Finland. ”Finland är inte ett land där det är lätt att stanna illegalt”.

Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Nerg förklarar ödet för de irakier som ska utvisas: ”Akut nödinkvartering ordnas förstås alltid.”

Inom en nära framtid kommer tusentals irakier att bli tvungna att lämna mottagningsboendena och hamna på gatan. Men ingen lämnas i kylan att frysa ihjäl, försäkrar inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

6.300 irakier har i år fått negativa asylbeslut av Migrationsverket. Inrikesministeriet planerar nu febrilt för hur de ska hanteras.

– Vi gör allt för att de som har lagakraftvunna avslagsbeslut frivilligt ska återvända hem, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Direkt efter att de asylsökande fått beslut om utvisning görs det tydligt och skarpt klart för dem att det inte ses med blida ögon om de stannar i Finland. De irakier som fått avslag kan inte med tvång utvisas till sitt hemland eftersom det inte finns ett återvändandeavtal mellan Finland och Irak. Om möjligheten att det kommer att tecknas ett avtal kan Nerg inte säga något.

– Vi har folk som arbetar intensivt för att ett avtal ska komma till stånd. Ännu har vi inte kommit till ett skede där ett avtal är i sikte..

Inrikesministeriet har under ett år betalat bidrag till asylsökande som återvänt frivilligt till sina hemländer. Till exempel afghaner, irakier och somalier, som hör till dem som Migrationsverket klassat som A-gruppen, kan få 1.000 euro (drygt 10.000 kronor) i bidrag.

Skulle beloppet kunna höjas för att göra hemresan mer lockande?

– Det har tagits upp till diskussion och ett sådant alternativ kan komma att utvärderas, säger Nerg.

Enligt grundlagen är staten skyldig att, i sista hand, trygga varje persons försörjning vare sig de har uppehållstillstånd eller inte. Det innebär dock inte självklart att det stöd som ges är i enlighet med socialbidragsnormen.

Social- och hälsoministeriet håller som bäst på att, tillsammans med Kela (Folkpensionsanstalten), skapa instruktioner för hur man ska hantera irakierna.

– Det finns instruktioner, men de rör alla papperslösa. Det finns inga särskilda, separata regler för dem som stannar illegalt i landet, säger Nerg.

Instruktionerna ska vara klara i december. Då börjar Folkpensionsanstalten hantera beslut om försörjningsstöd i stället för kommunerna.

Även om inrikesministeriet ”gör allt” för att irakierna ska återvända till Irak frivilligt, vet Nerg att alla ändå inte kommer att göra det.

– Vi är inte blåögda när det gäller detta, säger hon.

Kommer det att lämnas att frysa i kylan?

– Om någon behöver akut nödinkvartering eller akut vård så ombesörjs det, konstaterar Nerg.

Men i Finland finns det förstås inte möjlighet att nödinkvartera tusentals hemlösa. Och det kommer inte heller att ordnas någonting innan man vet hur stort behovet blir.

– Om det blir så att antalet invånare som inte hör till Finland börjar öka snabbt och det handlar om tusentals, då kan det bli så att till exempel någon mottagningscentral tas i bruk för nödinkvartering. Vi har nog möjlighet att agera mycket snabbt. Men vi vill inte använda någon som helst extra kraft till att fundera på det nu.

Nerg tror dock inte att det kommer att bli tusentals som stannar i Finland, utan att irakierna till slut reser tillbaka till sitt hemland.

–Vi har tidigare år sett att Finland inte är ett land som det är lätt att stanna illegalt i. Man söker sig hellre till andra länder i Europa än blir kvar här. Och tidigare har vi inte ens haft några mekanismer för frivilligt återvändande.

Enligt Nerg kan de som fått avslag fundera över om de möjligen kan ha någon annan grund för att söka uppehållstillstånd och därmed legalisera sin vistelse.

– Om man stannar i Finland borde man fundera över att skaffa ett jobb eller försöka få studera. Så att man den vägen kan finna en möjlighet att stanna lagligt i Finland.

© Översättning Merit Wager

Finland. Det bor bara en enda medborgare i Liechtenstein i Finland.

Klicka på textrutan för att komma till artilen på Yles sajt (på fiska).

