Finland. Den ryska säkerhetstjänsten FSB har förhindrat att personer tagit sig illegalt över gränsen till Finland.

Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln (på finska).

IBO: FSB har gripit asylsökande som försökt ta sig till Finland

(IBO = International Barents Observer, FSB = The Russian Federal Security Service).

Den ryska säkerhetstjänsten FSB berättar enligt IBO att den nyligen förhindrat att 16 personer tagit sig till Finland för att söka asyl. I gruppen ingick människor från Syrien, Afghanistan, Jemen, Kongo, Ghana och Tanzania. Förutom dessa utlänningar har FSB gripit två ryssar som försökt få med sig ryska gränsbevakningsmyndigheten i anordnandet av den illegala invandringen.

FSB:s representanter i Murmansk rapporterade också att två iranier som försökt ta sig till Norge gripits förra veckan. De har åtalats för illegal gränsövergång.

I slutet av oktober berättade det statliga mediebolaget GTRK att FSB på Kantalahti tågstation gripit tå tanzanier som ämnade försöka ta sig till Finland. De fick 4000 rubel i böter och beslut om deportation ur landet.

Sedan Finland och Ryssland på vårvintern på Finlands begäran slöt en tidsbestämd gränsöverenskommelse, har inga asylsökande kommit ill Lapplands östra gräns. Enligt överenskommelsen får endast medborgare i Finland, Ryssland och Vitryssland gå över gränsen.

© Översättning från finska, Merit Wager.

Klicka på textrutan för att komma till texten Migrants tried to make it to Scandinavia, were charged by FSB.
Kort ur texten:

Representatives of the FSB in Murmansk confirm that two Iranian citizens have been charged after they tried to illegally make it to Norway. The attempted border crossing took place on the 10th November.

The two individuals will stand trial on charges of attempted crime and illegal border crossing.

At the same time, the FSB in St. Petersburg informs that it managed to stop a group of 16 migrants from illegally crossing over to Finland. The group, which included individuals from Syria, Afghanistan, Yemen, Tanzania, Ghana and Congo, was accompanied by two Russian citizens, the security service informs.

Blandade fakta från de nordiska länderna

Rigspolitiet har offentliggjort en redogörelse av antalet genomförda utvisningar av asylsökande 2013 = 1.300 personer. Det är det högsta antalet utvisade på 10 år. Särskilt många har utvisats till Afghanistan, Serbien, Kosovo, Albanien och Makedonien.
Källa: Rigspolitiet)

Asylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):

Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

Hon varnar för en praxis där personer med skyddsbehov beviljats uppehållstillstånd i Norge – för att sedan direkt efter att tillstånd beviljats, resa tillbaka till hemlandet:

Det är bortom allt förnuft att samma myndighet som beviljar uppehållstillstånd på skyddsgrunder efter en mycket kort tid därefter beviljar semester medan de bor på asylmottagningen, tillbaka till det land som de angivit skyddsbehov mot.

Tone Loger Tveter, assisterande avdelningsdirektör på asylavdelningen vid UDI:

Personer som beviljats skydd har möjlighet att ansöka om korta resor till hemlandet om det till exempel sker något dramatisk i familjen. Men enligt huvudregeln är det så att de är förpliktade att inte resa tillbaka till landet som de hävdar att de har blivit förföljda i.

UDI har möjlighet att dra tillbaka uppehållstillståndet när myndigheten får reda på  att personer som hävdat skyddsbehov har rest till sina hemländer utan tillstånd. Asylsökande med uppehållstillstånd i Norge får också ett registreringsbevis som, åtminstone i teorin, ska begränsa möjligheten att resa till hemlandet. Tone Loger Tveter säger vidare:

Norge är ett land som man reser fritt ut och in i, och inte heller de som fått asyl eller uppehållstillstånd undergår någon särskild utresekontroll. UDI ska nu gå igenom rutinerna för att skaffa sig ytterligare information från asylmottagningarna som ju befinner sig närmast  problemet.

Tone Loger Tveter bekräftar att man ser allvarligt på problemet som Beate Klette beskriver.

Jag räknar med att det kommer att bli vår uppgift att undersöka detta vidare. Asylsystemet är en ordning som er ämnad för människor som har ett reellt behov av skydd och man undergräver asylinstitutet när man reser tillbaka till sina hemländer efter att man fått uppehållstillstånd.
(Källa: Venstresidas dageavis)

Kommentar: Detta har jag skrivit om – och påpekat för  bland annat ett antal riksdagsledamöter, andra politiker och journalister – under minst fem år eftersom samma sak förekommer i stor skala också i Sverige. Ett litet exempel ges här, i ett brev från en gymnasielärare i mellersta Sverige som skrivit via formuläret på Info här på bloggen:

Jag jobbar som samhällskunskapslärare i X-stad och har blivit varse en massa tokerier som övergår mitt förstånd. Jag hoppas att du kan förklara hur det egentligen går till.

Jag undervisar tre ensamkommande flyktingbarn (han menar ”påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande, min anm.) som sagt sig vara från från Afghanistan. Alla tre åkte hem över sommarlovet, till släkten i Iran. Alla tre har sökt modersmålshjälp på persiska, ej på pashtu eller dari! Hur vanlig är persiska i Afghanistan?

Två av dessa elever har även åkt hem till Iran över jul och en kommer att åka över sportlovet. Vem bekostar dessa biljetter? De verkar inte snåla direkt, dessa elever har svindyra mobiler och märkeskläder. En av dem köpte biljetter till en familj från hans hemland Iran, som skulle åka tillbaka dit för att hälsa på. Denna familj hade fått PUT efter tre månader i Sverige! Och nu skulle de hem och hälsa på. Biljetterna kostade 26.800 kr, varifrån fick de dessa pengar?

