Miggor får information via media

En migga återkommer, apropå inlägget ”Kanske hörde jag fel?”:

Migrationsverkets produktion skulle stanna av ifall alla skickades till den här tvådagarskursen m HBT-frågor i asylprocessen. Den här nyheten låter som ogenomtänkt skryt. Och varför skulle vi behöva den här kursen?  För oss  i Sverige är det inte särskilt revolutionerande att höra att en asylsökande är homo-, bi- eller transsexuell. Det är inte heller asylskäl i det allra flesta fall. Så varför skulle vi spela rollspel etc för att kunna bemöta den här homo-, bi- eller transsexuella personen på ett korrekt sätt? Det gör vi ju redan. Eller ska vi nu tro att alla sökande egentligen är homo-bi-transsexuella och att det är vår uppgift att locka fram det ur dem?

Det är ungefär lika pinsamt som verkets satsning på ”kvinnors och barns egna asylskäl”. Bara för att en kvinna med barn söker asyl på makens skäl, ska då vi på verket börja gräva ifall deras äktenskap är OK , ifall barnen blir slagna etc? Hur skulle vi kunna göra detta? Någon jävla respekt måste vi ändå ha mot dem som som söker om asyl! De är inte idioter eller hämmade personer som vi ska ”läsa av” för att veta vad de vill.

Vem vet varför någon sa att vi alla ska gå den här HBT-utbildningen? Vår närmaste chef sa att han inte heller förstår varför någon på verket går ut på det här sättet i media och påstår saker och ting som inte kommer att hända. Eller kommer det att hända? Vem vet? Inte vi som jobbar här.

Häromdagen läste jag också ett uttalande i en tidning av Fredrik Beijer (höjdare på MIG) om att ”alla somalier får uppehållstillstånd”. Och vi som så länge har försökt få svar på frågan om vi verkligen kan bevilja uppehållstillstånd till alla somalier, även för dem utanför Mogadishu och som helt saknar asylskäl! Men vi fick aldrig något svar. Inte förrän nu, när vi fick vi det i tidningen.

De flesta afghanerna ska också få asyl nu, enligt verkets uttalanden i media. Men vi som jobbar här, vi har inte fått några nya direktiv. Vi avslår ansökningarna, enligt det underlag vi har.

Någonstans inom verket saknas det verklighetsanknytning  och det saknas styrning när olika personer lämnar besked till media som inte stämmer överens med vad vi  på golvet gör, enligt lagen.

© Copyright denna blogg
Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!

”Kriminella flydde från Migrationsverkets förvar”

Flera tidningar, bland annat Norra Skåne, rapporterar om kriminella män som flydde från Migrationsverkets förvar.

På senare tid har frågan om huruvida kriminella asylsökande och utlänningar med uppehållstillstånd som ska utvisas ur landet, ska sitta i häkte i väntan på att lämna landet eller om de borde få sitta i Migrationsverkets förvar.

Det som nu rapporteras om att fem asylsökande (varav fyra kriminella) som ska utvisas har flytt från Migrationsverkets förvar i Örkelljunga, visar med stor tydlighet att kriminella måste hållas i förvar på häkten eller fängelser varifrån de inte kan fly. Eller också måste”säkra rum” inredas på Migrationsverkets förvar. Om inte svenska folket tycker att det är okej att brottslingar tar sig ut i samhället och försvinner från myndigheternas grepp och kan fortsätta begå brott samt undgå utvisning.

Läs inlägget ”Men det rör sig tvärtom om en skötsam person”, som kommenteras av en migga så här:

Jag läser som du vet din blogg och såg för någon dag sedan ett inlägg om den saxbeväpnade utlänningen som du undrar varför han inte satt på ett förvar. Jag kommer då och tänka på en iranier som satt på ett av Migrationsverkets förvar  2006, vi kan kalla honom för Ali.

Ali hade sålt stora mängder knark och dömts till 8 års fängelse och livstids utvisning. Ali satt 6 år i finkan och sen skulle han släppas, men Polisen beslutade om förvar och han placerades av Migrationsverket i häkte då han var en stor säkerhetsrisk, han hade ju dömts för grova brott…

Efter att polisen tagit över ärendet så beslutade chefen/beslutsfattarna och processamordnarna på MIgrationsverket att de skulle besöka Ali. De besökte honom 2 ggr och sen beslutades det att Ali skulle få återvända till förvaret ”på prov”. Minsta lilla grej och han skulle placeras på häkte igen.

