Finland. Sverige. Irak. ”Faisal medger att han lämnade Irak av ekonomiska skäl.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Ilta-Sanomat (på finska).

Irakiern Wissam, 34, som är besviken på Finland, till Washington Post: ”Jag hade stannat kvar om ens 20 procent av mina förväntningar hade uppfyllts.”

34-årige Wissam Razzaq lämnade Irak för att ta sig till Finland i september. Han tillbringade en och en halv månad i Finland, blev besviken och återvände hem.

I Irak fick Wissam Razzaq sina inkomster genom att köra taxi. Han sålde bilen för att få pengar till resan till Finland, som tog 27 dagar. Pengarna gick åt och han återvände hem med två tomma händer.

Razzaq berättar för Washington Post (se nedan) att han var i Finland i 45 dagar. Under den tiden intervjuades han en gång i samband med sin asylansökan. Det skedde den första veckan.

”Jag skulle ha stannat kvar om ens 20 procent av mina förväntningar hade uppfyllts”, säger han.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i The Washington Post (på engelska).

I artikeln i Washington Post den 1 januari, berättar 25-årige Faisal Uday Faisal om sina höga förväntningar när han packade sina väskor för att resa till Europa i september. Han är ett typiskt exempel på de många ”bättre liv”-sökarna:

“My dream since I was a child was to go to Europe,” he said. “I was imagining a beautiful life, a secure life, with an apartment and a salary.”

En helt respektabel dröm, men det är knappast asyl en sådan person ska söka. Och en sådan person ska givetvis inte beviljas uppehållstillstånd på grundval av att han alltid, sedan han var barn, drömt om att resa till Europa, få ett underbart liv med en lägenhet och en lön! I artikeln sägs också:

But despite a grueling month-long journey to Sweden, he came back home — one of a surging number of returnees, Iraqi and international authorities say. The International Organization for Migration says it helped 779 Iraqis come back from Europe voluntarily in November, more than double the previous month, and those figures don’t include people like Faisal, who returned on his own.

Faisal Uday Faisal säger till Washington Post:

It was a boring life there, their food even a cat wouldn’t eat it,” Faisal said of his two months in an asylum center near the Swedish city of Malmö. “I went to Europe and discovered Europe is just an idea.

Faisal bönade och bad sin far, som redan spenderat $ 8.000 för att kunna sända honom till Europa, att skicka pengar så han kunde komma hem igen.

– Han saknade den uppassning han får här hemma, där allting görs för honom. Problemet är att orden Europa och Amerika har en magisk klang bland unga människor, säger Faisals far Uday Faisal Mohee.

Det sista stycket lyder, översatt från engelska:

Faisal medger att han lämnade Irak av ekonomiska skäl. Han är den sorts asylsökande som Europas myndigheter försöker sålla ut från dem som flyr undan våld. Han sa att han bestämt sig för att ”fixa en story” om att han hotats av den irakiska miliser.

– Om jag hade varit i fara så hade jag inte ha rest tillbaka tillbaka, sa Faisal.

Kommentar: Faisal – och många, många med honom – ”fixar en story” för att försöka få stanna i Europa. Det vore bra om Anders – som bara vill vara Anders (Migrationsverkets generaldirektör) – erkände det precis som Faisal Uday Faisal gör. Så att man kan tala om asylbedrägerierna på ett korrekt, sanningsenligt och faktabaserat sätt. Och inse att det finns de som behöver skydd och det finns de som inte behöver det. Inte svart eller vitt utan svar och vitt. Samtidigt.

© Översättning från finska och engelska, Merit Wager

Beställ böckerna här för 125 kronor per bok i pappersversion och för 40 kronor per bok som e-böcker.

Klicka på respektive bok för att läsa korta utdrag.

