• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    april 2021
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Sveriges regering respekterar inte gällande lag

Det Goda Samhället 2Ur min text (läs gärna hela texten) – Regeringen tråcklar ihop ett lapptäcke av regler på asylområdet – på Det Goda Samhället:

Utbildningsministern menar alltså på fullt allvar att personer vilkas asylansökningar i dyra processer prövats i två instanser och de inte ansetts ha skyddsskäl som räckt för uppehållstillstånd i Sverige och därför beslut om utvisning har fattats, trots detta ska tillåtas stanna kvar? Har justitie- och migrationsministern verkligen samma åsikt? Det är svårt att tro. Ännu svårare är det att tänka sig att ett sådant förslag skulle kunna gå igenom i riksdagen.

Gustav Fridolin tycks tro/anse – eller låtsas tro/anse – att han som utbildningsminister har rätt att lägga sig i Migrationsverkets och domstolarnas arbete för att han vill ta hänsyn till att lärare och andra berättar att asylsökande är ”väldigt osäkra”. Dessutom talar han om att en del ”riskerar att utvisas”. De riskerar inte att utvisas, de ska enligt lag utvisas för att de inte har befunnits ha asyl- eller skyddsskäl. Det är stor skillnad. Sverige ger i sin utlänningslagstiftning inte rätt till fridolinskt utbildnings- och försörjningstillstånd åt personer som inte har befunnits ha rätt att stanna i landet.

expressenOckså Expressens ledarredaktion skriver den 24 november om regeringens nya påhitt under rubriken Låt inte MP sköta flyktingpolitiken igen. Bland annat:

”Vi har en reglerad invandring och det innebär att ett ja är ett ja men ett nej är ett nej. Det är oerhört viktigt för legitimiteten hos medborgarna.” Så sa Stefan Löfven i början av året.

Och:

Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, planerar regeringen att ändra lagen så att ensamkommande som saknar skyddsbehov och som kom hit före den 24 november ifjol ändå ska få stanna i Sverige. Villkoret är att de studerar på gymnasiet.

Enligt förslaget ska de unga få ett fyraårigt uppehållstillstånd. Syftet med att ge så långa tillstånd verkar, åtminstone från MP:s sida, vara att de sen ska få stanna för gott i Sverige med hänvisning till ”anknytning”.

Enligt gällande (!) utlänningslag krävs att en person som söker asyl har asyl- eller skyddsskäl för att han ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Sveriges regering – samma regering som ständigt talar om att andra länder ”ska ta sitt ansvar” – vill nu driva igenom en märklig och ansvarslös ny ”regel” (s0m alltså inte har stöd i lagen), som innebär att personer utan de skäl som lagen kräver ska ges uppehållstillstånd och av skattebetalarna i Sverige bekostat boende, försörjning samt gymnasieplatser. Och sedan, trots att Migrationsverket och migrationsdomstolar i enlighet med lagen har avslagit deras ansökningar om uppehållstillstånd, ska de efter några år ges permanenta uppehållstillstånd för att de då har hunnit få ”anknytning” till Sverige.

Vad är det som gått snett i landet Sverige? Vad är det för fel på dem som sitter och leker regering och hur kan de få fortsätta med sin ansvarslösa lek?

Finns det något annat land på jorden som – likt Sverige – har en ansvarslös regering som inte respekterar landets utlänningslag utan aktivt och medvetet gör vad den kan för att sabotera den? En regering som kör över en statlig myndighet (Migrationsverket) och landets migrationsdomstolar när dessa agerar i enlighet med gällande lag?

Vem kan stoppa de här sabotörerna?

Läs också:
•  En socialtjänstanställd: ”När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1.” – 23 november 2016. Ur texten: ”Varför förekommer inget samarbete mellan Migrationsverket och HVB? Inte kan det vara rimligt att kommunala tjänstemän, som vet att de unga har kontakt med sina föräldrar, undanhåller detta faktum från Migrationsverket?”
•  Ur en intern skrivelse på Migrationsverket: ”Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.” – 24 november 2016. Kommentar: Hur mycket bryr sig regeringen om dessa miggors arbetssituation, hur mycket pengar satsas på dem? Och hur tror sådana som utbildningsministern – men också statsministern som ju måste stå bakom Fridolins huvudlösheter – att miggorna känner när deras arbete inte värderas utan de snarare motarbetas och deras beslut saboteras?
•  Här finns texter på bloggen som innehåller ordet ”ensamkommande”, ”minderårig” respektive ”migga”. Andra sökkriterier kan förstås också användas.
© denna blogg.