Liechtenstein, Barbados, Benin och Seychellerna – Vi är Finlands minsta minoriteter

Yle har intervjuat fyra personer från länder som det invandrat (inte sökt asyl utan invandrat) ytterst få av till Finland. Bland dem Chimène Deguenongan från Benin (det finns endast 14 medborgare från Benin i Finland), Dominik Lukas Vogt från Liechtenstein som är den ende från det landet i Finland, Jeremy Drakes från Barbados (en av sex personer från Barbados i Finland) och Misa Gref från Seychellerna (det finns bara fyra personer från Seychellerna i Finland).

Medborgare från alla världsdelar

I Finland bor cirka 300.000 utländska medborgare. Människor har flyttat hit från alla världsdelar. Enligt Statistikcentralen bor det människor från nästan alla länder i Finland, men ingen från till exempel Andorra, Monaco, San Marino, Vatikanstaten, Oman eller Qatar.

Förutom från Liechtenstein bor det i Finland endast en enda medborgare från Brunei, Saint Vincent och Grenadinerna i Västindien, ön Tuvalu i Stilla havet samt Tonga och Vanuatu i Oceanien.

I andra ändan av statistiken finner man Estland med över 55.000 medborgare i Finland. Det bor 31.000 ryska medborgare, 22.000 svenska medborgare, 8.000 kinesiska medborgare och cirka 7.000 somaliska medborgare och lika många thailändska.

Faktauppgifterna kommer från Tilastokeskus/Statistikcentralen.

Finland. ”Kaféet ger dem annat att tänka på, trevlig sysselsättning och en normal dygnsrytm.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Arabisk frukost och finska bullar – utlänningar driver sommarkafé med frivilliga krafter

Under juli månad kan man i Uleåborgs centrum göra smakresor till många länder i sommarkaféet som drivs på frivillig basis av utlänningar. Här bjuds till exempel på arabisk frukost och luncher från många olika länder. Sommarkulturkaféet Pöönas lokaler har lånats av Uleåborgs Diakonianstalt,  som i sin tur lånat ut den till asylmottagningscentralens stödförening. Målet är att man ska kunna fortsätta med kaféverksamheten.

Foto: Päivi Köngäs/Yle. Publicerat med tillstånd av fotografen.

I kaféet arbetar ett tjugotal frivilliga från åtta olika länder. Förutom finländare finns här folk från Afghanistan, Bangladesh, Eritrea, Irak, Iran, Somalia samt kurder, de flesta asylsökande som väntar på beslut i sina asylärenden.

Satu Haapanen som jobbar på kaféet för Uleåborgs mottagningscentrals stödförening, säger att syftet är att erbjuda trevlig sysselsättning åt människor som inte vet vad som ska hända med dem i framtiden.

– Kaféet ger dem annat att tänka på, trevlig sysselsättning och en normal dygnsrytm.

Samtidigt får de frivilliga nya kunskaper eller möjlighet att upprätthålla sin yrkeskunskap.

– I köket har vi till exempel en yrkeskock, som under många månader inte kunnat arbeta som kock och nu får han göra det han kan allra bäst.

– Att vi finns har spridit sig på ett trevligt sätt och många kommer fr att smaka på vår arabiska frukost. I den ingår linssoppa, arabisk omelett, frukt, russin, nötter, sallad och naturligtvis kaffe eller te.

I kaféet ges också undervisning i finska, arabiska och dari. Särskilt stor efterfrågan är det på undervisningen i finska eftersom det knappt finns några andra språkkurser i juli. Kommunaktionen i kaféet sker med hjälp av tesen och gester eftersom alla inte har ett gemensamt språk.

Det är meningen att kulturkaféverksamheten ska fortsätta också i höst, man  letar som bäst lokaler i centrala Uleåborg för ändamålet, berättar Satu Haapanen.

Reflektion: Skulle något liknande kunna göras i Sverige eller skulle facket stoppa det med hänvisning till att asylsökande jobbar gratis och ”dumpar lönerna” eller ”tar jobbet från våra medlemmar”? Eller skulle andra byråkratiska regler lägga hinder i vägen eller rentav helt stoppa en sådan här verksamhet?

