JO-kritik mot Migrationsverket för agerande i strid med grundlagen

Läs först tidigare blogginlägg om ”fallet Lennart Eriksson”.

Migrationsverkets beramade avskedande av Lennart Eriksson, beslutsfattare och sedermera enhetschef på verket, för hans Israelvänliga blogg, strider mot grundlagen. Det konstaterar JO i ett beslut av den 25 september. Beslutet i korthet:

En anställd (Lennart Eriksson, min anm.) har förflyttats till en lägre befattning. Åtgärden bedöms ha varit föranledd av att den anställde publicerat ställningstaganden i politiska frågor på Internet. Grundlagens skydd för yttrandefriheten innebär bl.a. att det allmänna inte får vidta repressalier mot enskilda som använt sin yttrandefrihet. Någon grund för att i detta fall göra undantag från repressalieförbudet har inte förelegat. Förflyttningen har därför inneburit ett brott mot grundlagen.

I JO:s yttrande står att läsa:

Det närmare innehållet på Lennart Erikssons hemsida har inte redovisats i bakgrundsbeskrivningen. Det finns inget skäl att göra det, eftersom ärendet gäller en principfråga om den anställdes yttrandefrihet. Det bör därvid noteras att de yttranden som varit föremål för uppmärksamhet inte innefattar röjande av förhållanden som Migrationsverket betraktar som konfidentiella eller på annat sätt interna. Saken gäller inte heller förhållandet mellan lojalitetsplikt och kritikrätt. Det som ska bedömas handlar om den anställdes rätt att yttra sig i allmänna politiska frågor ställd mot en myndighets anspråk på att den anställde i det hänseendet ska iaktta återhållsamhet.

Bedömningen inleds med en redovisning av grundlagens skydd för yttrandefriheten och förbudet mot repressalieåtgärder gentemot den som åtnjuter detta skydd. I anledning av de argument som framförts från Migrationsverkets företrädare diskuteras särskilt en myndighets utrymme för att ingripa mot en anställd vars åsikter myndighetens företrädare anser vara förtroendeskadliga för verksamheten. Mot den bakgrunden bedöms sedan de åtgärder som vidtogs mot Lennart Eriksson.

I JO:s yttrande står vidare:

Innebörden av att yttrande- och åsiktsfrihet råder är bl.a. att det allmänna som arbetsgivare inte får lägga sig i vilka åsikter de anställda har eller hur de brukar sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare kan därmed inte av sina anställda kräva att de utanför tjänsten avhåller sig från att ge uttryck för en viss typ av värderingar. Det gäller även när dessa kan synas helt avvika från det arbetsgivaren står för. Eventuella anspråk från en myndighet på att dess anställda som privatpersoner ska omfatta en viss värdegrund strider mot grundlagens krav på respekt för den enskildes yttrande- och åsiktsfrihet. Förtroendet för myndigheterna upprätthålls inte genom tillsyn över de anställdas åsikter utan genom att verksamheten utövas under lagarna och kontrolleras rättsligt.

I princip är en tjänstemans åsikter – även offentligen uttalade – därför en privatsak. Det allmännas befattningshavare förutsätts äga förmåga att vara objektiva och får inte låta sig påverkas av ovidkommande hänsyn, såsom personliga åsikter, oavsett vilka åsikter det rör sig om.

Tvärtemot vad Migrationsveret hävdat (att Lennart RErikssons privata åsikter skulle ha påverkat hans arbete), skriver JO följande:

Något rättsfall som utvisar att ingripanden gentemot en anställds yttrandefrihet godtagits med hänvisning till en myndighets skyldighet att upprätthålla tilltron till att dess verksamhet utövas på ett opartiskt sätt finns veterligen inte.
———-
Eugène Palmér har således inte anfört några andra konkreta skäl för sina åtgärder än sådana som har sin grund i att Lennart Eriksson, samtidigt som denne var enhetschef vid Migrationsverket, utanför tjänsten tog ställning på ett visst sätt i vad som bedömdes vara politiskt kontroversiella frågor. Palmér synes mena, att det inte är åsikterna eller deras uttryckande han vänt sig emot, utan den brist på omdöme som Eriksson – givet sin position på Migrationsverket – ådagalagt genom att inte lägga band på sin personliga yttrandefrihet. Det ena kan emellertid inte skiljas från det andra. Att säga att arbetstagaren har rätt att uttala en åsikt men inte att visa det dåliga omdöme som man anser att uttalandet innebär utgör bara en omskrivning för ett förbud mot åsiktens framförande.
———-
Det kan tilläggas att det som antagits om de för Migrationsverket förtroendeskadliga effekter, som Lennart Erikssons privata uttalanden skulle ha orsakat, måste ifrågasättas i sak. Yttrande- och åsiktsfriheten har stark förankring i det svenska samhället. Förståelsen för att den som arbetar i det allmännas tjänst har rätt till sina privata åsikter och att dessa inte behöver vara representativa för den myndighet där vederbörande tjänstgör torde vara allmänt utbredd. Migrationsverket har tusentals anställda och det finns mängder av chefer på den nivå där Eriksson tjänstgjorde. Att förekomsten av hans på Internet utlagda framställningar skulle medföra de allvarliga skadeverkningar, som verkets företrädare oroat sig för, är med andra ord inte sannolikt, än mindre utrett.

JO:s yttrande avslutas så här:

Utöver det allmänna kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen gäller vid tillsättandet av statliga tjänster att avseende får fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (11 kap. 9 §, andra stycket regeringsformen, se vidare Holmberg m.fl., Grundlagarna, 2006, s. 503 f.). Detta måste vara utgångspunkten även vid förändringar i en statlig tjänstemans anställningsförhållanden. Att i ett ärende som gäller bedömning av en persons chefsegenskaper åberopa vederbörandes privat uttryckta åsikter i allmänna politiska frågor är med hänsyn till skyddet för den enskildes yttrandefrihet principiellt sett att betrakta som osakligt. Jag noterar att Migrationsverket i sitt yttrande till JO anser att det skett ”en olycklig sammanblandning” mellan Erikssons åsikter och hans ledaregenskaper. Det är riktigt. Erikssons åsikter borde aldrig ha gjorts till del av omplaceringsärendet överhuvudtaget.

Vem litar på Migrationsverket? Att på detta sätt bli kritiserad av JO för brott mot grundlagen ökar ju inte precis tilltron till någonting som detta verk företar sig. Här finns hela JO:s kritik mot Migrationsverket: Kritik mot Migrationsverket och en verksamhetschef där som i strid med grundlag ingripit mot en anställds yttrandefrihet.

© Vid citat ur mina texter,
var vänlig länka hit så att
hela texten kan läsas, inte bara
lösryckta ord eller meningar.