• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    november 2014
    m ti o to f l s
    « Okt    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • Ivar Arpi om att Migrationsverkets tjänstemän vittnar om en ökande rättsosäkerhet torsdag, 27 november, 2014
      Läs först Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet och ta sedan gärna del av hans bloggning på Magasinet Neos sida med rubriken Alla dessa ”enskilda fall” på Migrationsverket, där han bland annat tar upp debatten mellan honom själv och Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson […] […]

Kort information om bloggen

profileDet finns inga andra syften med det som publiceras under rubriken Asyl&Migration där även andra, främst ”miggor” (anställda vid Migrationsverket) kommer till tals, än att skapa medvetenhet och sprida kunskap om att det finns flera sidor av saker och ting än vad ”gammelmedia” för fram, och att allmänheten har rätt att få hela bilden och inte bara skärvor av den. För undvikande av medvetna eller omedvetna missförstånd vill jag också påpeka, att jag givetvis anser, som jag alltid har gjort, att den, som styrker sin identitet (eller i vissa fall ”gör den trovärdig”); varifrån han/hon kommer och att han/hon har asyl- eller skyddsbehov enligt utlänningslagen, ska ges uppehållstillstånd.

cropped-saudia-samtid-framtid-header.jpgBloggen innehåller också en hel del andra texter i helt andra frågor och de olika ämneskategorierna finns under menyn Kategorier i vänsterspalten.

För att komma i kontakt med mig och ge synpunkter eller tipsa eller berätta om något, använd gärna formuläret under Info. Alla mejl behandlas konfidentiellt.

Framsida miggbok 1 2008-2012 Framsida miggbok 2012-mars 2014Information om – och möjlighet att i pappersformat eller som e-böcker köpa – de två böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt med miggornas berättelser under tiden 2008 – 31 mars 2014, finns här.

Ivar Arpi om att Migrationsverkets tjänstemän vittnar om en ökande rättsosäkerhet

Läs först Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet och ta sedan gärna del av hans bloggning på Magasinet Neos sida med rubriken Alla dessa ”enskilda fall” på Migrationsverket, där han bland annat tar upp debatten mellan honom själv och Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson i SR P1-programmet Studio Ett togs upp.

Här är ett kort utdrag ur bloggtexten :

Neo blogg logoEn annan kritik som framfördes mot min artikel av Anders Danielsson i Studio Ett, och av Fredrik Bengtsson, Migrationsverkets presschef, på Twitter, är att min text handlar om ”enskilda fall”. Men under åtta år har tjänstemän på Migrationsverket påtalat liknande brister, på Merit Wagers blogg. Wager har i många år engagerat sig för asylsökandes situation, tidigare som Medborgarnas flyktingombudsman och sedan några år som debattör. Och i en artikel i tidningen Fönstret som ges ut av ABF berättade andra tjänstemän på Migrationsverket liknande historier (nr 3/2014). Det blir ganska många ”enskilda fall”, om man lägger ihop dem.

I bloggtexten skriver Ivar Arpi också:

I min artikel visar jag att Migrationsverket i takt med det ökade söktrycket från asylsökande till Sverige får allt svårare att klara av att både göra grundliga utredningar och samtidigt inte låta asylsökande vänta för länge på besked. Här finns en svår avvägning som aldrig helt kan lösas. Jag ville skildra de påfrestningar som handläggare, beslutsfattare och andra tjänstemän på Migrationsverket är utsatta för. Tjänstemännen vittnar alltså om en ökande rättsosäkerhet på Migrationsverket. Responsen från anställda på Migrationsverket har varit positiv.

Kommentar: Börjar dropparna urholka stenen? Inte särskilt mycket. Men allt fler hittills tysta journalister (en del med fingrar i luften och kappor vända) har börjat intressera sig för den sidan av asylområdet som hittills nästan bara kunnat läsas om på den här bloggen. En som nu tacklar frågan seriöst är Ivar Arpi. Det finns andra också som, sent omsider, försöker lära sig lite mer om asylområdet som de tidigare haft tämligen vaga, nästan schablonartade (o)kunskaper om. Alltid något. Men hoppet om att den senkomna tillnyktringen, eller vad man ska kalla omsvängningen, ska leda till någon förändring, det är litet..

© denna blogg.

Vad hände med begreppet ”likhet inför lagen”? Har det redan hamnat i historiens floskellåda?

Dan Eliasson JO-anmäls för raderade mejlTexten ovan är från en Facebook-uppdatering och publiceras med tillstånd av den som har skrivit den, och som jag helt håller med.