© Översättning Merit Wager.

 

Finland. Självmordsförsök på nästan vartannat asylboende.

Klicka på den större textrutan för att läsa texten på Yles sajt (på finska).

 

Yles enkät: Självmordsförsök på nästan vartannat asylboende

Tuffa upplevelser och rädsla inför framtiden kan vara en kombination som leder till självdestruktivitet.

Hälften av de chefer för asylboenden som deltog i enkäten berättar att ingen på deras boenden har försökt begå självmord.

54 ansvariga för asylboenden besvarade frågorna i början av juni. En del ansvarar för flera asylboenden än ett. I början av juni fanns det i Finland 124 asylboenden

Enligt var fjärde person som besvarat enkäten har det funnits mycket god hjälp att få för de asylsökande. Enligt åtta svarande har de som behövt det fått dålig eller mycket dålig hjälp.

Hälften av de svarande, 27 personer, säger att det inte förekommit självmordsförsök på deras boenden. 22  personer berättade att det förekommit ett eller två självmordsförsök. Fyra personer kunde inte besvara frågan och en berättade att det förekommit många självmordsförsök.

Att inte beviljas asyl eller skydd kan vara droppen. Först väntar de asylsökande på att få komma till asylsamtal och därefter väntar de på beslut om ifall de ska få stanna eller inte. Processen tar månader. Så här beskriver en del av dem som besvarat enkäten situationen:

”I bakgrunden ligger huvudsakligen våldsamheter som förekommit i hemlandet eller under resan. När man till det lägger väntetiden i Finland och rädslan för framtiden, är det inte långt till självdestruktivitet. Vårt sociala team, som består av människor med olika yrken, har med stor sannolikhet lyckats förhindra en del självmordsförsök.”

”Självmordsförsöken hänger i allmänhet ihop med att man har fått avslag på sin asylansökan.”

En fråga som väcks är också den om huruvida en psykiskt upprörd asylsökande tas på allvar:

”Det är svårt att få hjälp och vård för psykisk sjukdom. Läkarna verkar ha en tröskel till exempel när det gäller att beställa tolkar och patienterna förblir ohörda. Det kan leda till att man fattar beslut på grund av personens yttre uppenbarelse och att man inte tar behovet av vård på allvar. Att det tar veckor att få vård har lett till ett självmordsförsök. Det förhindrades genom att vi ingrep fysiskt och att vi beställde ambulans.”

Majoriteten upplevde dock att de som behövde hjälp också fick det.

”Personalen känner de boende väl och de boende har lätt för att ta kontakt med personalen. Då märker man i tid hur de boendes sinnesstämning förändras och växlar och kan ingripa och hjälpa direkt.”

Jag har aldrig sett en liknande enkät i Sverige; gör asylsökande på asylboenden inga, eller ytterst få, självmordsförsök här?

© Översättning Merit Wager.

Finland. Om skärpta krav för familjeåterförening (igen).

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Yles sajt.

 

 

Reglerna för familjeåterförening för asylsökande har successivt skärpts sedan 2010. Det har lett till att antalet återföreningar har minskat. Nu vill regeringen skärpa reglerna ännu mer genom en rad ändringar i utlänningslagen (på finska). Så här rapporterar Yle:

I lagförslaget utvidgas och skärps kravet på en tillräcklig inkomst innan en flykting kan ansöka om återförening av sin familj i Finland.

För en familj med två barn skulle de belopp som ligger på bordet betyda en nettoinkomst på 2.600 euro (ca 26.000 kronor) i månaden. De är en bruttomånadslön på nästan 4.000 euro (ca 40.000 kronor), som är långt mer än genomsnittslönen inom till exempel den kommunala sektorn.

Inkomstkravet skulle gälla också ensamkommande minderåriga barn, dock med möjlighet till undantag ”om barnets bästa så kräver”.

Vidare rapporterar Yle:

Nästan 40 organisationer och instanser har gett utlåtanden om lagförslaget. Bland dem finns polisen, gränsbevakningen, Folkpensionsanstalten och många ministerier som inte har några invändningar mot de nya reglerna i sig.

