Finland. Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland.

Med en tiodubblad ökning av asylsökande i Finland år 2015 jämfört med år 2014, har det hos allmänheten börjat uppstå frågor kring asylärenden. En del tycker att vissa asylbeslut är orättvisa eller felaktiga. Kunskapen hos allmänheten i Finland är, liksom i Sverige (trots att Sverige har haft en massiv asylinvandring i decennier) låg, och känslor tar inte sällan över och man tycker och känner att ett negativt asylbeslut borde ha varit positivt. Migrationsverket förklarar och klargör för allmänheten hur asylsystemet fungerar i Finland:

Alla möjligheter att bevilja skydd genomgås vid asylbesluten

Idén med internationellt skydd är att en person kan få skydd i ett annat land om han eller hon hamnar i en situation där han eller hon inte kan få skydd i sitt eget hemland.

Sökanden kan beviljas asyl eller alternativt skydd om han eller hon riskerar att utsättas för förföljelse eller riskerar att lida allvarlig skada. En allvarlig skada kan innebära exempelvis dödsstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som kränker människovärdet. Alternativt skydd beviljas också om urskillningslöst våld mot civilpersoner i samband med en väpnad konflikt förekommer i personens hemregion.

Sökandens individuella asylsamtal och jämförelsen av uppgifterna som kommit upp under samtalet med informationen om läget i landet är alltid grunden till beslutet. Beslutet fattas inte utifrån en informationskälla. Verket har till sitt förfogande uppgifter exempelvis från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och från EU-ländernas gemensamma databank om läget i ursprungsländerna.

I beslutet framgår alla grunder till beslutsfattandet

När beslutet fattas går handläggaren igenom alla kriterier för internationellt skydd ett i taget och ser om de uppfylls i sökandens fall. Denna stegvisa genomgång och dess resultat registreras i beslutet till kännedom för klienten.

Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland. Flyktingslagstiftningen talar då om intern flykt. Detta kan komma i fråga om flytten faktiskt är möjlig, trygg, laglig och rimlig för personen som flyr.

Asyl beviljas heller inte om personen själv har exempelvis utövat förföljelse av andra eller begått grova brott. Detta kallas uteslutning. I beslutet går man även igenom alla andra grunder för att bevilja uppehållstillstånd som nämns i utlänningslagen.

Påståenden av allvarliga och tunga rättskränkningar hanteras i samband med asylärenden

Asylsökandens upplevelser och berättelser innehåller ofta grymma och tunga händelser som väcker många känslor. Verket har en viktig uppgift att bevilja internationellt skydd till personer som behöver detta.

Alla den asylsökandes påståenden kan inte accepteras om sökandens berättelse inte är trovärdig, exempelvis på grund av dess motstridigheter eller om den är i strid med pålitlig landinformation. Besluten är ett av livets viktigaste tillfällen för sökandena och därför motiveras varje beslut så noggrant.

Beslutsfattarens känslor eller egna åsikter syns dock inte i beslutstexten. För att kunna behandla alla människor jämlikt måste tjänstemännen följa lagarna.

Texten ovan är citerad direkt från Migrationsverkets sajt.

En migga: ”Helvetet lär frysa till is innan övriga EU-stater följer den svenska modellen som handlar om att ha försörjningskrav i teorin och sedan ha så många undantag att de täcker 100 %. ”

En migga kommenterar olika svenska fenomen inom asyl & migrationsområdet:

Sverige – käring mot strömmen

Som bloggchefen själv brukar formulera det – det är inte svart eller vitt utan svart och vitt. Samtidigt. Situationen för syrier blir som ett skolboksexempel på detta.

Europa – eller i dagsläget rättare sagt medlemsstaterna i EU – har skapat alla de konventioner som berör asyl, skydd, förföljelse och liknande. Det var vi och inga andra som, med världskrigen i färskt minne och med halva kontinenten ockuperad av en sovjetdiktatur, lade fast grunden. Det står inskrivet i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Ingen diskussion. Om sedan verkligheten stämde överens med kartan så skulle allt vara gott och väl.

För det är också vi som får ägna oss åt att bevaka de yttre gränserna eftersom det näppeligen är alla – eller ens hälften – av dem som tar sig till EU som uppfyller kriterierna för asyl och annat. Så är det konstigt om samma EU-stater som skapat alla dessa konventioner också får ägna sig åt att bevaka gränserna?

Och Sverige ska självklart vara bäst i klassen. Det finns ju knappt kvar några korrekta begrepp i språkbruket längre – i media har begreppet ekonomisk flykting blivit institution. Eller sjukvårdsflykting. Eller ”söker en bättre framtid”-flykting. I media förra veckan berättades om en familj från Kosovo som behövde sjukvård för ett litet barn. Familjen hade förmodligen tagit sig till Sverige med bil eller buss, så på vägen åkte de genom Österrike, Tyskland och Danmark.  Tre nobla EU-stater som inte har några fel på sin sjukvård. Men familjen skulle uttryckligen till Sverige.

