Människor har full rätt att söka asyl där de befinner sig: i Tyskland, i Österrike, i Danmark – i vilket EU-land som helst

I en ledare i NWT den 3 december under rubriken Kontrollera gränserna kan man bland annat läsa:

Nu kommer inte något mer att återstå för Sverige än att också stänga gränsen för asylsökande, och skicka tillbaka dem till de säkra länder som de närmast kom ifrån, oftast Danmark och Tyskland. Det är vad Moderaterna föreslagit och som Socialdemokraterna kommer att tvingas till med eller (förmodligen) utan Miljöpartiet i regeringen. Och EU måste snarast se till att både Schengen och Dublinförordningen följs av alla.

Alla (nästan) verkar plötsligt ha förstått att det inte går att ta emot fler asylsökande i Sverige nu.  Det borde ha varit uppenbart för politiker (och journalister) med öppna öron och ögon redan för länge sedan. Sverige borde ha harmoniserat sina regler och sina system med de övriga nordiska ländernas, i stället för att ständigt kräva att andra länder ”ska ta sitt ansvar”. Då hade det inte sett ut som det gör idag och Sverige hade kunnat ha en ganska god beredskap och möjlighet att ta emot asylsökande.

Men sedan finns det politiker och partier som antingen inte förstår (och det är allvarligt) eller inte vill förstå (det är också allvarligt) och som uttalar sig så här i Sveriges riksdag. Alltså inte vid ett politisk agitationstillfälle, utan i Sveriges lagstiftande församling. Kommentarer efter videoklippet.

Det är Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson, vars bakgrund jag inte alls känner till, som här den 2 december salvelsefullt uppträder i riksdagen som om hon talade på en politisk manifestation eller – tänker jag när jag ser minspel och gester – rentav som om hon sökte in till Dramatens elevskola. Men hon är faktiskt representant för i första hand Centerpartiets väljare och i andra hand också för hela folket. Vad säger hon då? Jo:

Andrum. Vi behöver ett andrum. Vilken typ av ”andrum” behöver människorna, som nu inte överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa. Där vårt system, vårt Migrationsverk, våra domstolar bedömer att de här människorna inte kan vara kvar i Syrien, i Afghanistan i Iran, dit vissa skickas tillbaka trots att de inte ens är därifrån och så vidare. De här personerna kan inte få något ”andrum” i det här.

Jag hör det här upprepas gång på gång på gång: ”andrum”. Som om det bara var att vrida ner kranen och så existerar inte de här personerna för en stund. Och det är därför retoriken med EU går stört mig för man får det att framstå som att det här går att göra på ett humant sätt. Det går inte att göra på ett humant sätt! Det ska man ha väldigt klart för sig här. De här människorna kommer att fara otroligt illa i den här situationen, otroligt illa! Och de tusentals, tusentals, tusentals personer som nu kommer att hållas ute med de id-krav framförallt som ni ställer, med den anhöriginvandring som jag har nämnt tidigare som gör att familjer kommer att separeras, hållas isär och inte ha nånstans där de kan återförenas. Det är de människorna som ni säger att ”ja, vi ska ta ett andrum ifrån dem”. Men de finns ändå, även om de inte finns inom vart geografiska territorium så existerar de någon annanstans. Och vad blir konsekvenserna av det? Jag önskar att man kunde vara tydlig, stå upp för att det är det man åstadkommer och att det är det som är konsekvensen. Att för att kunna försvara våra fyrkantiga, byråkratiska system så är man beredd att offra de här människorna. För det är det ni gör nu.

Lite ärlighet i det skulle jag verkligen uppskatta även om jag förstår att det här är ett svårt beslut.

Kommentarer:
Sverige har inte ansvar för att/om människor ”överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa”. Sverige varken kan eller har rätt att lägga sig i andra länders system som inte är som det svenska. Nordkoreanerna far verkligen otroligt illa men man kan knappast stå i Sveriges riksdag och kräva att de ska ”släppas ut från det land där de far otroligt illa” och få komma till Sverige.

”Ahlan Wasahlan”, sa Centerpartiets representant till alla arabisktalande asylsökande

Vid en presskonferens i Kafkanistans (benämning på Sverige myntas av Thomas Gür) huvudstad fredagen den 23 oktober informerade Socialdemokraterna och Allianspartierna om en uppgörelse vad gäller asylinvandringen. Den omfattar 21 punkter.