Ali tackade oss genom att vara en superkille, han hade jobbat som pizzabagare och varje söndag bakade han pizza åt alla förvarstagna… Ali samarbetade inte det minsta med polisen och efter 8-10 månader så släppte polisen Ali ur förvar.

Nu till saken, Ali var inte våldsam, han hade aldrig hotat eller liknande, han hade sålt knark…

Den du skriver om har ett våldsamt förflutet, jag behöver ju knappast informera dig om att det finns gott om saxar inne på förvaret… Här snackar vi en regelrätt placering på häkte även om han överförs till Migrationsverkets listor. Men visst bör han bli Migrationsverkets ansvar, även om platsen blir den samma.

Det stämmer ju, som denna migga skriver, att en våldsam man som stulit och hotat folk med sax (även om polisen påstår att han är skötsam och inte våldsam!!!), knappast kan få sitta på ett förvar där det finns både saxar och knivar och möjligheter att skada andra. Men kanske borde Migrationsverket på alla sina förvar inreda ett eller två ”säkra” rum för dem som ska utvisas men inte kan vistas bland andra på en öppen avdelning inom förvaret. Och dessa ”säkra rum” måste förstås vara betydligt svårare att rymma från än förvaret i Örkelljunga…

© Copyright denna blogg
Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!

Oerhört upprörande!

En man som stått åtalad för att ha hotat migrationsminister Tobias Billström och Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson döms till tre månaders fängelse.

Tingsrätten finner att det finns övertygande bevisning om att det är den åtalade mannen som per brev framför dödshot gentemot Billström och Eliasson. Bland annat har DNA från mannen hittats på ett frimärke som satt på ett av breven. Tingsrätten väljer ändå att fria mannen från ansvar för vissa av hoten. Billström tilldöms ett skadestånd få 5.000 kronor för kränkning.

Tingsrätten påstår sig se  allvarligt på brottet genom att det är fråga om upprepade och konkreta dödshot. Motivet var också att hämnas på företrädare för regeringen och Migrationsverket för beslut som mannen inte gillade. Ändå dömer tingsrätten mannen till bara tre månaders fängelse. Han ska heller inte utvisas… För konkreta och upprepade DÖDSHOT! Vad hade han dömts till om han satt sina hot i verket, månntro? Sex månaders fängelse och fortsatt uppehållstillstånd i Sverige?

Det är helt otroligt att man i Sverige kan dödshotas och straffet för det i princip är noll och ingenting. Något är allvarligt sjukt när en minister i Sveriges regering och en generaldirektör vid ett statligt verk är lovligt och fritt villebråd för vem som helst som är missnöjd med deras beslut!

Skärp straffet för dödshot genast!

Vad behöver vi ”gammelmedia” till?

Vad behöver vi ”gammelmedia till? Det var rubriken på en intressant miniseminarium på Finlands ambassad i kväll (8 februari):

I dag kan man klara sig långt med den gratisinformation som finns på Internet. På några ögonblick går det att se om något viktigt hänt. Vill man veta mer, googlar man. Betydande delar av den värld där de traditionella mediehusen förr var naturliga dominanter har börjat tas om hand av de så kallade sociala medierna. Många av de kompetenta diskussionerna om politik och vetenskap förs numera på bloggar. Wikipedia har för allt fler blivit det naturliga uppslagsverket.

Vad återstår för de traditionella medierna? Även om de klarar att producera högklassig journalistik är frågan om konsumenten väljer just den. Om det finns andra vägar till information, fördjupning, underhållning och så vidare och de dessutom är gratis, varför välja ett betalalternativ?

Medverkade gjorde Hannu Olkinuora, chefredaktör för Hufvudstadsbladet (grundad 1864) och tidigare chefredaktör för bland annat Svenska Dagbladet, Sofia Mirjamsdotter, journalist och bloggare, Peter Fellman, chefredaktör för Dagens Industri, och Yrsa Stenius, pressombudsman och tidigare chefredaktör för bland annat Aftonbladet.