De organisationer, ett tjugotal, som har anknytning till flykting- och integrationsarbetet är emellertid mördande i sin kritik. Också riksdagens justitieombudsman, diskrimineringsombudsmannen, Kommunförbundet och Helsingfors stad har dubier.

Flera organisationer kritiserar Inrikesministeriet för att inte alls ha bett om utlåtanden av instanser som arbetar med barn även om de nya kriterierna i högsta grad påverkar just barnens ställning. Av de här instanserna har en del ändå lämnat in ett utlåtande på eget initiativ.
————————————
Regeringen utgår i sitt lagförslag från att de skärpta inkomstgränserna vid ansökan om familjeåterförening ska underlätta integrationen eftersom flyktingar som vill ha hit sin familj tvingas ta ett större ansvar för utkomsten.

Men, säger bland andra Helsingfors stad, det kan gå tvärtom.

Migrationsinstitutet och flera andra instanser är på samma linje. Inkomstkraven är så höga att de är ägnade att skapa djup tröstlöshet och apati istället för att motivera till aktiv integration. En förutsättning för att integrationen ska lyckas är också att du kan vara med din familj.

Lagändringsförslagen ska ges till riksdagen senare i vår.

Om detta skrev också Hufvudstadsbladet den 17 november 2015: Finland. Skärpta krav för familjeåterförening för dem som fått asyl i Finland.

Finland. Pojkarna Gušani – tio år senare.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Gušani Brothers: Det är häftigt att jobba med sina bröder, men ibland blir man galen

Gušani Brothers, alltså Meho, 20, Ifran,19 och Sami Gušani, 21, har fått massor av positiv uppmärksamhet för sin UMK-låt (Uuden Musiikin Kilpailu = Ny Musik Tävling) om förälskelse. OBS tjejer: av de hjärtsmältande bröderna är det bara stjärnögda Ifran som är singel.

På bilden Ermina, Sami och Irfan när de uppträdde i Oravais den 1 maj 2006.

Jag visste det! Jag visste det redan för tio år sedan när jag träffade bröderna, ja hela familjen Gušani i Oravais! Redan då var de fantastiskt duktiga på att spela och sjunga och alldeles särskilt charmad blev jag av Irfan, den stjärnögde, ett riktigt charmtroll som förutom att han var genommusikalisk också var riktigt klipsk. Alla syskonen var personligheter och de klarade sig också mycket bra i skolan.

Jag fick förmånen att vara medombud för familjen i en del av den juridiska asylprocessen och när Sami den 2 juni 2008 ringde och på klar och tydlig finska berättade för mig att familjen hade fått uppehållstillstånd, hoppades jag starkt att det skulle gå bra för dem i Finland.

Och nu är tre musikaliska bröder Gušani med i musiktävlingen UMK med sin låt When I see you my heart goes Poom Poom, video finns i artikeln, om man scrollar ner en bit.

Mina texter om familjen Gušani kan läsas här:

•  Ett skyltfönster för många kulturer – 22 maj 2006
•  Tervetuloa Suomeen, Gušaniperhe! – 2 juni 2008

© denna blogg.

Finland. Irakiska asylsökande arrangerar demonstration i Lieksa.

Klicka på textutan för att läsa artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Irakiska asylsökande arrangerar demonstration i Lieksa

Asylsökande som bor i Lieksa arrangerar en demonstration där de vill visa sin tacksamhet mot Finland och fördöma brottsligt beteende.

Uppskattningsvis cirka 80–90 boende på Märäjälahti mottagningscentral för asylsökande, som drivs av Lieksan Kristillinen Opisto (Lieksa Kristna Institut), vill tacka Finland och Lieksa och ta avstånd för allt brottsligt agerande. På Märäjälahti mottagningscentral bor i huvudsak irakiska asylsökande.

– Det här är helt och hållet våra boendes egen idé. En person som sysslat med radioverksamhet i Irak arrangerar demonstrationen. Han har pratat med sina kamrater och andra på boendet, det berättar ledaren på mottagningscentralen, Esko Tervo. Grabbarnas idé är att de vill tacka finländarna och lieksaborna för att de får vara här. I naturskön omgivning, långt borta från fallande bomber. Samtidigt vill de fördöma alla negativa handlingar så som bland annat trakasserier. De tar avstånd från alla sådana dåd och fördömer dem starkt.