En migga: ”Det kanske inte är så konstigt att lagen har haft mycket liten effekt.”

En migga skriver med anledning av vad som rapporteras i Sveriges Radio den 23 augusti: Migrationsverket: Få asylsökande återvänder efter indraget bidrag, där det bland annat sägs:

SR logoSedan den 1 juni förlorar asylsökande som fått avslagsbeslut även sin dagersättning och bostad. Men av de 2.500 som hittills fått indraget bidrag är det bara cirka 100 personer som återvänt.

profilePå min enhet har noll personer avhysts av kronofogden sedan den 1 juni och jag gissar att det är så det ser ut över hela landet.

En annan absurd sak är att privata asylboenden, som har asylsökande boende kvar trots att dessa inte har rätt att bo där, ändå får betalt av Migrationsverket. Alltså för dem som bor där illegalt.

Det kanske inte är så konstigt att lagen har haft mycket liten effekt.

Vilket land använder sin kronofogdemyndighet för att avhysa asylsökande från privata asylboenden, samtidigt som man betalar asylboendet för att de har personerna kvar?! Det är ju skrattretande! Det är ju bara att skriva till boendet och säga:

”X har inte längre rätt att bo kvar och ni kommer från och med idag inte att ersättas för kostnaderna för X:s boende”

Då får det privata vinstdrivande företaget lösa detta bäst det vill. Varför ska Migrationsverket först begära hjälp från Kronofogden, som sedan i sin tur begär hjälp av polisen, när det bara är att sluta betala till boendet, vilket ju är tydligt reglerat i lag?

Personerna som fått information om att de måste lämna boendet senast den 1 juni skrattar ju åt oss, med all rätt.

Ja, alltså det här gäller alla privata asylboenden som har före detta asylsökande boende där efter att ha fått besked om att dessa personer inte längre har rätt till bistånd enligt LMA. Skulle tro att de flesta – i varje fall många – privata aktörer har sådana personer boende på sina anläggningar. Bert Karlssons Jokarjo har ju det definitivt, jag vet att exempelvis Restad Gård i Vänersborg har före detta asylsökande som bor kvar trots att de inte längre är inskrivna hos Migrationsverket.

Kommentar: Asylinstrumentet missbrukas i Sverige och vare sig regeringen, Migrationsverket eller Polisen eller andra inblandade (socialtjänst, kommuner, skolor, arbetsförmedlingen etc) klarar av att upprätthålla ordningen i enlighet med landets utlänningslag. Allmänheten vilseleds genom regeringens ständiga utspel och påhitt i form av att nya lagar och regler (som redan finns!) tutas ut och får lika liten praktisk betydelse som de redan existerande lagarna på området. Det finns inga andra ord för det hela än ”kaos” och ”rättsligt haveri”.

© denna blogg.

 

Hängslen och livrem finns, ändå kasar Migrationsverkets byxor ner till fotknölarna.

Sveriges flagga 2Det är helt obegripligt att Sverige också på det här område prompt vill skilja sig från andra rättsstater, nämligen på området ensamkommande minderåriga asylsökande.

Att asylsökande ska klarlägga sin ålder står i utlänningslagen och har också slagits fast av Migrationsöverdomstolen. Hängslen och livrem finns i form av lagar och domar, ändå kasar Migrationsverkets byxor ner till fotknölarna när det inte klarar att ta till sig någotdera eller ens båda. Följetongen, serien, såpoperan The Minors rullar på år efter år ungefär som TV-såpor som Hem till gården som visats sedan oktober 1972 och Glamour som visats från mars 1987. Samma saker med mycket små variationer tuggas om och om igen, år efter år efter år och i själva verket händer nästan ingenting.

Sveriges Radio rapporterar idag, den 16 juni,  om JOs uttalande i ”ensamkommande”-frågan: JO: Asylsökandes uppgivna ålder gäller. Publicerat kl 06:00.