Stories about and from Sweden, the Humanitarian Superpower

skriver den 30 december 2015 i en artikel om Sverige, under rubriken Even Europe’s humanitarian superpower is turning its back on refugees:

The country’s dramatic shift threatens to wreak havoc all the way down Europe’s migrant trail in 2016 by setting off a domino effect in which countries seal their borders for fear that their neighbors will do the same.
——————————–
Instead of a permanent home in Sweden, new arrivals will be eligible only for a temporary stay of between one and three years, with the government vowing to accept no more than the minimum number of refugees required under European Union law. Rules for bringing family members to Sweden will become much tighter.
——————————–
In ever-polite, welcoming and humanitarian-minded Sweden, the new policies have triggered intense soul-searching. Announcing the changes in November, the deputy prime minister choked back tears.

Under tiden 14 juni – 14 september 2014 skrev jag på sajten medium.com 17 artiklar på engelska under samlingsrubriken Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower. De texterna visade hur illa ställt det var i Sverige. sedan maj 2005 har jag också bloggat om asyl & migration (och annat), och sedan 2008 har otaliga miggor skrivit hundratals och efter hundratals inlägg som visat hur prekärt läget varit och hur det förvärrats genom åren. Tyvärr måste det i Sverige ofta, på manga områden och så även på asylområdet, gå för långt innan det reageras och ageras, vilket resulterar i ogenomtänkta åtgärder med inte så lite hysterisk anstrykning. För här, i The Humanitarian Superpower, här förmår styrande (politiker) och rapporterande (journalister) inte, som i andra länder, se längre än näsan räcker. Nej, här hanteras livsavgörande frågor på ett sätt som får katastrofala följder för land och folk, liksom lite along the way eller – som man säger i Finland: ex tempore (ung. improviserat, oförberett):

Här kan man läsa mina texter på medium.com:

•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  1
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower 2
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  3
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  4
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  5
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  6
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  7
•  hoppade av misstag över # 8 vid numreringen av artiklarna…
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  9
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  10
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  11
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  12
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  13
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  14
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  15
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  16
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  17
•  Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower  18

 

 

Finland. Mitt ute i ingenstans.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

”Mitt ute i ingenstans” – Washington Post rapporterar om asylsökandes ankomst till Siilinjärvi

En asylsökande som tidningen intervjuar berättar att han kommit till Finland eftersom landet har ett rykte bland irakier som ett land som behandlar folk väl. Artikeln handlar om när de första asylsökande i början av oktober kom till Siilinjärvi, en stad där det endast bor två invandrare: en somalisk man och hans fru som kom 1992.

I artikeln beskrivs Finland med orden ”End of the line” – slutstation. Den beskriver Finland som det sista landet för asylströmmarna, landet varifrån ingen reser vidare.

– Är vi mitt ute i ingenstans? undrar en asylsökande när han stiger ur bussen i Siilinjärvi.

Enligt reportern kommer det många asylsökande till Finland eftersom landet har ett rykte bland asylsökande om att godkänna en stor del av asylansökningarna.

– Snön är på väg och samtidigt, tusentals mil därifrån, där temperaturen ligger kring 40 grader, skriver man om Finland som ett land dit det lönar sig att ta sig, skriver Washington Posts reporter Stephanie McCrummen, som besökt Siilinjärvi.

Detsamma vittnar en av artikelns huvudpersoner, den irakiske polismannen Abbas Rubaee. Han berättar att han läst på Facebook att Finland är generöst mot irakier. Men i Torneå hade en polis sagt till honom: ”Du är här 21 dagar, sedan åker du tillbaka till Irak”.

Artikeln är skriven i början av oktober om när de första asylsökande kom till taran sjukhus. Efter det har den finska asylpolitiken stramats åt.

I Washington Posts artikel berättar Siilinjärviborna om sina farhågor i samband med att de asylsökande kommit. Om sysslolösheten på mottagningscentralen och de asylsökandes frustration och om rädsla för våldtäkter och även om oro för vad ortsborna kan komma att göra mot dem som bor där.

Också de asylsökande är oroliga för att möta finländarna. Kommer man att kasta stenar på dem eller le mot dem? Rubaee med vänner beslutar sig i alla fall för att ta en promenad till centrum.

– Jag måste ge mig ut, säger han till reportern.

© Översättning Merit Wager.

Klicka på bilden för att komma till artikeln i Washington Post (på engelska).