Diskussionen leddes av Cita Högnabba, pressråd vid Finlands ambassad Pia Grahn Brikell, VD på Storåkers McCann och det hela arrangerades av Finska Akademien vars syfte är ”att bibringa ledamöterna nyttig kunskap, intressanta kontakter, inspiration och ett lätt hjärta” och Finlands ambassad.

Efter ganska långa, men intressanta inledningar av paneldeltagarna ställde debattledarna frågor till dem och därefter var det publikens tur att delta. Frågorna som dryftades – och det fanns många olika åsikter!  – handlade om papperstidningens framtid, läsplattor, hur man kan tjäna pengar på bloggande, om tidningar ska kunna ta betalt för nyheter och annat på nätet, vad det innebär att Dagens Nyheter sagt upp ett hundratal medarbetare. Och om journalistikens villkor i framtiden, om pressetiska frågor och hur knappt några regler alls gäller för bloggare medan medier med ansvariga utgivare har ganska strikta regler att följa. Och mycket annat.

Mycket hann avhandlas. En hel del var sådant som stötts och blötts otaliga gånger i olika sammanhang, men panel- och publiksammansättningen var ny och seminariet gav anledning att fundera allvarligt på såväl journalistikens som gamla och nya mediers framtid.

Hannu Olkinuora från den 146 år gamla dagstidningen Hufvudstadsbladet (vars nätsida inte är så där väldigt rolig, men ändå rätt informativ), berättade att lite nytt skulle man snart pröva på. Tidningen har 2500 prenumeranter på Åland, och de ska erbjudas att läsa tidningen på läsplattor. Det nya tar tid att implementera, men också små steg för framåt.

”Kanske hörde jag fel?”

En migga undrar vad som pågår:

Jag lyssnade på Sveriges Radio i morse. Men jag måste ha hört fel! De sa att Migrationsverket denna vecka kommer att utbilda anställda som arbetar med asyl i HBT-frågor. Utbildningen är två dagar lång och innehåller rollspel med mera.

Men vi som arbetar med asyl har inte ens hört talas om denna utblidning, annat än i morse, via radion. Men kanske hörde jag fel?

Min reflektion: Vad kostar detta? Hur mycket försenas asylbesluten när hela personalen under två arbetsdagar spelar rollspel i stället för att göra sitt mycket viktiga arbete? Och hur kommunicerar man med personalen egentligen? Ska de verkligen behöva få höra om sådana här påhitt via massmedia? Och är verkligen HBT-frågor det viktigaste för Migrationsverkets personal att syssla med, när 95 % av alla som söker asyl saknar id-handlingar? Borde de inte i stället få lära sig att tackla det? Eller få mer kunskap om att det inte finns ett jurisdiskt hållbart begrepp som heter hushållsbarn”? Eller få veta i vilka fall man kan utförda främlingspass och i vika fall man inte kan det? Hur många HBT-personer söker asyl? Motiverar antalet verkligen att alla anställda som sysslar meda sylfrågor går en tvådagars rollspelskurs?

Miggor!
Ni som är med på de här kurserna: hör av er och berätta vad ni lärde er och hurudana rollspel ni tvingades spela! Ta gärna bilder med era mobiler (om nu inte Migrationsverket får för sig att försöka förbjuda er att använda dem). Då kan också allmänheten få veta vart deras skattepengar går!

Finland: Migrationsministerns identitet stulen på Facebook

Migrations- och Europaminister Astrid Thors (SFP) har utsatts för identitetsstöld på Facebook, uppger Svenska Yle. Någon har skapat en falsk profil under Thors namn. Profilen innehåller ironiska kommentarer om invandring.

Den falska Astrid Thors skriver bland annat ”Suomi somalilaisille” (Finland åt somalierna, på svenska). Thors har fått stark kritik på grund av sina åsikter om invandring, och den 6 februari krävde Sannfinländarna att Thors bör avgå från ministerposten.

Identitetsstöld är inte ett brott i Finland.

Hur kan man bli lärare när man lider av en förlamande fobi för att prata inför människor?

En bloggläsare skriver:

Jag läste din text om Henni Mahboubi. Den gav mig en känsla av optimism och ett förtroende för läraryrket. Men tyvärr ser jag människor, vänner och vänners bekanta som tar sig igenom lärarutbildningen utan att vara intresserade av yrket.