Det är plågsam läsning och lyssning. Hela den fullständigt uppåt väggarna hanteringen av det som man i alla andra länder klarar utmärkt – att efterleva sina lagar som säger att det är den asylsökande som har att styrka/göra trovärdig vem han är, varifrån han kommer, varför han kommer och hur gammal han är – är en enda fars. En tragikomisk sådan. Men tyvärr inte bara en fars utan en ohyggligt dyr hantering som också i övrigt enbart har negativa effekter för samhället.

Läs och begrunda först detta:

jo-logoJustitieombudsmannen, JO, står fast vid sin uppfattning att flyktingars uppgivna ålder är den ålder Migrationsverket ska använda sig av, trots att det kan ha lett till att överåriga placerats på boenden med barn.

En kommentar behövs knappast om läsaren har begrundat vad Justitieombudsmannen säger. Man kan förstås också reflektera över vad vad ”justitie”betyder i den fina titeln. Och över varför JO använder begreppet ”flyktingar” så lättvindigt.

Nästa begrundansvärda uttalande står Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket, för:

mikael-ribbenvikDet grundar sig egentligen i JO-beslutet som kom att uppgiven ålder gäller. Vi skulle kunna bara följa det och säga – nej det spelar ingen roll hur du ser ut. Om du säger att du är under 18 år så är du det.

Kommentar: Inte heller här behövs egentligen någon kommentar om den som läser bara begrundar galenskapen i vad som här sägs! Men jag kan väl ändå lite försynt påpeka att jag anser att man har fått huvudet till något annat än att ha hatten på.

Följande kan dock vara på sin plats att för hundrafjuttonde gången erinra om, alltså detta utdrag ur Migrationsöverdomstolens dom UM 2437-13 av den 11 februari 2014:

Förvaltningsrätten migrationsdomstolDet är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn.

Det har jag citerat otaliga gånger genom åren, både här på bloggen och i artiklar i tidningarna och sajten:

Svenska Dagbladet (Migrationsverket bör följa lagen – 26 maj 2016
Dagens Samhälle (Börja ålderstesta unga asylsökande redan nu– 26 april 2016
Det Goda Samhället (15 mars 2o16: Migrationsverket skjuter över sitt ansvar på kommunerna.

Och vad den högsta rättsliga instansen i en dom slår fast måste väl ändå fästas något större vikt vid än vad JO uttalar. Jag kan inte påminna mig att jag skulle ha sett några offentliga kommentarer från någon i Migrationsverkets ledning kring det som Migrationsöverdomstolen meddelade i sin dom som för övrigt ”bara” grundar sig på utlänningslagen. Sådana kan ha förekommit, men de har i så fall gått mig förbi. Inte heller har man från Migrationsverkets sida, såvitt jag vet, med kraft framhållit det självklara i att den som söker ”en förmån”, i detta fall en mycket stor sådan, nämligen uppehållstillstånd med allt vad det medför, också ska styrka vem han är, varifrån han kommer, varför han kommer och – om han säger sig vara minderåriga – hur gammal han är.

Drygt tio timmar efter det första inslaget sändes i Sveriges Radio (se ovan), kl 16:43, om JOs uttalande kom ett nytt inslag: Oklarheter om åldersbedömningar. Tidigare sades att:

Förvaltningsrätten migrationsdomstolJustitieombudsmannen, JO, vill att Migrationsverket ska utgå från att den ålder som den asylsökande ensamkommande uppger är korrekt. Det ska påverka Migrationsverkets åldersbedömningar.

Men nu har det lagts till:

Förvaltningsrätten migrationsdomstolMen nu medger JO att verket kan göra undantag från deras beslut.

Cirkus! Nu ”medger justitieombudsmannen Cecilia Renfors, att det finns möjlighet för Migrationsverket att göra undantag från deras beslut.” Det är alltså rena rama ”hela havet stormar” och så mycket velande så man inte vet vart man ska ta vägen.

