En migga: ”De fick tillfälligt uppehållstillstånd, men deras sorg och ångest bar jag med mig hem och kommer alltid att ha i mitt hjärta.”

En migga med hjärta, som alla vi andra:

Nästan alla syrier visar upp sina pass nu. De vet att de får tillfälliga tillstånd. Jag förstår att de kommer hit, exempelvis till Södertälje, där de har släkt.  Vem skulle inte vilja fly från det inferno som Syrien just nu är.

Häromdagen hade jag utredning med en familj som längtade tillbaka, de grät och ville inte alls vara här, men de vågade inte vara i Syrien heller. De var nöjda med det treåriga, tillfälliga tillståndet, och hade inga problem att åka tillbaka redan tidigare, om situationen blir bättre. Här tänkte att jag att jag hade träffat ”flyktingar”, inte i utlänningslagens mening, men i den mening att de verkligen var på flykt. Att de hade lyckats ta sig hit med falska arbetstillstånd förtog inte grunden för deras ansökan. De hade ju också handlingar som styrkte deras identiteter. De hade bott i en stad där barn dödats i strider, hus demolerats av bomber, hur länge skulle de sitta i sitt hus och hoppas att det går över?

Mannen i den här syriska familjen hade ingen politisk uppfattning. Han hade studerat och efter många om men också lyckats starta ett företag, och kunde då gifta sig. Han fick tre barn och hela familjen levde väl under Basharal- Assads diktatur. Samtidigt sade han att han förstår att demokrati behövs i Syrien, inte minst för hans barns skull. Men han kunde inte förstå att hans  företag och hem måste bombas för den sakens skull.

Merit, som du alltid säger: det är inte svart eller vitt. När jag mötte den här familjen så mådde jag dåligt efteråt. De fick tillfälligt uppehållstillstånd, men deras sorg och ångest bar jag med mig hem och kommer alltid att ha i mitt hjärta.

Kommentar: Av sådana här berättelser blir jag både glad och sorgsen. Glad över att vara del av ett samhälle som ger människor i akut nöd en fristad; sorgsen över att människor ska behöva ta sig över halva jordklotet till ett land där de inte vill vara och tvingas leva där några år i en sorts Ingenmansland i väntan på att kunna återvända. Tack till miggan som berättade ovanstående och som delade med sig av sina känslor!

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.