En av mina kollegor inom HVB-cirkusen med ensamkommande asylsökande ”barn” är utbildad lärare med en förlamande fobi för att prata inför människor. Att hålla en föreläsning kan leda till panikångest. Det jag inte förstår är hur man tar sig igenom en lärarutbildning med en fobi som denna. Hur är det möjligt? Hur är det tillåtet?

Finns det inga praktiska delmoment i utbildningen som är till för att filtrera bort människor som uppenbart inte är lämpade för läraryrket? Givetvis kan man träna bort en fobi, men ofta krävs det experthjälp och tydligen har denna person inte tagit tag i problemet.

Troligtvis är detta ett resultat av ändringar man gjorde för cirka tio år sedan när det var brist på lärare. Man pressade igenom människor och utbildningarna fokuserade för mycket på grupparbeten. Detta gjorde det möjligt för enskilda personer att undvika utvärderingar fokuserade på individen.

Blivande lärare med rätt inställning!

I Svenska Dagbladet den 7 februari fanns den här lilla bilden och korta texten. Jag blev glad över både det glada ansiktet och det kloka och viktiga som den blivande läraren Henni Mahboubi säger.

De elever som får Henni Mahboubi som lärare så småningom kan förmodligen skatta sig lyckliga. Liksom skolminister Jan Björklund, om han har sett den här lilla notisen, eftersom hon förkroppsligar vad han försöker kommunicera i ord.

”Men det rör sig tvärtom om en skötsam person”

”Det vore en sak om han var våldsam. Men det rör sig tvärtom om en skötsam person.” Det säger Tobias Iwarsson, vakthavande befäl vid stadens häkte, till Upsala Nya Tidning om en asylsökande från ett land i Mellanöstern som  begått stöld under hot med sax mot personalen och för detta dömts till 15 månaders fängelse. Man baxnar!

Artikeln går ut på att det är synd om en 29-årig man som kom till Sverige år 2007 för att söka asyl och samma år begick sitt stöld- och våldsbrott. Det är alltså synd om honom som aldrig visat id-handlingar och nu hålls i häkte för att han inte bidrar på ett aktivt och konstruktivt sätt till att klargöra vem han är och varifrån han kommer så att han kan återsändas till sitt hemland. Han är dömd för allvarliga brott och han har inte rätt att vistas i landet, men Polisen tycker synd om honom för att han suttit i häkte så länge (eftersom han inte medverkar så att hans identitet kan avgöras…).

Så vad tycker svensk polis att man ska göra med ”skötsamma” våldsbrottslingar som enligt dom i domstol ska utvisas? Släppa ut dem till ett liv som illegala i Sverige? Finns det inte redan tillräckligt många sådana i landet? Och vill Polisen verkligen gå emot landets lagar? Är det ungefär så här de tänker:

Äsch, du hotade med sax, du stal, du satt i fängelse, du har inte laglig rätt att vistas i Sverige och kommer aldrig att få det, men egentligen är du ju inte våldsam utan skötsam. Vi tycker inte att vi ska behöva följa lagen i ditt fall utan släpper ut dig bland de andra som vistas här illegalt.

Polisen måste vara effektivare i att ta reda på vem mannen är, mannen måste få helt klart för sig att han aldrig kommer att få stanna i Sverige och förmås att medverka med all tänkbar information så att hans identitet kan klarläggas och så att han, som domstolen dömt, kan utvisas från Sverige. Polisen ska inte uttala sig i media som det vakthavande befälet på häktet i Uppsala!

Att svenska folkets syn på vad som är brottsligt, kriminellt, illegalt har börjat vackla rejält är en sak, men att Polisen också vacklar är allvarligt.

Och hur medierna rapporterar är, som jag påpekat otaliga gånger på bloggen och i andra sammanhang, viktigt. Aftonbladet, t.ex., väljer att förminska mannens brott helt och skriver bara: ”En 29-årig asylsökande från Mellanöstern har ett avvisningsbeslut över sig efter en stöld.” Så skapar man en helt annan bild än den som är verklig och ger inte läsarna hela bilden så att de själva kan bilda sig en uppfattning. (SVT däremot, rapporterar korrekt under rubriken Asylsökande rånare häktad i 18 månader.)