MIG logoMigrationsverket skulle behöva en ny mycket stark, mycket kunnig och kompetent person som generaldirektör. En rakryggad och modig person med stark personlig integritet, synlig och hörlig i offentligheten när det behövs men annars jobbande oavbrutet för att se till att det blir åtminstone någon liten ordning på asylområdet i Sverige. En person som står kvar när det blåser, som inte vajar hit och dit. Som rensar upp rejält bland alla chefspersoner som vimlar omkring och som lyssnar på miggor som jobbat länge och har stor kompetens och oftast en djupt känd vilja att göra rätt och använda både hjärta och hjärna. Och som ser till att man slutar vräka ut rättsliga ställningstaganden och annan skriftlig information som nästan dränker de anställda. Det finns en utlänningslag och det finns konventioner som utgör grunderna för allt beslutsfattande i utlänningsfrågor. Det behövs inte ständigt nya, krångliga och -inte sällan – rent motsägelsefulla direktiv som förvirrar dem som arbetar med viktiga utredningar och ska fatta livsavgörande beslut.

Finns det någon enda person i Sverige som har de ovannämnda kvalifikationerna och personliga egenskaperna och som dessutom är omutlig och hederlig och inte är lagd åt vänskapskorruption? Anställ i så fall den personen omedelbart, det brinner i alla knutar!

Och börja åldersbedöma nu – alla andra länder klarar det ju. efterblivet kan det inte vara i Sverige att man inte klarar att göra åldersbedömningar. Den asylsökande ska i första hand styrka och i andra hand, om det är omöjligt göra trovärdig sin ålder om han/hon säger sig vara under 18 år. Finns minsta misstanke eller osäkerhet kring åldern ska vederbörande åldersbedömas. Punkt. Slut.

© denna blogg.

En migga om att hantera avhysningarna av personer som fått avslag på sina asylansökningar från Migrationsverkets boenden

Idag är tredje dagen sedan bestämmelserna om att den som har lagakraftvunna beslut om utvisning ska lämna boenden och att deras dagersättning upphör. En migga skrev vid lunchtid:

profileEn märklig sak är att rättschefen verkar ducka i frågan. Ett rättsligt ställningstagande om vad som är ”uppenbart oskäligt” skulle ha kommit i god tid före lagens ikraftträdande. Men detta har ännu tre dagar efter att lagen trätt i kraft inte kommit, vilket är en smärre skandal.

Skärmavbild 2016-06-03 kl. 14.33.13Någon halvtimme senare kom det. Ett fyra och ett halvt sidor långt dokument som borde ha kommit för minst två veckor sedan, så att miggorna hade haft en chans att läsa in sig på hur de förutsätts förhålla sig till de nya bestämmelserna som trädde i kraft den 1 juni.

I dokumentet kan man bland annat läsa:

MIG utdrag Rättsligt ställningstagande LMA 1.6 2016

Det här kan tolkas som att man faktiskt – för en gångs skull, frestas man utbrista – verkar mena allvar med att lagen ska efterlevas och de, som inte har rätt att vistas i landet inte heller ska ha tillgång till skattefinansierat boende och försörjning. När det gäller undantagen, som alltså ska tillämpas restriktivt, så upphör rätten till bistånd inte om det är uppenbart oskäligt:

Skärmavbild 2016-06-03 kl. 14.52.54

Migrationsverkets rättsavdelning, genom rättschefen Fredrik Beijer, påpekar dock ytterligare en gång att:

MIG utdrag Rättsligt ställningstagande LMA 1.6 2016 2

För att ytterligare poängtera innebörden i lagen och sammanfatta vad som tidigare angetts, skriver Migrationsverket i det rättsliga ställningstagandet:

MIG utdrag Rättsligt ställningstagande LMA 1.6 2016 3

I förarbetena namns två exempel på när det kan anses vara uppenbart oskäligt att rätten till bistånd upphör. Det är i båda exemplen fråga om att utvisning inte kan verkställas på grund av omständigheter utom utlänningens kontroll.

Exempel 1: Verkställighet kan inte ske trots att personen har verkat fullt ut för att verkställighet ska kunna genomföras.

