Om kommuners skyldighet att ta emot ”nyanlända” för bosättning och Migrationsverkets underkvoter

Sedan den 1 mars är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Syftet med den nya bosättningslagen (2016:38) är att förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden, meddelar Migrationsverket.

Här gick det undan – ovanligt nog. Regeringen föreslog i november 2015 en ny lag om att alla kommuner efter anvisning ska ta emot asylinvandrade för bosättning. Den 27 januari 2016 röstade riksdagen ja till regeringens förslag och nu har lagen trätt i kraft den 1 mars 2016 (lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning).

Migrationsverkets Vidarebosättningsenhet har skickat information till alla Stockholmskommuner enligt följande:

1. Bakgrund till hur Migrationsverkets tal har placerats ut i era kommuner
2. En tabell som tydliggör vilka grupper som varje kommun ska ta emot
3. Information om aktuella flyktinggrupper

1. Kort ur Migrationsverkets förklaring till årsplanering:

En del kommuner eller län har fått förslag på att ta emot kvotflyktingar trots att de saknar större erfarenhet av denna typ av mottagande. I dessa fall har det bedömts som sannolikt att det kan komma att finnas släktingar där till de personer som ska anvisas. Migrationsverket har också försökt säkerställa att det finns platser i kommuner med universitetssjukhus.

Hela dokumentet kan säkert fås från Migrationsverket, om någon önskar ta del av det.

2. Tabellen som tydliggör vilka grupper som varje kommun ska ta emot:

3. Så här ser Migrationsverkets Mer information om de olika flyktinggrupper som omfattas av Migrationsverkets bosättningsansvar 2016 ut (klicka på textrutorna för att förstora dem):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OBS! © denna blogg. Korta citat kan göras; länka i så fall till detta inlägg.

Finland. 3.000 inkvarteringsplatser dras in på förläggningarna.

3.000 inkvarteringsplatser dras in på förläggningarna

Migrationsverket har beslutat att lägga ned fyra förläggningar före slutet av augusti 2016.

De tidsbegränsade avtalen med två förläggningar förlängs inte och verksamheten upphör inom utsatt tid (en del i mars, en del i april, en del i maj, en del i juni). Dessutom har verksamheten redan upphört i tre enheter i slutet av februari.

Två enheter för minderåriga ska också läggas ned. Antalet inkvarteringsplatser ska även minskas på några enheter för minderåriga asylsökande. Enheterna för minderåriga är avsedda för asylsökande som är under 18 år och som kommit till Finland utan vårdnadshavare. Ensamkommande minderåriga asylsökande bor också på folkhögskolor där de studerar. Samarbetet mellan Migrationsverket och några folkhögskolor upphör när terminen tar slut.

Inkvarteringskapaciteten minskas med cirka 2.700 platser vid förläggningar som är avsedda för vuxna och familjer och med cirka 300 platser vid enheter för minderåriga och vid folkhögskolor.

Nedläggningarna beror på anpassningen av mottagningsverksamheten, förläggningar öppnas och stängs efter behov. De aktuella nedläggningarna beror på att kapaciteten anpassas efter antalet asylsökande.

Förläggningarnas verksamhet, ekonomi och säkerhet bedöms som bäst, och alla dessa faktorer har tagits i beaktande när beslut om nedläggningar fattats. För närvarande är beläggningsgraden på mottagningsenheterna cirka 85 procent, vilket innebär att enheterna har lediga platser. Det kostar att ha ledig kapacitet, kostnaderna skärs ned genom att man minskar antalet lediga platser.