Till slut: Att en person som är dömd att utvisas inte kan släppas ut i samhället är självklart. Att personen sitter på häktet under mycket lång tid är inte heller acceptabelt, vare sig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller ur den enskildes. Om han har avtjänat sitt straff  ska han egentligen inte sitta inlåst längre. Men enligt utlänningslagen ska han hållas i förvar tills man kan utvisa honom, och då kan man undra varför han inte överförts till Migrationsverkets förvar? Särskilt som han numera enligt polisen är både skötsam och icke-våldsam. På förvaret är förhållandena bättre än på häktet, och där kan han befinna sig tills polisen klarar av att fastställa vart han ska utvisas.

© Copyright denna blogg
Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!

Läsarkommentarer

Den 16 januari gjorde jag en enkät om intresset för asylrapporteringen på min blogg. Läs här. Jag skrev också i ett av mina inlägg att jag skulle lägga ut kommentarer som kom i samband med den enkäten och i samband med min kolumn i Svenska Dagbladet den 18 januari med rubriken Utlänningslagen ska också följas. Här är nu kommentarerna samlade i ett dokument. Tack till alla som haft synpunkter och åsikter!

En okunnig besserwisser mejlar

En okunnig besserwisser mejlar med anledning av inlägget Finland: Partiet Sannfinländarna kräver migrationsministerns avgång:

”Partistyrelsen kräver  att riksdagen stiftar en lag om snabbavvisning av asylsökande EU-medborgare efter negativa asylbeslut.”

EU-medborgare som söker asyl i Finland??????

Med all respekt, Merit: skriv, skriv ut, lägg undan, gör något annat, läs igen, redigera, publicera. Trovärdigheten i det du skriver minskar även till följd av till synes små fel. Det riskerar att smitta av sig på hela bloggens rykte och de texter som kan tänkas vara intressanta som underlag för JO-anmälningar m m minskar i värde.

Självklart vet jag vad jag skriver och vad jag citerar! Ja, EU-medborgare söker asyl i Finland! Människor med uppehållstillstånd sedan länge i ett EU-land söker asyl i Finland. Detsamma sker i Sverige.

Andra besserwissrar och folk som tror att jag inte vet vad jag skriver om kan läsa följande:
Sannfinländarna kräver Thors avgång (Hbl)
Sannfinländarna kräver att Thors avgår (Yle)

Finland: Partiet Sannfinländarna kräver migrationsministerns avgång

Sannfinländarna (Perussuomalaiset) kräver att migrationsminister Astrid Thors avgår. Enligt deras partistyrelse har hon upprepade gånger visat att hon i hanteringen av migrationsärendena inte är vuxen sina uppgifter.

Partiet pekar bland annat på att Migrationsverket håller på att överbelastas med över 6 000 ansökningar om familjeåterförening.

I en resolution från partistyrelsens möte i Saarijärvi den 6 februari sägs att regeringen har fört en öppen och liberal invandringspolitik som lockar till asylturism och uppmuntrar internationella kriminella organisationer till människosmuggling. Sannfinländarna kritiserar också Finlands linje att betala resekostnaderna för invandrares släktingar vid återföreningar av familjer, vilket partiet anser ökar antalet asylsökande.

Partistyrelsen kräver  att riksdagen stiftar en lag om snabbavvisning av asylsökande EU-medborgare efter negativa asylbeslut.

Information: Sannfnländarnas riksdagsgrupp består av fem riksdagsledamöter.

Källor:

Hur fungerar en myndighet när 25 % känner sig mobbade?

Nästan var fjärde anställd på Migrationsverket anser att mobbning förekommer på arbetsplatsen, enligt verkets arbetsmiljöenkät. Det berättar ST Press, Statstjänstemännens fackförbunds tidning.

Hur verksamheten kan skötas när så många anställda upplever sig mobbade och känner att arbetet är mycket styrt och det bara är ”produktion” och resultat som räknas, kan man undra.