Sådana fall är ytterst ovanliga, så gott som alla kan få pass eller en resehandling som gäller just för hemresan, från sina ambassader. Själv hade jag, som jag minns nu, endast två fall under alla mina nästan 15 år som asylombud då det förelåg absoluta verkställighetshinder. Det ena fallet rörde en vietnamesisk man (fallet beskrivs här) och det andra rörde sig om en palestinier från Saudiarabien som inte kunde utvisas dit eftersom den tid då han varit utanför landet, sex månader, hade överskridits och han då inte längre beviljades inresevisum. Hade Migrationsverket lagt på ett litet kol så hade man gott och väl hunnit utvisa honom inom de sex månaderna som han hade rätt att vistas utanför Saudiarabien. Så på grund av verkets sölighet beviljades en person utan asyl- eller skyddsskäl uppehållstillstånd i Sverige.

Exempel 2: Personen har en allvarlig sjukdom av tillfällig karaktär.

Detta kommenteras i det rättsliga ställningstagandet bland annat så här:

MIG utdrag Rättsligt ställningstagande LMA 1.6 2016 4

Vidare skriver rättschefen Fredrik Beijer följande:

MIG utdrag Rättsligt ställningstagande LMA 1.6 2016 5

Här ter det sig som om han inte riktigt tänkt på vad han skrev. En person som är ”ett vuxet barn” har knappast några vårdnadshavare eftersom han är myndig… Men om de fall där en vuxen person bor med sina föräldrar och sina minderåriga syskon anges följande:

MIG utdrag Rättsligt ställningstagande LMA 1.6 2016 7

Som var och en kan förstå är det ett tufft arbete miggorna har framför sig. Ett arbete som inte hade behövts om Sverige hade följt sin egen utlänningslag genom åren och om man inte haft verklighetsfrämmande politiker (inte minst den förre statsministern), som inte sett till att det rått ordning och reda och att reglerna för asyl- och annan invandring hade efterlevts.

I en kommande text ger jag några ganska tuffa exempel på vad miggor har att ta ställning till. Då kan också den som själv vill fundera över hur den skulle agera i de olika fallen, så att beslutet överensstämmer med de lagar och regler som finns.

Det granskande, förklarande, informerande och ofta unika innehållet på min blogg tillkommer helt ideellt. Det ligger mycket tid och hjärnarbete, 20 års erfarenhet på asyl & migrationsområdet (varav 11 års bloggande) samt goda kontakter med miggor och andra, bakom texterna. Jag tar tacksamt emot stora och små bidrag för att kunna fortsätta att ge initierad information och vidarebefordra unika berättelser från dem som bäst känner verksamheten: miggorna. Tack!
Swish bankgiro
Abonnera
© denna blogg. Vänligen länka till denna text när ni citerar ur den. Det gäller också svenska medier. Tack!

Justitie- och migrationsministern säger det självklara: ”Om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.”

Reflektioner

Äntligen! Idag säger justitieminister- och migrationsminister Morgan Johansson det som har gällt i decennier, men som inte visats i handling:

IMG_1554

(Texten kan läsas här, efter en annan text som handlar om en person som ”vill stanna i Sverige”. För övrigt en mycket ”grund” text som visar att skribenterna inte behärskar det ämne de skriver om. Eller inte vill skriva nyanserat, informativt och korrekt.).

Överhuvudtaget har betydligt mer handlingskraft på asyl & migrationsområdet visats av den nuvarande regeringen (även om det tog lite tid innan den kom i gång), än under den på detta område katastrofala Reinfeldt-regeringen. Dock har de borgerliga partierna varit med på ett hörn, det ska sägas. Morgan Johansson i artikeln:

– Det är en uppgörelse vi gjort med de borgerliga partierna som vi gjorde i höstas när antalet asylsökande ökade kraftigt. Den innebär att om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.

Men så har det ju egentligen alltid varit. Det är faktiskt inget nytt, det har bara inte tillämpats, det som ministern uttrycker:

 ”Om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.”

Det är att slå in öppna dörrar att säga så. Det som ändå är bra är att man nu äntligen ska börja (försöka) efterleva och tillämpa lagen och att ministern tydligt markerar det.