Demonstrationen ska gå av stapeln i Lieksa centrum på måndagen den 15 februari. Esko Tervo gissar att evenemanget kommer att få ett tudelat mottagande.

– Det kan bli två olika sorters mottagande. Strax före jul ville samma killar tacka lieksaborna. De köpte rosor och julkort för egna pengar och skrev på korten allihop. Vi försökte få kunder i livsmedelsbutiken att stanna för att ge dem blommor och kort. Många blev positivt överraskade, andra ökade bara farten och ville absolut inte ta emot vare sig rosor eller kort. Det var intressant att se hur människor förhöll sig till det hela, säger Esko Tervo.

Här är en annan text om en liknande aktion bland asylsökande i Uleåborg: Finland. Asylsökande ber om ursäkt för den misstänkta våldtäkten i Kempele

© Översättning Merit Wager

 

Finland. Mitt ute i ingenstans.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

”Mitt ute i ingenstans” – Washington Post rapporterar om asylsökandes ankomst till Siilinjärvi

En asylsökande som tidningen intervjuar berättar att han kommit till Finland eftersom landet har ett rykte bland irakier som ett land som behandlar folk väl. Artikeln handlar om när de första asylsökande i början av oktober kom till Siilinjärvi, en stad där det endast bor två invandrare: en somalisk man och hans fru som kom 1992.

I artikeln beskrivs Finland med orden ”End of the line” – slutstation. Den beskriver Finland som det sista landet för asylströmmarna, landet varifrån ingen reser vidare.

– Är vi mitt ute i ingenstans? undrar en asylsökande när han stiger ur bussen i Siilinjärvi.

Enligt reportern kommer det många asylsökande till Finland eftersom landet har ett rykte bland asylsökande om att godkänna en stor del av asylansökningarna.

– Snön är på väg och samtidigt, tusentals mil därifrån, där temperaturen ligger kring 40 grader, skriver man om Finland som ett land dit det lönar sig att ta sig, skriver Washington Posts reporter Stephanie McCrummen, som besökt Siilinjärvi.

Detsamma vittnar en av artikelns huvudpersoner, den irakiske polismannen Abbas Rubaee. Han berättar att han läst på Facebook att Finland är generöst mot irakier. Men i Torneå hade en polis sagt till honom: ”Du är här 21 dagar, sedan åker du tillbaka till Irak”.

Artikeln är skriven i början av oktober om när de första asylsökande kom till taran sjukhus. Efter det har den finska asylpolitiken stramats åt.

I Washington Posts artikel berättar Siilinjärviborna om sina farhågor i samband med att de asylsökande kommit. Om sysslolösheten på mottagningscentralen och de asylsökandes frustration och om rädsla för våldtäkter och även om oro för vad ortsborna kan komma att göra mot dem som bor där.

Också de asylsökande är oroliga för att möta finländarna. Kommer man att kasta stenar på dem eller le mot dem? Rubaee med vänner beslutar sig i alla fall för att ta en promenad till centrum.

– Jag måste ge mig ut, säger han till reportern.

© Översättning Merit Wager.

Klicka på bilden för att komma till artikeln i Washington Post (på engelska).

 

 

Finland. Statsministern: ”Jag ämnar gå igenom huruvida det automatiskt borde vara så att om man begår ett brott under asylansökningstiden så ska ansökan inte beviljas.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln

De misstänkta för våldtäkten i Kempele har inte kunnat förhöras än – tolkbrist försenar utredningen

Enligt polisen attackerade två utländska unga män sent på måndagskvällen (23.11) en 14-årig flicka och åtminstone den ene mannen våldtog flickan. De unga männen misstänks för grov våldtäkt och grovt sexuellt utnyttjande av barn.

Polisen i Uleåborg har ännu inte kunnat hålla förhör med de misstänkta för våldtäkt.

Klicka på textrutan för att komma till MTV Uutisets inslag (på finska).

De misstänkta för våldtäkten av den 14-åriga flickan är afghanska asylsökande

Polisen grep 15-17-åringarna på Kempele mottagningscentral sent på måndagskvällen.