Artikeln i Expressen kan läsas här. I den står bland annat att läsa:

Försäkringskassans ledning beslöt att radera miljontals mejl som skickats till och från de 13.000 medarbetarna – vilket innebär att myndighetens internutredare inte längre kan avslöja brott och missförhållanden med hjälp av myndighetens mejlsystem.

Gör gärna tankeexperimentet att en handläggare eller en beslutsfattare på Försäkringskassan hade gjort vad dess generaldirektör gjorde. Skulle inte den personen – i stället för att JO-anmälas – ha polisanmälts för ”egenmäktigt förfarande” eller bedrägligt förfarande” eller ”undanröjande av bevismaterial” eller något annat liknande, som säkert någon jurist kan formulera juridiskt korrekt?

Kritik från JO skulle knappast räcka om en handläggare eller beslutsfattare på Försäkringskassan hindrat insyn och granskning genom att radera 13.000 mejl! Det är ju detsamma som att slänga 13.000 dokument i pappersform, eftersom myndigheter har arkiveringsskyldighet. Så varför polisanmäls inte Dan Eliasson? Gäller andra regler för en hög myndighetschef än för hans underlydande på samma myndighet? Varför, i så fall och när infördes en sådan regel? Och vad hände med begreppet ”likhet inför lagen”? Har det redan hamnat i historiens floskellåda?

Ur Arkivlagen:

Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov.

Och:

 I arkivvården ingår att myndigheten skall

1.  organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas,
2.  upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning,
3.  skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,
4.  avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar, och
5.  verkställa föreskriven gallring i arkivet.

Gäller arkivlagen inte en myndighet där Dan Eliasson är chef? Blir det samma sak också nu, när han gjorts till rikspolischef?

Mina texter genom åren här på bloggen om den här mannen, tidigare också chef för Migrationsverket, kan läsas här.

Och här är några uppmärksammade händelser kring Dan Eliasson (läste och kontrollerade ingen detta innan han utsågs till rikspolischef?) samlade på Wikipedia:

I samband med Pirate Bay-målet 2006 fick Justitiedepartementet kritik för Dan Eliassons korrespondens med den amerikanska intresseorganisationen Motion Picture Association of America (MPAA) som företräder flera amerikanska filmbolag. Kritiker menade att departementet hade påverkats av påtryckningarna och att Thomas Bodström utövat ministerstyre. (DN: Bodström nekar till ministerstyre).

I juni 2007 berättade den tidigare justitiekanslern Göran Lambertz att Dan Eliasson, under sin tid som statssekreterare vid Justitiedepartementet, försökt få Lambertz att sluta kritisera brister inom det svenska rättsväsendet. (DN: ”Bodström ville stoppa min kritik”.)

I februari 2014 kommenterade Eliasson på sitt Twitter-konto Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons medverkan i en TV-debatt med orden: ”[…] J Åkesson i debatt gör att jag kräks!” (DN: Myndighetschef kräks över Åkesson). Uttalandet ledde till en debatt om gränsen mellan personlig yttrandefrihet och personens myndighetsutövning.[10][11] [12][13] (P3 Nyheter: Han kräks av Jimmie Åkesson, SvD: Statsvetare: Storm i ett vattenglas, SvD: Eliasson: Jag tog ställning för lika värde, SvD: Inget klotterplank för generaldirektörer.

I augusti 2014 uppmärksammade Dagens Nyheter att en person från Försäkringskassans IP-adress ändrat i artikeln om Eliasson på svenskspråkiga Wikipedia genom att ta bort negativ information. Försäkringskassans presschef Helena Esscher bekräftade för tidningen att ändringen gjorts av en medarbetare till Eliasson i samråd med Dan Eliasson själv.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte ges en vinklad bild av det som står här.

En migga: ”Med sådana vänner behövs inga fiender.”

En migga om människor man kan respektera – och de är inte svenskar:

Med sådana vänner behövs inga fiender

profileJag har följt den svenska debatten med stigande vånda och  jag vet inte hur många gånger i ordningen försökt vända hela dramaturgin ryggen. Men det går liksom inte längre. Inte när den högsta ansvariga tjänstemannen uttalar sig som hon gör i Public Service (Sveriges Radio den 20 november).