När jag twittrade att:

Tweet om att Sverige inte jan bli ett hotell 1.6 2016

Så svarade alltid lika alerta Migga_X:

Svar från migga X 1.6 2016

Och Migga_X har givetvis rätt. Det finns massor att göra för att rensa upp på asyl & migrationsområdet som vanskötts så till den grad att det hotar inte bara vår välfärd utan också vår trygghet, säkerhet och Sveriges framtid som ett öppet, fritt och demokratiskt land. Den förra regeringen bär den största skulden till att det ser ut som det gör i Sverige, tillsammans med det minsta och mest verklighetsfrämmande riksdagspartiet som Reinfeldt lyssnade alldeles för mycket på, Miljöpartiet. Samma parti som nu sålt ut all sin heder och sina vackra ideal för att få sitta i regeringen! Det är osmakligt och illa att Socialdemokraterna har tagit in dem i Sveriges regering.

Men åter till att ”lagändringen” – som inte alls är någon egentlig lagändring eftersom lagen alltid har stipulerat att den som inte beviljats uppehållstillstånd ska lämna landet. I sammanhanget, och som motvikt till ministerns uttalande om att Sverige inte ska bli (”vara” är ett mer korrekt verb) ett hotell, bör man läsa dessa två texter:

•  En migga skriver, med en dag kvar tills lagändringen träder i kraft: ”Vi får väl se om det kommer några instruktioner i morgon.” – 31 maj 2016
•  En migga: ”Instruktionen till oss är daterad den 23 maj, nio dagar innan lagen träder i kraft.” – 31 maj 2016

Dessutom kan man googla fram och ta del av olika inslag i SR, SVT, Tv4 med flera medier, där de personer som det handlar om – alltså före detta asylsökande som vistas illegalt i Sverige – får utrymme att klaga över att de inte får bo gratis och inte får dagersättning i eviga tider. Och man får ta del av uttalanden om att de nu kommer att gömma sig och att det finns risk att de blir kriminella. Detta är oroande och gör att mycket måste göras kraftfullt och handfast för att se till att de som olagligen vistas i Sverige lämnar landet. Alla, nästan utan undantag, kan få återresedokument från sitt hemlands ambassad så att köra med att ”de kan inte utvisa mig för jag har inget pass” fungerar inte. Ministern (ministrarna) som nu verkar ha förstått åtminstone en del av vidden av vad slapphäntheten i minst ett decennium har lett till, måste orka se till att det skapas ordning på asylområdet och att svensk utlänningslag efterföljs.

Det är också bra att idag genom inrikesminister Anders Ygeman få bekräftat att Regeringen förlänger gränskontrollerna till och med den 11 november 2016. Så att inte Hotell Sverige fylls på ytterligare och så att man kan hinna få en överblick och åtminstone delvis en kontroll över den situation som den enorma och helt okontrollerade invandringen av utomeuropeiska medborgare i slutet av 2015, skapade.

Hur det ska gå i framtiden för Sverige vet ingen. Det ser inte ljust ut just nu, men om regeringen kan fortsätta att agera och inte låta migrationen (60 procent av de kommande till Europa sägs vara ekonomiska migranter och sådan invandring tillåter inte svensk utlänningslag) att fortsätta gå över styr och se till att de som inte har rätt att vistas här lämnar landet, så är åtminstone något vunnet. Då kan Sverige också på ett bättre sätt ta emot och integrera dem som faktiskt har asyl- och skyddsskäl.

© denna blogg.

Människor har full rätt att söka asyl där de befinner sig: i Tyskland, i Österrike, i Danmark – i vilket EU-land som helst

NWT logoI en ledare i NWT den 3 december under rubriken Kontrollera gränserna kan man bland annat läsa:

Nu kommer inte något mer att återstå för Sverige än att också stänga gränsen för asylsökande, och skicka tillbaka dem till de säkra länder som de närmast kom ifrån, oftast Danmark och Tyskland. Det är vad Moderaterna föreslagit och som Socialdemokraterna kommer att tvingas till med eller (förmodligen) utan Miljöpartiet i regeringen. Och EU måste snarast se till att både Schengen och Dublinförordningen följs av alla.

Alla (nästan) verkar plötsligt ha förstått att det inte går att ta emot fler asylsökande i Sverige nu.  Det borde ha varit uppenbart för politiker (och journalister) med öppna öron och ögon redan för länge sedan. Sverige borde ha harmoniserat sina regler och sina system med de övriga nordiska ländernas, i stället för att ständigt kräva att andra länder ”ska ta sitt ansvar”. Då hade det inte sett ut som det gör idag och Sverige hade kunnat ha en ganska god beredskap och möjlighet att ta emot asylsökande.