Och ett ”ensamkommande barn” som blev intervjuad i en Skånetidning för en tid sedan. ”Barnet” som ville ha en bättre framtid. Och som kom till Sverige. När det ”barnet” var på asylutredning hette det som det brukar heta i 999 av 1000 utredningar att ”alla anförvanter är försvunna eller döda”. Och så fick ”barnet” PUT. Och så materialiserades hela familjen som ur tomma intet. Och fick PUT de med.

Migrationsministern och inrikeskommissionären kommenterade saken under tisdagen och båda uttryckte en önskan om att övriga EU-stater ska vara med och dela på ansvaret. Och båda konstaterar samtidigt att Sveriges besked om att ge alla – som åtminstone påstår sig vara – syrier permanent uppehållstillstånd av skyddsskäl, inte kommer att ge någon effekt hos övriga EU-stater. Nej, tacka fan för det!

Det är bara Sverige som håller sig med det bruket att ge permanent och inte tidsbegränsade uppehållstillstånd när det finns en väpnad konflikt. Och det lär förr bli en kall dag i helvetet än att övriga EU-stater avskaffar asylprocedurdirektivet och skyddsgrundsdirektivet och istället anammar den svenska modell som kallas Lean och som betyder att asylproceduren ska vara avklarad inom loppet av några månader, får ta högst X antal minuter och X timmar i anspråk och som så gott som enbart handlar om att göra en antaglighetsbedömning baserad på en pratbubbla.

Och helvetet lär frysa till is innan samma EU-stater följer den svenska modellen som handlar om att ha försörjningskrav i teorin och sedan ha så många undantag att de täcker 100 %.  För det finns en anledning till att även syrier – som visades i ett annat nyligt inslag om människosmuggling – landar på Italiens sydspets och sedan åker i buss genom hela Europa för att så småningom komma fram till Malmö.

Vi skapade detta. Ingen asylsökande eller ekonomisk flykting eller medmänniska i behov av sjukvård eller bluffare skapade detta. Det var vi.

Kommentar: Hårresande. Horribelt. Hemskt. Rapport efter rapport som kommer från miggorna, de som sitter i första ledet när det gäller vilka som ska få rätt till permanenta uppehållstillstånd i det minst kravställande, mest generösa asyllandet i världen, publiceras här på bloggen. Inte under ett år. Inte under två år. Inte under tre år. Inte under fyra, fem år utan under hela sex år har de nu – seriöst och sakligt – upplyst beslutsfattare av olika slag, politiker, regeringen, journalister, allmänheten. De berättar om bedrägerier, utnyttjande, lögner, falska identiteter, påhittade asylhistorier, döda anhöriga som återuppstår, felaktiga beslut som inte följer utlänningslagen etc, etc etc. De skriker för döva öron. Någon enstaka gång fångas några ord eller meningar upp av någon hörselskadad, men de allra flesta är som sagt stendöva. Och blinda också, eftersom de inte heller kan läsa vad miggorna berättar. Eller kanske är de så svagbegåvade att de inte förstår, trots att de både kan höra och se?

Jag instämmer helt med det miggan säger i sina sista två meningar:

Ingen asylsökande eller ekonomisk flykting eller medmänniska i behov av sjukvård eller bluffare skapade detta. Det var vi.

Jag skulle bara ändra ett ord i den meningen, nämligen ordet ”vi” till ”ni”.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

Migrationsverket meddelar att somaliers asylansökningar nu prövas individuellt (som alla andra) och att PUT inte längre beviljas automatiskt

Den 2 september 2012 skrev jag texten Snart slut på automatiska PUT för alla som säger sig vara från Somalia? Den 5 juli 2012 togs samma fråga upp – Statssekreterare Pål Lønseth, Norge: ”Vi ska bevilja dem som har behov av internationellt skydd asyl. Det är inte så, att alla som kommer från ett land som Somalia har behov av det. – om att det knappast längre fanns skäl för personer från Somalia att automatiskt beviljas PUT.

Idag, den 13 november 2012, bekräftar Migrationsverket i ett pressmeddelande att det nu

bedömer att situationen i södra och centrala Somalia inklusive Mogadishu inte lägre har karaktären av väpnad konflikt. Säkerhetsläget har blivit stabilare och de regelrätta striderna i landet har upphört.

Därmed upphör möjligheten för alla som kommer – eller de många som säger sig komma – från Somalia, att mer eller mindre automatiskt beviljas PUT. I stället kommer Migrationsverket att, som för alla andra asylsökande, göra individuella prövningar av eventuella asylskäl, och konstaterar:

Eftersom situationen i Somalia fortfarande är osäker med svåra motsättningar prövas varje enskilt ärende och som i alla ärenden som gäller behovet av internationellt skydd sker detta enligt en särskild ordning. Migrationsverket ska först pröva om den sökande är flykting, därefter om han eller hon är alternativt skyddsbehövande och först i tredje hand ska verket pröva om bestämmelsen om övrig skyddsbehövande kan tillämpas.