Kommentar: Vilka tror Reinfeldt, Billström, Ullenhag & Co skrattar åt svenska myndigheter, Sveriges regering och svenska folket? Och vilka tror Reinfeldt, Billström, Ullenhag & Co knyter nävarna i byxfickorna och blir mer och mer arga och frustrerade? Det kommer att märkas vid det kommande valet. Då kommer det att vara för sent för dem som (van)styr Sverige på asylområdet.

År 2013 var i genomsnitt 3.536 asylsökande registrerade i asylmottagningssystemet. Av dessa var 95 minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare. Enheten för minderåriga i Punkalaidun avslutade sin verksamhet i slutet av januari 2014 och förläggningen i Sjundeå avslutar sin verksamhet i slutet av april 2014. Efter avvecklingen av och platsminskningarna vid förläggningarna återstår 2.814 inkvarteringsplatser vid förläggningarna.
(Källa: Migrationsverket)

Och:

Grankulla tar i mars emot en flyktingfamilj och nu skall staden ordna en invånarkväll för att informera Grankullaborna om det här. Familjen på fyra personer har flytt från Kongo.

Om flyktingarna behöver hjälp så kan det ordnas på många sätt, så att det är grannar som hjälper och inte alltid myndigheter som gör allt.

Det säger socialservicechef Jaana Myhrberg. Hon oroar sig inte för att flyktingfamiljen skall känna sig utpekad för att staden ordnar en invånarkväll enbart för familjens skull. Och fortsätter:

Det kan kännas bra för dem. De kommer från Afrika som inte har en så individualistisk kultur. De kan till och med tycka om att de sugs in i samhället på det här viset, att folk känner dem. Jag har ingen tanke på att här skulle kastas stenar eller dylikt, utan hoppas att Grankullaborna vill ta hand om dem.
(Källa Yle)

© Copyright denna blogg. Var vänlig och kopiera inte texter utan länka till dem!

”Hellre i Kongo än här”

”Kuvaan mieluummin Kongon kapinallisia kuin Rinkebyssä”, kokenut tukholmalaiskuvaajani Mike Toivonen totesi matkan alussa.

”Jag filmar hellre rebeller i Kongo än jag filmar i Rinkeby”, säger min (reportern Ami Assulins, min anm.) erfarne stockholmsfilmare Mike Toivonen i början av vår resa.

Han säger:

Rebellerna lyder sina ledare, men i kravallerna i stockholmsförorterna vet man inte ens vilka de arga unga är, som kastar stenar och bränner bilar.

Här kan man läsa ett reportage om ett inslag i det finska tv-programmet Ajankohtainen kakkonen (Aktuella tvåan) i Yle om kravallerna i svenska förorter och om både goda och dåliga sidor i Rinkeby, gjort av reportern Ami Assulin och fotografen Mike Toivonen.

Reportern sitter ensam i en låst bil på Rinkeby högstadieskolas gård. På andra sidan gatan håller brandkåren på och släcker en bil som nyss stuckits i brand. ”Inte var det så här det skulle bli! Jag flyttar över till förarsätet. Kan jag ens köra den här bilen, om jag måste göra en rivstart härifrån?”

Reportern Ami Assulins reportage är det första i serien Pahamaineiset lähiöt (Förorter med dåligt rykte) i Ajankohtainen Kakkonen. Programmet ligger ute till ca 24 juni och Rinkeby-inslaget presenteras på finska ca 19:22 in i programmet, men från ca 20:00 är en del av det på svenska. Reportern berättar, där hon sitter i en tunnelbanevagn på väg mot Rinkeby, att hon bodde och studerade i Stockholm några år på 80-talet. Men i Rinkeby var hon aldrig. ”Dit var det ju ingen som åkte. Inte då heller”, säger hon. Hon berättar också att så gott som alla elever i Rinkebyskolan är invandrare (har invandrarbakgrund) och att de kommer från 70 länder och talar ett trettiotal olika språk.

Reportern berättar vidare att i skolan får man inte filma vem som helst eftersom många elever har nya, hemliga identiteter. Mest går här turkiska och somaliska elever. Hon berättar också att Sveriges Radio för ett år sedan förbjöd sina medarbetare att åka till Rinkeby utan särskilt tillstånd. Inte ens poliser får patrullera här ensamma utan måste vara minst två med två bilar. I Rinkeby har det brunnit förr, man har bränt ner skolan och tänt eld på polisstationen. Och för ett år sedan knivhögg en tolvårig pojke en polis.

Rinkebyskolan har en målsättning: att fostra framtida vinnare på arbetsmarknaden. I inslaget medverkar också finlandssvenske Börje Ehrstrand, som gick i pension 2012 efter att ha varit rektor på Rinkebyskolan sedan 1989. Endast cirka hälften av eleverna här går ut grundskolan med godkända betyg.

Dagen efter att bilar brunnit i Rinkeby vaknar stadsdelen som om inget hänt. Bränderna nämns inte ens i medierna. Dock skriver en del tidningar att extra polisinsatser vid kravallerna hittills kostat 10 miljoner kronor.

Reportern tar också upp att olika politiska beslut troligen påverkar situationen till viss del. Hon nämner att den borgerliga regeringen gjort nedskärningar och att vänstern vill göra olika satsningar. Och att Sverigedemokraterna kan komma att samla fler röster efter upploppen och kravallerna. Men det sista vill inte vaktmästaren Emiliano Camacho hålla med om. ”Demokratin kommer att segra här i Rinkeby”, säger han.

© Denna blogg.