Men sedan finns det politiker och partier som antingen inte förstår (och det är allvarligt) eller inte vill förstå (det är också allvarligt) och som uttalar sig så här i Sveriges riksdag. Alltså inte vid ett politisk agitationstillfälle, utan i Sveriges lagstiftande församling. Kommentarer efter videoklippet.

Det är Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson, vars bakgrund jag inte alls känner till, som här den 2 december salvelsefullt uppträder i riksdagen som om hon talade på en politisk manifestation eller – tänker jag när jag ser minspel och gester – rentav som om hon sökte in till Dramatens elevskola. Men hon är faktiskt representant för i första hand Centerpartiets väljare och i andra hand också för hela folket. Vad säger hon då? Jo:

Andrum. Vi behöver ett andrum. Vilken typ av ”andrum” behöver människorna, som nu inte överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa. Där vårt system, vårt Migrationsverk, våra domstolar bedömer att de här människorna inte kan vara kvar i Syrien, i Afghanistan i Iran, dit vissa skickas tillbaka trots att de inte ens är därifrån och så vidare. De här personerna kan inte få något ”andrum” i det här.

Jag hör det här upprepas gång på gång på gång: ”andrum”. Som om det bara var att vrida ner kranen och så existerar inte de här personerna för en stund. Och det är därför retoriken med EU går stört mig för man får det att framstå som att det här går att göra på ett humant sätt. Det går inte att göra på ett humant sätt! Det ska man ha väldigt klart för sig här. De här människorna kommer att fara otroligt illa i den här situationen, otroligt illa! Och de tusentals, tusentals, tusentals personer som nu kommer att hållas ute med de id-krav framförallt som ni ställer, med den anhöriginvandring som jag har nämnt tidigare som gör att familjer kommer att separeras, hållas isär och inte ha nånstans där de kan återförenas. Det är de människorna som ni säger att ”ja, vi ska ta ett andrum ifrån dem”. Men de finns ändå, även om de inte finns inom vart geografiska territorium så existerar de någon annanstans. Och vad blir konsekvenserna av det? Jag önskar att man kunde vara tydlig, stå upp för att det är det man åstadkommer och att det är det som är konsekvensen. Att för att kunna försvara våra fyrkantiga, byråkratiska system så är man beredd att offra de här människorna. För det är det ni gör nu.

Lite ärlighet i det skulle jag verkligen uppskatta även om jag förstår att det här är ett svårt beslut.

Kommentarer:
Sverige har inte ansvar för att/om människor ”överhuvudtaget släpps ut från de länder där de far otroligt illa”. Sverige varken kan eller har rätt att lägga sig i andra länders system som inte är som det svenska. Nordkoreanerna far verkligen otroligt illa men man kan knappast stå i Sveriges riksdag och kräva att de ska ”släppas ut från det land där de far otroligt illa” och få komma till Sverige. Läs mer

Irakier som vill till Finland: ”Jag talar med syrisk brytning om det behövs.”

Washington Post LogoI Washington Posts artikel Iraq fears a ‘brain drain’ as educated young people head to Europe berättas om utbildade irakiska män som vill till Europa – manga till Finland – och de sager uttryckligen att det handlar om att de vill ha ett bättre liv. Alltså inte att  de ”flyr från krig och förföljelse”, utan just att de vill ha ett bättre liv.

It is part of what Iraqi officials describe as a new “brain drain” as young graduates seize what they perceive as a rare opportunity to leave a country racked by violence.

På svenska:

Det är en del av vad irakiska tjänstemän beskriver som en ”brain drain” av unga akademiker som tar den sällsynta chansen att lämna ett land plågat av våld.

Inga asylskäl, således. men ett sätt att ”invandra” på felaktiga grunder till länder i Europa.

Vidare i texten:

Iraqi officials, however, say a disproportionate number of those leaving are not among the displaced, but educated young men who can afford the journey.

“I saw this wave of young people who were going, many of my friends going, and I saw this as a chance,” said Falah, who hopes to make it to Germany. “I’m in a better position than many people, but I want to make a better future for my family.”

