De har humor i helvetet!

 Följande historia fick jag från en palestinsk vän i Gaza:

 A British, an American, and a Palestinian died, and they all went to hell. The British said: "I miss England! I want to call England and see how everybody is doing there!" He called and talked for about five minutes. Then he asked: "Well, Devil how much do I owe you for the phone call ? " The Devil answered: "Five million dollars". "Five million dollars!!!" The British man wrote him a check and went back to sit on his chair.

The American was envious and he started screaming: "Me too! Me too! I want to call the United States; I want to see how everybody is doing too!!" So he called and talked for about two minutes, then he said: "Well, Devil how much do I owe you for the phone call ?"  The Devil answered: "Ten million dollars."  "Ten million dollars!?" The American wrote him a check and went back to sit on his chair.

The Palestinian was also extremely envious. He started screaming: "I want to call Palestine too; I want to see how everybody is doing there! I want talk to everybody!" So he called Palestine and he talked for about twenty hours. He was talking and talking and talking. Then he said: "Well, Devil, how much do I owe you for the phone call ?"  The devil answered: "One dollar… " "Only one dollar?!!" 

"Yes", said the Devil, "well, you know: from hell to hell, it’s local."

Migrationsverket och Polisen förråder asylsökande

De senaste dagarna har man kunnat läsa om dels en kvinna som riskerar att stenas till döds och som Migrationsverket förrått genom att lämna ut hennes adress i Sverige till den man hon flytt ifrån (Expressen och DN); dels om "avvisad syrier riskerar livet efter miss av Migrationsverket" (DN). Detta är absolut inget nytt, det pågår och har pågått i alla år! Men det blir aldrig någon ändring eftersom ingen/inga verkar vilja/orka ta krafttag och stoppa den här slentrianmässigheten och nonchalansen som gör att myndigheterna handskas vårdslöst med andra människors uppgifter (och liv).

Otaliga gånger har jag här på bloggen berättat om hur man hanterar asylsökande vietnameser, band annat två som jag är ombud för (läs bl.a. här, här, här, här och här). Det senaste exemplet är nu en tredje vietnames, jag kallar honom X, som skulle återvända till Vietnam i juli förra året efter att han fått beslut om avvisning. Allt var klart, han rättade sig efter beslutet, avsåg att resa "tyst och stilla". Avresedagen var bestämd och biljetterna köpta. Men någon dag innan han skulle åka talade han i telefon med en person i hemlandet som hälsade från hans föräldrar (som han inte vågade ringa direkt) som absolut avrådde honom från att återvända. Detta för att föräldrarna kallats till högsta polischefen i distriktet med anledning av att deras som rest ut ur landet illegalt (vietnamesiska medborgare får inte lämna Vietnam utan tillstånd),  vilket polisen då fått reda på. Det framkom också att polisen visste både att och när X skulle komma tillbaka och bara fem dagar efter att han skulle ha återvänt var också han kallad till polischefen för förhör! Vi har sett kallelserna som skickats ut från Kina eftersom kontakten i Vietnam inte vågade posta dem direkt från Vietnam. Hur kunde polischefen i X:s hemdistrikt veta om att han skulle komma tillbaka om inte svenska myndigheter, i detta fall Polisen eller Migrationsverket, haft kontakter med vietnamesiska myndigheter? Detta trots att svenska myndigheter måste veta att det ses som ett brott för en vietnames att lämna landet illegalt. Och dessutom att söka asyl i ett annat betraktas som landsförräderi eftersom det per automatik innebär att "man måste ha förtalat Vietnam".

X gick under jorden i samma ögonblick som han fick vetskap om att myndigheterna visste var han befann sig och varför. När den tillfälliga asyllagen infördes vågade han inte komma fram (inte konstigt att han inte litar på svenska myndigheter…). Två veckor innan den upphörde att gälla uppmanade Fredrick Federley (ordf i CUF, som tillsammans med mig är ombud för X), honom att ge sig tilll känna. Detta för att få en ny prövning. Vid den prövningen måste Migrationsverket ta i beaktande att hans liv satts på spel när antingen verket självt eller Polisen (vi vet inte vilkendera ) har avslöjat saker om X som de inte borde ha avslöjat för myndigheter i det land han flytt ifrån.

Vi väntar nu på Migrationsverkets beslut i alla tre ärendena.

^{Vid ev citat, var god ange källan!}

Vickys Livs den iskalla vårlördagen 29 april 2006

Inte har någon hört av sig från stadsdelsförvaltningen trots att de nu vet att Olssons har eldat upp sittmöblerna (se tidigare inlägg) vid sin ägandes Sofiakiosken vid Vitabergsparken. De bryr sig inte, hellre ska gamlingarna inte ha någonstans att sitta i sommar än att de ändrar sig om sin oskäliga och plötsligt (efter 80 år!) påkomna lust att håva in 90.000 kronor i hyra för en grusplätt.På Vickys var det full rulle idag. Mycket kunder på förmiddagen, så jag hann inte byta många ord med Affe och Ingrid som jobbade i sina anletens svett. Folk längtar så mycket efter våren att de, trots kylan, vill sitta utomhus. Och på Södermannagatan, ett kvarter från Vickys, hade man gågata idag.Johan N visar upp ett glatt ansikte. Han har varit i Paris med sin käresta, jag träffade honom vid busshållplatsen när han kom hem i går (fredag), och idag var han på Vickys och handlade igen, och lät sig förevigas av Affe.

Och Björn K dansar, enligt Affe som tagit bilden, på Nytorget med ”Madonna” på en möhippa. Notera hur kallt och kalt det fortfarande är: inga utspruckna löv, inte tillstymmelse till nytt gräs. Bara kyla och gråhet. Men om några veckor kommer nya bilder från ett Nytorg som badar i sol och med träd fulla av små gröna löv och en gräsmatta där gräset spirar och gror. Hoppas jag, i alla fall.

Och på Valborgsmässoafton sjunger Vickys Gosskör i Nytorgsparken klockan 19.00.

GLAD VALBORG!