Människor har full rätt att söka asyl där de befinner sig: i Tyskland, i Österrike, i Danmark – i vilket EU-land som helst

I en ledare i NWT den 3 december under rubriken Kontrollera gränserna kan man bland annat läsa:

Nu kommer inte något mer att återstå för Sverige än att också stänga gränsen för asylsökande, och skicka tillbaka dem till de säkra länder som de närmast kom ifrån, oftast Danmark och Tyskland. Det är vad Moderaterna föreslagit och som Socialdemokraterna kommer att tvingas till med eller (förmodligen) utan Miljöpartiet i regeringen. Och EU måste snarast se till att både Schengen och Dublinförordningen följs av alla.

Alla (nästan) verkar plötsligt ha förstått att det inte går att ta emot fler asylsökande i Sverige nu.  Det borde ha varit uppenbart för politiker (och journalister) med öppna öron och ögon redan för länge sedan. Sverige borde ha harmoniserat sina regler och sina system med de övriga nordiska ländernas, i stället för att ständigt kräva att andra länder ”ska ta sitt ansvar”. Då hade det inte sett ut som det gör idag och Sverige hade kunnat ha en ganska god beredskap och möjlighet att ta emot asylsökande.

Men sedan finns det politiker och partier som antingen inte förstår (och det är allvarligt) eller inte vill förstå (det är också allvarligt) och som uttalar sig så här i Sveriges riksdag. Alltså inte vid ett politisk agitationstillfälle, utan i Sveriges lagstiftande församling. Kommentarer efter videoklippet.

Det är Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson, vars bakgrund jag inte alls känner till, som här den 2 december salvelsefullt uppträder i riksdagen som om hon talade på en politisk manifestation eller – tänker jag när jag ser minspel och gester – rentav som om hon sökte in till Dramatens elevskola. Men hon är faktiskt representant för i första hand Centerpartiets väljare och i andra hand också för hela folket. Vad säger hon då? Jo:

Andrum. Vi behöver ett andrum. Vilken typ av ”andrum” behöver människorna, som nu inte överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa. Där vårt system, vårt Migrationsverk, våra domstolar bedömer att de här människorna inte kan vara kvar i Syrien, i Afghanistan i Iran, dit vissa skickas tillbaka trots att de inte ens är därifrån och så vidare. De här personerna kan inte få något ”andrum” i det här.

Jag hör det här upprepas gång på gång på gång: ”andrum”. Som om det bara var att vrida ner kranen och så existerar inte de här personerna för en stund. Och det är därför retoriken med EU går stört mig för man får det att framstå som att det här går att göra på ett humant sätt. Det går inte att göra på ett humant sätt! Det ska man ha väldigt klart för sig här. De här människorna kommer att fara otroligt illa i den här situationen, otroligt illa! Och de tusentals, tusentals, tusentals personer som nu kommer att hållas ute med de id-krav framförallt som ni ställer, med den anhöriginvandring som jag har nämnt tidigare som gör att familjer kommer att separeras, hållas isär och inte ha nånstans där de kan återförenas. Det är de människorna som ni säger att ”ja, vi ska ta ett andrum ifrån dem”. Men de finns ändå, även om de inte finns inom vart geografiska territorium så existerar de någon annanstans. Och vad blir konsekvenserna av det? Jag önskar att man kunde vara tydlig, stå upp för att det är det man åstadkommer och att det är det som är konsekvensen. Att för att kunna försvara våra fyrkantiga, byråkratiska system så är man beredd att offra de här människorna. För det är det ni gör nu.

Lite ärlighet i det skulle jag verkligen uppskatta även om jag förstår att det här är ett svårt beslut.

Kommentarer:
Sverige har inte ansvar för att/om människor ”överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa”. Sverige varken kan eller har rätt att lägga sig i andra länders system som inte är som det svenska. Nordkoreanerna far verkligen otroligt illa men man kan knappast stå i Sveriges riksdag och kräva att de ska ”släppas ut från det land där de far otroligt illa” och få komma till Sverige.