 

 

Irakier som vill till Finland: ”Jag talar med syrisk brytning om det behövs.”

I Washington Posts artikel Iraq fears a ‘brain drain’ as educated young people head to Europe berättas om utbildade irakiska män som vill till Europa – manga till Finland – och de sager uttryckligen att det handlar om att de vill ha ett bättre liv. Alltså inte att  de ”flyr från krig och förföljelse”, utan just att de vill ha ett bättre liv.

It is part of what Iraqi officials describe as a new “brain drain” as young graduates seize what they perceive as a rare opportunity to leave a country racked by violence.

På svenska:

Det är en del av vad irakiska tjänstemän beskriver som en ”brain drain” av unga akademiker som tar den sällsynta chansen att lämna ett land plågat av våld.

Inga asylskäl, således. men ett sätt att ”invandra” på felaktiga grunder till länder i Europa.

Vidare i texten:

Iraqi officials, however, say a disproportionate number of those leaving are not among the displaced, but educated young men who can afford the journey.

“I saw this wave of young people who were going, many of my friends going, and I saw this as a chance,” said Falah, who hopes to make it to Germany. “I’m in a better position than many people, but I want to make a better future for my family.”

På svenska:

Irakiska tjänstemän säger dock att en oproportionerligt stor andel av dem som lämnar är inte internflyktingar (dvs behöver inte fly. Min anm.), utan utbildade unga män som har råd med resan.

”Jag såg den här vågen av unga människor som var på väg, många av mina vänner reser, och jag såg detta som en chans”, säger Falah, som hoppas att kunna ta sig till Tyskland. ”Jag är i en bättre position än många människor, men jag vill skapa en bättre framtid för min familj.”

En man som alltså själv säger att han har det bättre än många andra, att han inte behöver fly, men att han passar på att resa till Tyskland och falskeligen utge sig för att vara asylsökande.

Iraks regering har ingen statistik över hur många som lämnar landet, men Joseph Sylawa, medlem i parlamentskommittén för migration och internflyktingar (displaced persons) tror att det kan röra sig om så många som 1.000 per dag.

Det är en dödsstöt. Utan sina unga människor kommer Irak aldrig att kunna återuppbyggas.

I texten berättas också:

På flygplatsen är de unga migranterna lätta att känna igen. Två unga män med ryggsäckar avskedskramar sina vänner.

– Det finns ingenting här för oss, säger en 24 år gammal man som är utbildad revisor och bodybuilding-fantast. Han vill inte uppge sitt namn eftersom det kan komma att påverka hans asylansökan. Han planerar att resa till Finland, ett allt populärare resmål för unga utvandrare, som tror att asylreglerna där är mildare. – Jag hoppas få ett jobb där, säger mannen.

Mohammed Jassim, 25, planerar också att ta sig till Finland. Han säger att han var en av de tio bästa eleverna i sin avgångsklass (ingenjörsutbildning) för två år sedan, men att han har haft svårt att få jobb. Nu arbetar han på en biltvätt.

Han berättar att hans fru och vänner uppmanar honom att resa och säger, innan han stiger på bussen till flygplatsen:

Det finns tusentals som jag som lämnar landet. Jag förväntar mig att se döda under min resa, men jag förlitar mig på Gud. Jag är beredd att tala med syrisk brytning, om det behövs.”

Det gäller för migrationsmyndigheterna i EU att kunna skilja agnarna från vetet. Och vara beredda på att det kommer massor av människor som inte alls har de skäl som enligt utlänningslagen krävs för att de ska få uppehållstillstånd, än mindre för att de ska ges flyktingstatus i våra länder. Att människor söker sig bättre liv och att livet i Irak är svårt, det kan alla förstå. Men människor utan skyddsskäl i Irak, så som lagen anger, ska inte få asyl i Europa. Inget land i EU har fri invandring till ”ett bättre liv” eller av andra skäl än de som anges i våra lagar och förordningar. Därför måste varje asylansökan utredas mycket noga och endast de, som med fullgod säkerhet kan konstateras vara skyddsbehövande, ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd i Europa. Något annat är otänkbart.

© översättning Merit Wager.