Migrationsverket ska göra sitt jobb (om åldersbedömning), del 2

Om Socialstyrelsens krumbukter

Läs först Migrationsverket ska göra sitt jobb del 1.

I ett inslag i Aftonbladet TV säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare på Rädda Barnen att:

Vi har ju expertmyndigheten Socialstyrelsen som kommer ut med nya riktlinjer nu i april kring åldersbedömningar. Jag tror att det finns en fara med om man börjar med hemsnickrade och hemkokta metoder ute i kommunerna. Det handlar om rättssäkerheten.

När det gäller ”expertmyndigheten” finns det en del att undra över. Bland annat:

Varför behöver Socialstyrelsen göra ett nytt ”ställningstagande”? Har något revolutionerande hänt på området sedan de lade tid, kraft och pengar på det förra ställningstagandet för knappt fyra år sedan som gör att det måste göras om?

Av Socialstyrelsens ställningstagande daterat 2012-06-26 med Dnr 31156/2011 med rubriken Medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren, framkommer att myndigheten anger att den:

…efter diskussioner med Migrationsverket kommit fram till följande ställningstagande avseende medicinska åldersbedömningar för ensamkommande barn i övre tonåren samt barn i anknytningsärenden, när barnet uppger sig vara under 18 år, men där tecken finns att personens verkliga ålder är högre och då det inte är uppenbart att personen är vuxen.

Vad innebär det att Socialstyrelsen tar fram ett ställningstagande efter diskussioner med Migrationsverket? Och vad menas med att Socialstyrelsen gör ”ett ställningstagande”? Mot eller för vem/vilka tar myndigheten ställning? Hur kommer det sig att Socialstyrelsen inte ger råd, riktlinjer, anvisningar eller rekommendationer i den fråga dokumentet anger att det handlar om, nämligen medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren?

Varför anser statliga Socialstyrelsen i Sverige att den behöver göra en ny utredning i samma fråga nu som den redan gjorde inför sitt ställningstagande i juni 2012? Man kan också ställa en fråga om hur man tänker på Socialstyrelsen när det anges att dess mål med ställningstagandet var:

att minska risken för att barn felaktigt bedöms vara över 18 år.

För det är ju precis tvärtom, risken är betydligt större att påstått minderåriga, som inte är det, inte bedöms vara över 18 år!

I de nordiska grannländerna har åldersbedömningar gjorts i många år. Migrationsverket kan med fördel göra som man gör där: anlita kunniga och erfarna ortopedkirurger och rättsodontologer som kan detta med åldersbedömning. I Finland, till exempel, utförs åldersbedömning genom att man undersöker den asylsökandes tand- och handlovsben genom röntgen och kliniska undersökningar.

© denna blogg.