Det pågår ett krig. IS kontrollerar idag ett område ungefär lika stort som Storbritannien, med en befolkning på minst 10 miljoner människor. IS suger åt sig andra grupper i hela MENA som en svamp suger i sig vatten. IS kontrollerar oljefält, har planer på att trycka egen valuta, härjar i princip fritt inom sociala medier, och offren för terrorism har i princip ökat exponentiellt i MENA. IS tog för några dagar sedan över Derna i Libyen (och hur många lade märke till det?), Irak blöder, jezidier har i princip att välja mellan döden och konvertering. IS (tvångs-)rekryterar barnsoldater och är till framtoningen så attraktiva att Al-Qaida blivit gårdagens nyheter. Ja, IS är så framgångsrikt att det finns uppgifter om att de kan ställa upp till 200.000 beväpnade på fötter.

Och mot dessa står västerländska korsriddare? Kolonialister? Imperialister? Svar nej – med undantag för en och annan frivillig, en gnutta försörjning med vapen och inte särskilt många flygangrepp. Istället står där kurder. Som, när de får möjlighet till det, utövar demokrati. Där står irakier. De står upp med vapen. Där står människor i MENA och utanför som försöker sprida kunskap.

Och det är en fröjd att följa dem, för de sitter inte i den svenska sandlådan där det bara går att göra en sak i taget – de tar hand om hela spektrat samtidigt!

Darrar de på manschetten? Nej. De talar om sin religion, om sin kultur, om sin politik, sin plats i världen. De är sekulära, konfessionella, till och med ateister. De tillhör politisk vänster och höger. En del av dem är vad vi kallar miljöpartister. De bor i MENA eller utanför. Har de några problem att identifiera ondskan i IS? Nej.

Och för att vara extra tydlig: De – som nästan uteslutande är vad vi kallar muslimer – behöver inte upplysas om att det finns islamofober. De klarar av att hantera avarterna av politisk islam, sin egen värdegrund och sina värsta belackare samtidigt.

Och härifrån kan jag inte fortsätta om jag ska kommentera de helsvenska insatserna. Jag skulle bara använda fult språk. Men jag är viss om att de som står upp mot IS samtidigt som de står upp för sig själva skulle vända sig bort om de behärskade det svenska språket.

Kommentar: Läs också Lyssna på Abdi och sluta mesa!

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av det som står här.

Thomas Gür: ”Det sägs ofta att familjeåterförening är en mänsklig rättighet och att staten därför inte kan ställa försörjningskrav. Detta stämmer inte vad jag kan se.”

TThomas Gür, foto Åke Gunnarssonhomas Gür skriver:

Angående försörjningskrav på anhöriginvandrare har jag behövt göra en genomgång av Europakonventionen och EUs direktiv om rätten till familjeåterförening. Det sägs ofta att familjeåterförening är en mänsklig rättighet och att staten därför inte kan ställa försörjningskrav. Detta stämmer inte vad jag kan se.

Europakonventionens artikel 8 säger:
Artikel 8 – Rätt till skydd för privat- och familjeliv
1. Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.

Notera sålunda att här finns inget om återförening och notera också den villkorade skrivelsen om ”landets ekonomiska välstånd”. Familjeåterföreningsdirektivet i sin tur anger i sin artikel 7 att när en ansökan om familjeåterförening lämnas in får medlemsstaten kräva att referenspersonen (den mottagande) har en a) bostad, b) en sjukförsäkring som även omfattar familjemedlemmar, samt c):

”c) stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja referenspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma dessa försörjningsmedel med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet, och får beakta nivån för minimilöner och -pensioner samt antalet familjemedlemmar.”

Vad jag kan se faller därmed hänvisningarna till Europakonventionen och familjeåterföreningsdirektivet från dem som hävdar att man inte kan införa mer omfattande försörjningskrav för anhöriginvandrare. Om jag på något sätt misstolkar direktiven, är kritik välkommen. Här är länkar:

Addendum: Familjeåterförening för flyktingar regleras på följande sätt i direktivet:
Preambelns punkt 8 säger att flyktingars rätt till familjeåterförening bör regleras av förmånligare villkor. Dessa förmånligare villkor utvecklas under artikel 12. Punkt 1 i den artikeln säger att flyktingen inte behöver styrka att han uppfyller villkor som listas under artikel 7. Dock kan sådana krav ställas om familjeåterföreningen är möjlig i ett tredje land. Dessutom får staten i fråga kräva att villkoren i artikel 7 uppfylls om ansökan om familjeåterförening inte lämnats in inom tre månader efter det att flyktingstatus beviljats.