Brottet begicks vid halv elva-tiden på kvällen. Två utländska pojkar angrep en 14-årig flicka från Kempele och, som tidigare nämnts, uppger polisen att åtminstone den ene pojken också våldtog flickan.

Två män från orten råkade av en händelse komma förbi strax därefter och ringde efter hjälp.

Polisens hundpatrull följde gärningsmännens spår, som ledde till en viss bostad, där två pojkar under 18 år befann sig. de greps misstänkta för grov våldtäkt och grovt sexuellt utnyttjande av barn.

Statsminister Juha Sipilä fördömer den misstänkta våldtäkten:

– Det är ett allvarligt, vidrigt och fegt dåd som starkt måste fördömas, om det som framkommit offentligt stämmer.

Statsministern hade på tisdagen ett sedan tidigare bestämt möte där polisöverdirektören och inrikesministern för honom och justitie- och arbetsministern redogjorde för asylsituationen.

– Jag ämnar gå igenom huruvida det automatiskt borde vara så att om man begår ett brott under asylansökningstiden så ska ansökan inte beviljas. I den här typen av fall måste vi också diskutera om de som döms automatiskt ska ges att utvisningsbeslut.

Statsminister Sipilä betonar att man på mottagningscentralerna upplyser asylsökande om vad som gäller i den finska rättsstaten och om hur man i Finland förhåller sig till kvinnor.

– Jag vet att mycket har gjorts men att mer också kan göras, men vi ska se om det är läge för en ändring av den här lagstiftningen.

© Översättning Merit Wager

Finland. Asylsökande ska kontrolleras ännu noggrannare.

Klicka på text- och bildrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Migrationsverket: ”Asylsökande ska kontrolleras ännu noggrannare”

Migrationsverket ämnar reagera på terrorattackerna i Paris genom att ännu noggrannare än tidigare utreda de asylsökandes bakgrund. Det säger Migrationsverkets chef för asylenheten, Esko Repo.

Repo säger att förövarnas bakgrund i fortsättningen på ett avgörande sätt påverkar profileringen av dem som vill in i landet:

– Det är vår plikt att ta reda (uppskatta) på om det finns anledning att misstänka att en person gjort sig skyldig till krigsbrott, brott mot mänskligheten eller om han har kopplingar till terrorister.

Repo tror att terrorattackerna i Paris kan få betydelse också för finländarnas attityder gentemot asylsökande. När det i landet finns personer som förknippas med dem som utfört dåden på grund av deras bakgrund, kan läget bli oroligt.

Kommentar: Handlingskraft, tydlighet, omedelbart agerande. I Finland.

© Översättning Merit Wager.

Om SVT Debatt och Svenska Yles Obs debatt

Det svenska debattklimatet är tyvärr alltför ofta uselt på så gott som alla nivåer och i alla medier och fora. Spridda öar av sansad debatt, respektfull diskussion, lågmälda samtal, informativa och intressanta meningsutbyten finns lite här och där, men de är tyvärr inte i majoritet. I stället matas svenskar bland annat via Sveriges Television med debattprogram som Debatt där de medverkande tillåts smäda varandra och vara ohyfsade, respektlösa och abrupt avbryta varandra..

Sveriges Televisions program Debatt är ofta obehagligt, inte sällan med mobbliknande tendenser bland publiken och en otrevlig ton mellan dem som ska debattera eller diskutera saker ur olika vinklar. Och med programledare som inte klarar av att se till så att sans och balans, hyfs och vett präglar programmen. Dessutom: att klämma in tre ämnen på 45 minuter är tämligen meningslöst, det blir varken hackat eller malet. Folk avbryts och får inte tala till punkt och medan ett ämne diskuteras är man redan på väg in i nästa ämne som också snabbt ska avhandlas. Det är ovärdigt och fördummande med sådana program i ett land som kallar sig civiliserat. Att någon överhuvudtaget ställer upp för att få haspla ur sig något snabbt medan motdebattören och/eller programledaren avbryter, är helt ofattbart.

För alla er som skulle vilja se och höra lite lugnare, lite sakligare och mer respektfulla debattprogram, kan jag tipsa om Svenska Yles program Obs debatt. Här är det senaste från den 27 augusti (kan ses t.o.m. 27 augusti 2016), som handlar om ”Hur ska vi hantera den tilltagande flyktingströmmen till Europa?”