Genom åren har ett antal miggor berättat här på bloggen (under kategorirubriken Asyl&Migration), om frustration, om folk som inte förstår vad de sysslar med, om otydliga budskap från ledningen, om nya påbud och ständiga omorganisationer, om asylsökande som berättar uppenbart falska historier, om asylsökande som berättar sanningsenliga historier med hemska ingredienser, om asylsökande som helt enkelt struntar i att komma till sin egen asylutredning, om oförskämda offentliga biträden etc, etc. Om hur det räknas ”pinnar”, d.v.s. hur många beslut som ”producerats” och om hur avdelningar slagits sönder i mindre enheter och om hur ständigt nya chefer med mer eller mindre goda ledaregenskaper har tillsatts. De har berättat om hur media och organisationer ständigt har kritiserat deras arbete. Miggor har också berättat om hot om våld (från asylsökande och deras släktingar när besluten varit negativa eller dröjt ”för länge), och om JO-anmälningar och utskällningar från offentliga biträden. Och många miggor har upplevt som det värsta att känna pressen från olika håll att fatta beslut som inte överensstämmer med vad lagen säger.

När personalen dessutom, i så hög utsträckning som var fjärde anställd, känner sig mobbade på sin arbetsplats så vore det ett mirakel om Migrationsverket var en välfungerande myndighet! Det är bara att konstatera, som jag gjort offentligt i åratal: Asylhanteringen har havererat! Och det är inte bara asylsökande som ”mår dåligt” (som det alltid heter), det är också miggor som gör det.

”Jag kan tycka att det är hotfullt om man försöker få med andra i sin matstrejk”

Palestiniern Alaa Ismail inledde en hungerstrejk på Migrationsverkets förvar i Gävle, berättar bl.a. SVT. Många andra anslöt sig. Efter några dagar överfördes han till häktet. Detta eftersom han, enligt chefen på förvaret Gudrun Ekström, ”betedde sig uppviglande”:

Det är inte acceptabelt att dra med andra i hungerstrejk, och vi ansåg att han betedde sig uppviglande. Det visade sig också att när han inte fanns kvar på förvaret så började de andra äta.
—–
De andra i förvaret vågade inte gå in i matsalen, och han kontrollerade också att de som var med i hungerstrejken inte gick in där

Vem är hon att bestämma att det inte är acceptabelt att dra med andra i hungerstrejk? Och att Alaa Ismail skulle ha kontrollerat och tvingat andra att hungerstrejka motsägs av andra asylsökande på förvaret:

Det stämmer inte. Han gick bara fram till alla och frågade om de ville hungerstrejka. Han tvingade ingen, han var mycket snäll och tyst.

Här står ju ord mot ord, men jag tenderar att tro mer på den asylsökande i detta fall. Och jag har mycket svårt för vad Migrationsverkschefen svarar på frågan ”Uppträdde han hotfullt?”:

Jag kan tycka att det är hotfullt om man försöker få med andra i sin matstrejk.

Skärpning! ”Hotfullt” – mot vem? Det är väl knappast hotfullt” att vare sig hungerstrejka eller att gå runt och fråga andra i en svår situation om de vill vara med och strejka för att visa vad de tycker?! Dessutom: det är tillåtet enligt lag att hungerstrejka och det känns inte riktigt som att det kan vara en anledning till att förpassa en man till häktet för detta.

OBS! Detta sagt med förbehållet att jag enbart gått på det som rapporterats av SVT och inte känner till eventuella andra detaljer. Förbehållet behövs efetrsom man inte kan vara säker på en allsidig och korrekt rapportering i medierna.

Runebergsdagen

Idag firas Runebergsdagen i Finland, till minne av nationalskalden Johan Ludvig Runeberg. Ofta firas dagen med runebergstårtor (ett slags bakelser) och diverse aktiviteter som skådespel och litterära aftnar runtom i landet.

Kommentar till ”En migga om främlingspass för identitetslösa”

En migga kommenterar inlägget: En-migga om främlingspass för identitetslösa:

Jag kan bara sucka när jag läser ovannämnda inlägg av en kollega.