I sak innebär det att undantaget från det svenska försörjningskravet bara kan gälla flyktingar som fått uppehållstillstånd och bara om ansökan om familjeåterförening lämnats in senast tre månader efter tillståndets beviljande.

Ett allvarligt kunskapsproblem här är huruvida det är möjligt med tredjelandsåterförening. Eftersom 85 procent av flyktingarna saknar dokumentation när de ansöker om asyl och det finns tydliga indikationer på att en mycket stor del kommer via tredjeland till Sverige, vet vi inte hur stort mörkertalet är.

Likväl kan sakernas tillstånd inte vara det, att färre än en procent av anhöriginvandrare skulle uppfylla försörjningskravet och att 99 procent undantas från det. Inte minst med tanke på att en mycket stor del av anhöriginvandringen inte handlar om familjeåterförening utan är ”nyetablerade anknytningar”, alltså sådana som är på kortare tid än två år – helt enkelt människor som är bosatta i Sverige och som (ofta) gifter sig med en person från sitt hemland. Som Hanif Bali påtalat: ”En tredjedel av kvinnor som anhöriginvandrar går direkt till ett liv i socialbidrag”.

© denna blogg.

Lyssna på Abdi och sluta mesa!

Människor och tro 20.11 2014Ur programmet Människor och tro som sändes i SR P1 den 20 november:

Abdi, gymnasieelev i Tensta, uttrycker sig tydligt och klart:

Det är dags att sätta stopp! I Finland till exempel så vägrar de att ta in folk som har varit och stöttat olika organisationer och det är en sak som vi även här i Sverige skulle kunna göra, tycker jag. När vi kommer till den här frågan så tycker jag att svenskarna är väldigt mesiga. Vi tar in människor som har krigat för vissa extrema organisationer och så ger vi dem stöd, till och med, psykologiskt stöd. Det tycker jag är väldigt dumt.

Detta, som en ung människa i ett område från vilket unga män och även unga kvinnor beger sig till Syrien för att ansluta sig till IS, förbigås utan en enda reaktion, utan en enda fråga från programledaren.

Och så flummeriet från en person som inte verkar ha förstått vad det hela handlar om, den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (varför säger man inte ”våldsam extremism” i stället?), Mona Sahlin (ca 14.55 in i programmet). Hon börjar med att säga att det är bra att man vågar prata om att det här finns i Sverige . Och varför skulle man inte det, undrar jag som lyssnare? Att inte prata om det vore falskt och osunt, så det hon säger är en självklarhet som inte behöver sägas! Hon säger också (språkliga och grammatiska fel orättade ):

Jag tänker också att hur man än vänder på den här frågan så riskerar ju muslimer som grupp att också bli offret på så många sätt. Man är offer för terroristerna i ISIS, man blir offer för skuld och skam i Sverige och man riskerar också att bli offer för islamofobin som många ju utnyttjar. Så tänker jag.

Kommentar: Mona Sahlin frångår ämnet och kör med den här märkliga retoriken som är så vanlig bland självgoda svenska politiker. Alltså den som dels nedvärderar varje tänkande människa som mycket väl vet och förstår att ”muslimer” inte är den ”grupp” hon påstår att de är, lika lite som ”kristna” är en grupp; dels faktiskt bidrar till att göra muslimer till den grupp de inte är, genom att ständigt och jämt klumpa ihop alla som bekänner sig till islam på det här sättet. Hon bidrar i själva verket till att befästa ”islamofobi” genom att tala om begreppet som folket ytterst sällan lider av. Hon har inte förstått att vad allmänheten lider av är ”islamistofobi” – med absolut all rätt, dum vore den väl annars.

Och – värst av allt – hon säger inte ett enda ord om varje människas eget ansvar när han eller hon väljer att ansluta sig till en organisation som fördriver, skär halsar av, våldtar, tvångskonverterar andra människor. Hon säger inte ett ord om att det är oacceptabelt att Sverige ska hysa människor som ger sig in i en organisation vars mål på sikt är att förinta också Sverige och svenskarna, i deras tydligt uttalade målsättning: att skapa ett världskalifat. Inte ett ord om detta säger Mona Sahlin! I vilket annat land som helst skulle hennes uttalande ovan vara chockerande, här lyfter knappt någon på ögonbrynen. Varför inte? Jo, för att Sverige är ett land där vett och sans har flyttat ut och gett utrymme åt dumhet och åt floskler som upprepas utan att den som uttalar dem ens förstår vad han/hon säger!

