Säpos rapport om våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige

Den 15 december presenterade Säpo sin rapport med rubriken Våldsbejakande extremistisk islamism i Sverige vid en pressträff i Rosenbad.  I den deltog Birgitta Ohlsson, demokratiminister, Anders Danielsson, generaldirektör vid Säpo, och Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos  kontraterrorismenhet. Rapporten innehåller en beskrivning av:

1. Den våldsbejakande islamistiska extremismen i Sverige,
2. De radikaliseringsprocesser som kan urskiljas i våldsbejakande islamistiska miljöer i Sverige och
3. De verktyg och strategier som kan användas för att motverka radikalisering.

Pressuppbådet var – av förståeliga skäl – stort.

Rapporten grundar sig på material från år 2009 och urvalskriterierna har varit:

– svenskt personnummer
– svensk folkbokföringsadress
– under 2009 deltagit i sådan säkerhetshotande verksamhet som kan beskrivas som – våldsbejakande  islamistisk extremism

Det resulterar, enligt Säpo,  en grupp om knappt 200 personer. Dock var man tvungen att framhålla att det antalet kan vara i underkant, men att det är detta ungefärliga antal man kommit fram till i enlighet med sina kriterier och den avgränsade tiden man tittat på: år 2009.

Utsändningen från pressträffen ska finnas tillgänglig på regeringens sajt, det är bra om var och en som är intresserad själv lyssnar och tar till sig det material som finns och bidar sig egna åsikter och ställer egna frågor om sådana uppstår.

Mina osorterade reflektioner direkt efter att rapporten presenterats är följande (Det kan finnas anledning att återkomma/revidera när jag hunnit ta till mig det gedigna materialet):

– Läget kan se helt annorlunda ut nu, i slutet av år 2010 än det gjorde år 2009
– Säpos tal om andra extrema grupper och s.k. avradikaliseringsmetoder som man försöker använda gentemot dessa kan knappast tillämpas på de radikaliserade, extremistiska islamisterna eftersom det handlar om människor som tillhör en religion som inte tillåter någon att lämna den.
– Inte ett ord sades om det tämligen utbredda ”svennehatet” och föraktet för svenskar som frodas i just de miljöer där radikalisering riskerar att ske (och sker).

Ett exempel på föraktet för svenskar (kristna) har uppvisats av den moderate riksdagsledamoten Abdirisak Waberi, rektor för den muslimska friskola Römosseskolan i Göteborg samtidigt som han sitter i riksdagen. Om denna muslimska friskola – och andra – har  fil dr i socialantropologi Aje Carlbom sagt att: ”Islamisterna vill ha segregation. De anser att den skyddar muslimska barn” – alltså man skyddar muslimska barn genom att segregera dem från svenska barn och  svenska skolor (SvD 14 december 2009). Om inte det är att skapa en grogrund för segregation och risk för radikalisering så är det svårt att tänka sig vad som skulle kunna vara det! I den skola där Abdirisak Waberi är rektor gick dessutom åtminstone en (kanske båda) av de för stämpling till terrorbrott dömda unga somalierna  – det kanske Säpo redan känner till eftersom de säger sig kartlägga alla som har kontakter och kopplingar till terrorverksamhet. Moderaterna måste ha vetat detta när de antog Waberi som riksdagsledamot. De bör ha sett det inslag gjort av SVT för några år sedan, där Waberi bland annat påpekar:

– Vi tar inte kvinnor i hand.
– Vi ska ha rätt till halal!
– Musik som har att göra med dans, som har att göra med sånt… Nej, det är inte bra!
– Alla som är muslimer och som anser sig vara muslimer, som säger ”Ja, jag är muslim” och som vill vara delaktiga i samhället, det är den skaran människor vi representerar.

Detta är en person som, om man tolkar Säpo rätt i deras uttalanden och analyser med anledning av deras rapport, knappast borde sitta i Sveriges riksdag. En person som uttryckligen, i strid mot Sveriges demokratiska syn, säger att det är ”den skaran människor vi representerar”, d.v.s. muslimerna och inga andra, sitter nu i Sveriges riksdag på ett moderat mandat. Var och en kan själv se SVT- inslaget på YouTube samt kontrollera vilka kontakter (t.ex. på Facebook), denne Waberi upprätthåller (han kan ju ha ”rensat” lite) eller har upprätthållit. Att ge en sådan person biljett rakt in i Sveriges demokratiska hjärta, riksdagen, och makt att påverka lagstiftning och annat, är inte förenligt med den demokratisyn som åtminstone tidigare har rått i Sverige. Och, som sagt, inte med vad Säpo tar upp i sin rapport.

Det finns flera exempel på hur det blåögda Sverige inte förmår skilja agnar från vete, Waberi är långtifrån den ende som sitter på en viktig maktposition och hyser de åsikter han hyser. Så dubbelheten är mycket tydlig: man säger en sak och gör något helt annat.

Jag är övertygad om att minst 98 % av svenska folket vet skillnaden mellan religionen islam och muslimer kontra islamism och extrema fundamentalistiska muslimer. Jag ser exakt likadant på alla mina många muslimska vänner idag som före den 11 december och jag kan inte tänka mig att andra icke-muslimer ser på sina muslimska vänner och grannar på något annat sätt heller. Så det vore bra om pk-eliten (som kanske inte ens alltid själva har muslimska vänner) kunde avhålla sig från att klistra på folk etiketter som ”islamofob”, ”främlingsfientlig” och annat dumt när dessa frågor debatteras och diskuteras, utan att de i möjligaste mån kunde hålla sig till fakta och verklighet.

Sveriges regering och dess största parti ska göra vad de kan för att ta ansvar för och skydda sitt land och sitt folk. Gör de  det?

© Denna blogg. Vid ev citat, länka till detta inlägg.