Häromdagen pratade jag med en person på området Besök och Bosättning. Jag frågade hur det kommer sig att de beviljar främlingspass på löpande band åt identitetslösa anhöriginvandrare från Somalia och Eritrea, trots att det finns en dom från Kammarrätten som utgör praxis för Besök och Bosättning som de ska följa. På Besök och Bosättning har  de inte ens hört talas om den här domen, vilket väcker frågan hur det egentligen står till med den verksamheten…

En migga om främlingspass för identitetslösa

En migga kompletterar sitt inlägg Jag minns med bävan första gången jag pratade med en beslutsfattare där som inte förstod vad identitetshandlingar eller styrkt identitet är för något:

Som sagt – det är lättare och roligare att skratta än att gråta. Ytterligare en bakgrundsbild till Migrationsverkets rättslöshet

Främlingspass för identitetslösa
Just nu lutar det åt att Migrationsverket antingen försöker begrava alltihop genom att inte låtsas om domarna från Migrationsöverdomstolen – vilket bara det säger något om intelligensen hos de ansvariga. Det gäller den största anhöriggruppen av alla just nu och är lite svårt att dölja – eller så tänker verket låtsas att det har mandat att skriva ut främlingspass till identitetslösa lite hur som helst. Hur ser det ut för andra medborgare? Hur gör verket med andra än somalier?

Irakier som söker sig hit som anhöriga och inte har egna pass får inte främlingspass, utom när det är oundgängligen nödvändigt, som det står i reglerna. Eritreaner är en annan grupp som inte får främlingspass eftersom det saknas lagstöd. Folk som är i Sverige och behöver pass kan bara få ett provisoriskt främlingspass för att åka till hemlandet och fixa det riktiga passet där.

Det är ingen som kommer på tanken att bevilja främlingspass för någon som söker på arbete eller studier. Det är ingen som är så korkad att den skriver ut ett främlingspass till någon som vill turista här. Och överallt i dessa regler hänvisas till lagstöd, och regeringsmotiv, och godkända pass och inre utlänningskontroll och styrkt identitet och gud vet vad. Men när det gäller identitetslösa från Somalia och tabubegreppet anhöriginvandring, då åker skygglapparna på så det står härliga till. Då är Sverige typ ensamt i EU om att ha en regel som säger att ”om den sökande kan uttala ett namn och ett födelseår så räcker det”.  

Så om verket försöker låtsas som att det inte behöver följa vägledande domar utan istället kan göra lite som det själv behagar så har ledningen snackat in sig i ett hörn.

Styrning
Det finns förresten ingen styrning värd namnet för kolossen ”anhöriginvandringen”, som är ”Blunda och Beviljas” främsta uppgift.  Rättsenheten och Expertenheten sitter inte i samma båt, och när det går dåligt eller det ligger någon tuff uppgift framför dem så skyller de på varandra. Rättschefen gör aldrig några ”rättsliga ställningstaganden” på det här ansvarsområdet, han tycker att det är någon annans bord. Handböckerna – det finns nämligen flera! – som handläggarna ska luta sig mot är inte uppdaterade på tre (3) år, några kapitel är inte ens uppdaterade sen lagändringen för 4 år sedan. Det kom ytterligare en handbok för ett år sedan, en ”Rutinhandbok”, men den var inte klar när den kom ut och inget har hänt sedan dess. Sen finns det en flock samordningsgrupper, som inte har något mandat utan är ”diskussionsforum”, som det så fint heter.

Kvalitetssäkring
Det kom också en liten sågning (justitiedepartementets rapport Rättslig styrning) i april 2009. Den påpekade bland annat att verket måste säkra kvaliteten i myndighetsutövningen. Hände något i kolossen anhöriginvandringen? Svar: ingenting. 

© Copyright denna blogg
OBS! Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!

”Den här populäre politikern är småaktig till sin läggning och övervägde genast att avgå”

Det är litet ”hela havet stormar” i den finska riksdagen just nu. Riksdagsledamöterna är sura på talmannen Sauli Niinistö för att han ”inkränktat” på deras privilegier och förmåner. Yle rapporterar bland annat:

Riksdagen gav Niinistö en rejäl örfil. Skälet är uppenbarligen att Niinistö har krävt att riksdagsmännen ska visa (gott) exempel och vara sparsamma med utgifterna. Han har knipit euron från resebudgeten och representationen.

En del riksdagsledamöter har sett det här som billig populism. Men då nästa opinionsmätning om presidentposten görs kommer Niinistös popularitet med säkerhet att ha ökat. Den stora allmänheten älskar politiker som sätter slösande herrar på plats.