Snabbt passar Mona Sahlin att ta upp följande, som inte har något att göra med ämnet som diskuteras i programmet:

Vi har ju också högerextremism i Sverige. Vi har svenska nazister som krigar i Ukraina.

Och vidare:

Så jag vill ju försöka jobba för att till exempel alla anhöriga som är rädda för att deras son kanske är på väg att åka, att deras bror är på väg att åka, att deras pojkvän är på väg att åka – vem kan de vända sig till? Vem kan de lita på? Det är uppenbart att alla idag som har hört om någon som är på väg att resa ner, om alla de hade hört av sig så hade vi kunnat stoppa och hjälpa många fler.

Kommentar: Vad, konkret, menar hon när hon säger att hon ”vill försöka jobba för…”? Meningen är ofullständigt och det där med ”vill försöka jobba för” är bara flum och innehåller absolut inget konkret. Och till vem/vilka menar hon att alla anhöriga borde ha hört av sig för att den/de, som hon säger: ”hade vi kunnat stoppa och hjälpa många fler.”? Vem skulle de anhöriga alltså ha hört av sig till och hur hade den personen eller myndigheten eller politikern eller vad nu Mona Sahlin menar här, kunna ”stoppa och hjälpa många fler”? Inget konkret, inget att ta på, bara flum och floskler! Hur mycket betalar vi skattebetalare för att Mona Sahlin ska gå runt och säga sådana här dumheter?

Och om att hon tycker att alla anhöriga borde ”höra av sig”:

Alltså litar man inte tillräckligt mycket på myndigheterna eller på polisen. Och det är inte tillräckligt många som känner att man vågar, för jag tror också att man är ganska rädd.

Programledaren framhåller att Abdi sagt att ”vi är alldeles för mesiga här i Sverige” och att andra anser att ”i Sverige bara pratas det” och att:

Vi har pratat med personer som har jobbat till exempel i England med de här frågorna som säger: ”Vi är så trötta på Sverige, de bara pratar och pratar, en det händer ju aldrig någonting. Inget konkret för att förhindra… Har de rätt?

Det svarar Mona Sahlin givetvis inte på, för hon vet att det är precis så det är. Och att hon själv är en av ”pratarna”. ”Har de lyckats bättre, då?”, motfrågar hon lite som ett typiskt svenskt, trotsigt barn. Nivån på samtal, debatter och diskussioner om livsavgörande frågor är så låg i Sverige att den knappt höjer sig över nollpunkten.

I Sverige har vuxenhet, ansvarstagande, allmänbildning, sunt förnuft, inställningen att brottslingar ska stå för sina gärningar och mycket annat fått ge vika för babbleri, dumheter, floskler, oansvarighet, oförmåga att tänka längre än näsan räcker och ointresse för det egna landet och dess folk och dem som tagits emot i landet som behövt och behöver skydd.

Lyssna på det korta inslaget med Abdi, det säger ju precis vad alla normala människor – ateister, kristna, buddhister och muslimer vill: sluta mesa, sluta utreda, sluta prata – agera och bestraffa dem som frivilligt väljer att gå med i en ohygglig, maktgalen, fundamentalistisk organisation där människors värde är totalt utraderat och de kan behandlas som boskap, köpas och säljas och skjutas eller halshuggas av dem som vill införa ett ”världskalifat”. De personer som har uppehållstillstånd i Sverige men inte svenskt medborgarskap ska fråntas sina uppehållstillstånd. Det finns ingen som vill ta emot dessa extremister i Sverige, allra minst de människor som har flytt hit undan dem för att söka sig en trygg fristad här! De som anslutit sig till IS och som har svenskt medborgarskap (kontrollen måste bli hårdare av vilka som ges den förmånen som inte är en mänsklig rättighet) ska ställas inför rätta för krigsbrott.

Lyssna på Abdi och sluta mesa!

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av det som står här.

 

 

En migga: ”I stället för lean har vi nu DLO”.

Samma migga som skrev  i inlägget En migga: ”Det var inte så att ”Lean” tvärdog utan mer att den sakta tynade bort.” följer här upp sin text:

profileI stället för lean har vi nu DLO – Den Lärande Organisationen!

Lean-coacherna har bytts ut till DLO- folk. Jag har inget emot att vi ska ”lära oss”, men jag är skeptisk till vad DLO kan ge oss.