Allt och alla kommer nu att kommentera det som överenskommit. Jag kommer att låta det som presenterats sjunka in och fundera över hur jag ser att olika delar av överenskommelsen kommer att ”slå” i verkligheten. För att kunna kommentera vad som nu bestämts måste de 21 punkterna noga läsas och det måste få ta lite tid att fundera på innebörden av dem. Jag avstår därför från att ”snabbkommentera” innehållet i överenskommelsen, utan gör just nu bara några andra korta reflektioner.

Åter upprepar politikerna, denna gång genom Ylva Johansson, S, arbetsmarknadsminister:

Vi måste se till att andra länder inom EU tar sitt ansvar.

Att de inte kan sluta med det! Ta ansvar för Sverige och svenska folket – där har ni mer än nog att syssla med! – och låt andra, kompetenta regeringar ta ansvar för sina länder och sina folk.

Centerpartiets talesperson vänder sig på presskonferensen på arabiska direkt till alla arabisktalande asylsökande och hälsar dem välkomna till Sverige! Dels är detta inte alls rätt tillfälle för en seriös politiker att hälsa en del av alla hitkommande välkomna, dels kommer det också en massa (kanske många fler?) afghaner hit och de talar ju inte arabiska… Det var en barnslig gest som inte hörde hemma i det här allvarliga sammanhanget. Men sådana politiker har Sverige.

Fortsättning följer. Det finns en hel del att sätta sig in i, försöka förstå och se konsekvenserna av.

© denna blogg.

Man ska stå för sina överenskommelser också inom politiken

På förekommen anledning, bland annat efter vad som sades av MP:s migrationspolitiska talesperson i Agenda den 10 mars (Det är inte Public Service uppgift att vara språkrör åt en vilseledande riksdagsledamot, ens om denna kommer från journalisternas eget favoritparti), är det relevant att påminna om Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik (RÖK), daterad den 3 mars 2011. I den står bland annat:

Överenskommelsen skapar förutsättningar för att Sverige även i fortsättningen kommer att vara ett land, öppet mot omvärlden, som kan utgöra en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Med de överenskomna åtgärderna kommer fler människor att kunna bygga sin framtid i Sverige.

Kommentar: Eftersom båda partierna har skrivit under så är det förstås båda parters gemensamma syn som uttrycks här.

I RÖK står det också:

För det fall det av den pågående kartläggningen av bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter framgår att bestämmelsen tillämpats på ett annat sätt än vad lagstiftaren avsett, är regeringen och Miljöpartiet beredda att hitta en långsiktigt hållbar lösning som möjliggör att uppehållstillstånd beviljas de kategorier som enligt kartläggningen oavsiktligt hamnat utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen.

I den kartläggning, DS 2011:14 Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder – en kartläggning av tillämpningen, som gjordes visades, att bestämmelsen om ”synnerligen ömmande omständigheter” tillämpats på det sätt lagstiftaren avsåg”. Där slogs också fast att man ska fortsätta att följa bestämmelsens tillämpning.

Om återvändande för dem som inte fått tillstånd att stanna i Sverige har M och MP kommit överens om följande följande, enligt RÖK:

Återvändandet för dem som fått avslag på sin asylansökan ska ske med humanitet och värdighet. Arbetet med att öka effektiviteten i såväl det självmanda som det tvångsvisa återvändandet ska fortsätta.

Kommentar: Jämför detta med det som MP:s migrationspolitiska talesperson säger i Agenda den 10 mars (länk finns högst upp i texten), där MP att inte alls verkar vilja vare sig respektera eller ens låtsas om detta som partiet självt undertecknat i samförstånd med M! Programledaren ställer en fråga om detta och läser också upp texten ovan, men orkar inte tvinga fram ett vettigt svar från MP-representanten som gör sitt bästa för att blanda bort korten. Det hade varit bra om programledaren hade framhärdat och krävt ett rakt och tydligt svar…

Är det någon enda levande människa i Sverige som är det minsta förvånad över att föraktet för politiker ökar? Det är ett sundhetstecken och ett tecken på att folk tar reda på fakta och tänker själva, att de inte längre låter sig luras och förledas av personer som, av olika anledningar men knappast någonsin av personvalsskäl, har hamnat i riksdagen? Om föraktet för lögnaktigt och falskt beteende inte ökade, då skulle det finnas stor anledning till oro och då skulle vara verklig fara å färde.

Valresultatet i september 2014 kommer att bli intressant. Ännu intressantare skulle det bli om Sverige, liksom till exempel Finland, hade äkta personval. Men så mycket demokrati vågar de svenska partierna inte tillåta i Sverige.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av texterna är inte tillåten.