Se programmet, det lugna tempot, respekten även mot den/dem som tycker annorlunda till och med i en debatt i det här mycket svåra ämnet, gör att man både hinner tänka och reflektera över vad som sägs. Notera att programmet är drygt en timme långt och att de avhandlar endast ett ämne och att ingen publik stör debatten/samtalet. Klicka på bilden nedan för att komma till programmet.

”Hellre i Kongo än här”

”Kuvaan mieluummin Kongon kapinallisia kuin Rinkebyssä”, kokenut tukholmalaiskuvaajani Mike Toivonen totesi matkan alussa.

”Jag filmar hellre rebeller i Kongo än jag filmar i Rinkeby”, säger min (reportern Ami Assulins, min anm.) erfarne stockholmsfilmare Mike Toivonen i början av vår resa.

Han säger:

Rebellerna lyder sina ledare, men i kravallerna i stockholmsförorterna vet man inte ens vilka de arga unga är, som kastar stenar och bränner bilar.

Här kan man läsa ett reportage om ett inslag i det finska tv-programmet Ajankohtainen kakkonen (Aktuella tvåan) i Yle om kravallerna i svenska förorter och om både goda och dåliga sidor i Rinkeby, gjort av reportern Ami Assulin och fotografen Mike Toivonen.

Reportern sitter ensam i en låst bil på Rinkeby högstadieskolas gård. På andra sidan gatan håller brandkåren på och släcker en bil som nyss stuckits i brand. ”Inte var det så här det skulle bli! Jag flyttar över till förarsätet. Kan jag ens köra den här bilen, om jag måste göra en rivstart härifrån?”

Reportern Ami Assulins reportage är det första i serien Pahamaineiset lähiöt (Förorter med dåligt rykte) i Ajankohtainen Kakkonen. Programmet ligger ute till ca 24 juni och Rinkeby-inslaget presenteras på finska ca 19:22 in i programmet, men från ca 20:00 är en del av det på svenska. Reportern berättar, där hon sitter i en tunnelbanevagn på väg mot Rinkeby, att hon bodde och studerade i Stockholm några år på 80-talet. Men i Rinkeby var hon aldrig. ”Dit var det ju ingen som åkte. Inte då heller”, säger hon. Hon berättar också att så gott som alla elever i Rinkebyskolan är invandrare (har invandrarbakgrund) och att de kommer från 70 länder och talar ett trettiotal olika språk.

Reportern berättar vidare att i skolan får man inte filma vem som helst eftersom många elever har nya, hemliga identiteter. Mest går här turkiska och somaliska elever. Hon berättar också att Sveriges Radio för ett år sedan förbjöd sina medarbetare att åka till Rinkeby utan särskilt tillstånd. Inte ens poliser får patrullera här ensamma utan måste vara minst två med två bilar. I Rinkeby har det brunnit förr, man har bränt ner skolan och tänt eld på polisstationen. Och för ett år sedan knivhögg en tolvårig pojke en polis.

Rinkebyskolan har en målsättning: att fostra framtida vinnare på arbetsmarknaden. I inslaget medverkar också finlandssvenske Börje Ehrstrand, som gick i pension 2012 efter att ha varit rektor på Rinkebyskolan sedan 1989. Endast cirka hälften av eleverna här går ut grundskolan med godkända betyg.

Dagen efter att bilar brunnit i Rinkeby vaknar stadsdelen som om inget hänt. Bränderna nämns inte ens i medierna. Dock skriver en del tidningar att extra polisinsatser vid kravallerna hittills kostat 10 miljoner kronor.

Reportern tar också upp att olika politiska beslut troligen påverkar situationen till viss del. Hon nämner att den borgerliga regeringen gjort nedskärningar och att vänstern vill göra olika satsningar. Och att Sverigedemokraterna kan komma att samla fler röster efter upploppen och kravallerna. Men det sista vill inte vaktmästaren Emiliano Camacho hålla med om. ”Demokratin kommer att segra här i Rinkeby”, säger han.

© Denna blogg.