Hittills har  jag varit med på rollspel som inte gett mig några nya insikter. Jag har varit tvungen att titta på klipp från amerikansk film för att sedan få frågor om den. Syftet var att jag skulle förstå hur minnet fungerar.

Vi fick också ta del av en påhittad asylutredning i två olika versioner. I den ena bjöd utredaren inte på vatten, höll inte på med ”small talk” i början utan gick rakt på sak.  Resultatet blev att den sökande inte öppnade sig och därför inte framstod som trovärdig.  Syftet var att vi skulle lära oss det är viktigt att vara empatisk, att få den sökande att trivas. Först då kan den sökande öppna sig berätta om sina asylskäl på ett trovärdigt sätt. Om det vore så väl, så enkelt, ja då skulle jag inte bara bjuda på vatten utan även på te och jag skulle också prata om väder och vind hur länge som helst. Men så ser ju inte verkligheten ut. Den asylsökande är sällan intresserad av ”small talk” och bryr sig inte om ifall vi bjuder på vatten eller inte.

Naturligtvis ska vi behandla alla människor med respekt men när en människa söker asyl så kan det inte vara min uppgift som utredare att lirka ur honom varför han eller hon gör det! Det måste den sökande själv veta och berätta det för mig, som representerar svenska staten.

Kommentar: Vad ska man säga? Att miggor med hög utbildning och lång erfarenhet som handläggare och beslutsfattare – som den här miggan – ska gå från det ena löjliga bilfabrikssystemet till ett annat löjligt ”lekprojekt” är huvudlöst. Vad kostar inte allt detta? Och hur mycket tid går bort från handläggeriet och beslutsfatteriet när miggor ska spela rollspel, titta på film och gå igenom låtsasutredningar?

Dårfinkerierna på den här myndigheten tar aldrig slut. Själv har jag för länge sedan slutat hoppas på vett och sans, rättssäkerhet och lagefterlevnad på Migrationsverket. Jag bara förmedlar vad som berättas inifrån den här statliga, skattefinansierade myndigheten – den dyraste av alla myndigheter i Sverige?

© denna blogg.

En migga: ”Det var inte så att lean tvärdog utan mer att den sakta tynade bort.”

En migga med anledning av ett antal artiklar – av en tidigare inte publicerad sort – på sistone :

profileJag tycker inte om att vi kallas för ”Migränverket” av nonchalanta journalister som antagligen inte vet vad jobbar med, trots att det är fullt möjligt för dem att besöka oss och att vara med på en asylutredning om de får fullmakt från en asylsökande.

En annan sak: Det är också så, att de flesta av mina kollegor skrattar åt lean. Lean är död och begraven sedan länge, ingen talar om den, ingen minns den. Många av mina nyare kollegor har aldrig hört talas om lean eftersom de bara jobbat hos oss ett par år. Jag kommer inte ihåg när lean dog men det kan ha varit i samband med att Migrationsverket fick en ny generaldirektör.

Det var inte så att lean tvärdog utan mer att den sakta tynade bort. Böckerna om ”Toyota-modellen” samlar nu damm på våra bokhyllor, ”tre månaders-målet” är historia. Det som är kvar av lean är teamledarna, morgonmötena och tavlorna. Tavlorna som visar att varenda handläggare och beslutsfattare är fullbokad och överbokad med utredningar. Morgonmötena handlar mest om vilka  i teamet som ska överboka sig ännu mer och ta över utredningarna för de handläggare som har sjukanmält sig för dagen.

Kolumnen för ”Förbättringsförslag” – enligt lean –  på tavlan är tom. Vi har inte tid att komma med förbättringsförslag som ändå inte leder någon vart. Vi kämpar för att göra våra jobb på bästa möjliga sätt. Vi vill göra ändamålsenliga och korrekta asylutredningar och fatta rättssäkra beslut. Jag anser att vi når det målet på min enhet. Jag kan inte uttala mig om hur det är på andra enheter.kommentar:

Kommentar: Att lean i det närmaste är utfasat (förutom några små rester), är ju bra. Det var bland det dummaste som förre generaldirektören Dan Eliasson införde. Den mannen blev sedermera GD på Försäkringskassan där han också lär ha introducerat lean, numera är han nyutnämnd rikspolischef – Gud förbjude att han påtvingar polisväsendet också den hör bilfabriksmodellen! Fast å andra sidan spelar det ju faktiskt ingen roll alls vad den här mannen gör, han susar ändå vidare i karriären som vore han gjord av teflon.

© denna blogg.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 205 andra följare