Ledamöterna borde med eget namn och ansikte berätta vad som egentligen irriterar med Niinistö. Om det är en protest mot att flygbiljetterna i businessklass har bytts ut mot turistklass så är det barnsligt. Men om det handlar om Niinistös agerande i övrigt så skulle det vara bra om hela folket skulle få höra det.

Sauli Niinistö inte är en dålig förlorare utan en dålig vinnare, skriver Iltasanomat i sin ledare. Om riksdagsledamöternas protest mot Niinistö var barnslig så var inte heller Niinistös sätt att bli sårad ett särskilt moget beteende.

Den här populäre politikern är småaktig till sin läggning och övervägde genast att avgå. Riksdagen beviljar honom knappast avsked från talmansposten – en post som han precis har valts till. Den som sig i leken ger den ska leken tåla.

Detta är inblickar i en riksdags verklighet i ett land inte långt härifrån…

Finsk journalist anmäld för att ha jämfört finlandssvenskarna med huggormar

Journalisten Kirsi Virtanen på Yle Radio 1 har anmälts till Opinionsnämnden för massmedier för hets mot finlandssvenskar.

Anmälan har undertecknats bland andra av sociologen Kjell Herberts i Korsholm. Enligt honom innehöll Virtanens radiokolumn förra veckan osakligheter och direkta osanningar.

Virtanen anmäldes också förra året efter att ha jämfört finlandssvenskarna med huggormar.

Källa:

Interpellationsdebatt om arbetsgivares missbruk av inhyrning av personal via bemanningsföretag

Läs först inlägget med rubriken Ministern finner företags agerande ”riktigt stötande”. Se också Uppdrag granskning i SVT från den 20 januari om ämnet.

Tisdagen den 2 februari hölls i riksdagen en interpellationsdebatt där arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) svarade på en rad frågor gällande ”åtgärder mot kringgående av lagen om anställningsskydd”.

Luciano Astudillo (S) menade att lagen om anställningsskydd (LAS) kringgås. Han exemplifierade med företaget Euromaint i Malmö vars anställda har att välja mellan uppsägning eller att gå över till bemanningsföretag och frågar: ”Vad avser arbetsmarknadsministern att göra för att missbruk av detta slag inte ska vara möjligt?”

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) svarar, bland mycket annat, som han gjorde i tv-programmet Uppdrag granskning, att den dom (Abu Garcia 2003) som stora företag som sparkar sin personal och tar tillbaka dem på samma jobb via bemanningsföretag hänvisar till, inte är tillämplig på det sätt som nu sker:

Jag kan dock konstatera att Abu Garcia-fallet inte handlade om de situationer som Luciano Astudillo med flera beskriver, nämligen att man säger upp hela personalstyrkan och sedan anställer samma personer trots att det fanns fulla orderböcker. Abu Garcia-fallet behandlade ett specifikt fall där man tydligt angav säsongsvariation som orsak till att man gjorde på detta sätt. Man skulle ta fram en ny rulle och ha den klar till sitt hundraårsjubileum, om jag inte minns fel. Det var en arbetstopp.

Arbetsdomstolen har alltså bara bedömt § 38 och § 39 i medbestämmandelagen utifrån ett fall som inte är jämförbart med de exempel som ni tar upp. Därför är det principiellt viktigt och intressant att Arbetsdomstolen nu har på sitt bord det så kallade Maraboufallet. Det är exakt det ni beskriver, det vill säga att man rundar de olika regler och lagar som finns genom att säga upp och sedan via bemanningsföretag återanställa samma personer.

Jag är oerhört intresserad av att se vad domen kommer att säga. Det finns inget förhandlingsdatum utsatt ännu, men jag hoppas att vi kan få ett besked så snabbt som möjligt. Jag är, precis som ni, bekymrad om det skulle visa sig att det finns utrymme, som Arbetsdomstolen tolkar lagen, att göra på det sättet. Det var inte avsikten från början. Då finns det anledning att återkomma och fundera över vad man i så fall ska göra åt det.
———–
Vad det handlar om är: Kan man göra hur som helst med de medarbetare man har? Svaret på den frågan borde vara nej.

Hela interpellationsdebatten finns här.