På svenska:

Irakiska tjänstemän säger dock att en oproportionerligt stor andel av dem som lämnar är inte internflyktingar (dvs behöver inte fly. Min anm.), utan utbildade unga män som har råd med resan.

”Jag såg den här vågen av unga människor som var på väg, många av mina vänner reser, och jag såg detta som en chans”, säger Falah, som hoppas att kunna ta sig till Tyskland. ”Jag är i en bättre position än många människor, men jag vill skapa en bättre framtid för min familj.”

En man som alltså själv säger att han har det bättre än många andra, att han inte behöver fly, men att han passar på att resa till Tyskland och falskeligen utge sig för att vara asylsökande.

Iraks regering har ingen statistik över hur många som lämnar landet, men Joseph Sylawa, medlem i parlamentskommittén för migration och internflyktingar (displaced persons) tror att det kan röra sig om så många som 1.000 per dag.

Det är en dödsstöt. Utan sina unga människor kommer Irak aldrig att kunna återuppbyggas.

I texten berättas också:

På flygplatsen är de unga migranterna lätta att känna igen. Två unga män med ryggsäckar avskedskramar sina vänner.

– Det finns ingenting här för oss, säger en 24 år gammal man som är utbildad revisor och bodybuilding-fantast. Han vill inte uppge sitt namn eftersom det kan komma att påverka hans asylansökan. Han planerar att resa till Finland, ett allt populärare resmål för unga utvandrare, som tror att asylreglerna där är mildare. – Jag hoppas få ett jobb där, säger mannen.

Mohammed Jassim, 25, planerar också att ta sig till Finland. Han säger att han var en av de tio bästa eleverna i sin avgångsklass (ingenjörsutbildning) för två år sedan, men att han har haft svårt att få jobb. Nu arbetar han på en biltvätt.

Han berättar att hans fru och vänner uppmanar honom att resa och säger, innan han stiger på bussen till flygplatsen:

Det finns tusentals som jag som lämnar landet. Jag förväntar mig att se döda under min resa, men jag förlitar mig på Gud. Jag är beredd att tala med syrisk brytning, om det behövs.”

Det gäller för migrationsmyndigheterna i EU att kunna skilja agnarna från vetet. Och vara beredda på att det kommer massor av människor som inte alls har de skäl som enligt utlänningslagen krävs för att de ska få uppehållstillstånd, än mindre för att de ska ges flyktingstatus i våra länder. Att människor söker sig bättre liv och att livet i Irak är svårt, det kan alla förstå. Men människor utan skyddsskäl i Irak, så som lagen anger, ska inte få asyl i Europa. Inget land i EU har fri invandring till ”ett bättre liv” eller av andra skäl än de som anges i våra lagar och förordningar. Därför måste varje asylansökan utredas mycket noga och endast de, som med fullgod säkerhet kan konstateras vara skyddsbehövande, ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd i Europa. Något annat är otänkbart.

© översättning Merit Wager.

Sveriges statsminister: ”Så vi ska göra allt för att få människor att förstå att man kan söka asyl i Sverige.”

Svenska yle.fi logoUr artikeln Löfven: Min strävan är att det goda samarbetet med Finland fortsätter:

De senaste veckorna har det dagligen kommit en relativt stor mängd flyktingar över gränsen från Sverige till Finland. Nu säger Sveriges statsminister Stefan Löfven att Sverige och Finland ska hjälpas åt i den här frågan.

Stefan Löfven– Inget land kan tvinga någon att söka asyl, utan man har rätten att söka asyl. Så vi ska göra allt för att få människor att förstå att man kan söka asyl i Sverige. Men om människor inte vill söka asyl i Sverige så är det en annan sak. Men vi hjälps åt och det är en god sämja mellan Finland och Sverige och det vill jag att det ska fortsätta vara, sade Löfven i Bryssel.

Frågor:
1.  Vad menar Stefan Löfven med att ”Sverige och Finland ska hjälpas åt i den här frågan”? Exakt på vilket sätt ska det ske?

Bland annat med tanke på följande är uttalandet aningen märkligt:
I Sverige har man struntat i att registrera asylsökande och har genom till statligt 100 % ägda SJ låtit personer som – de facto – vistas här illegalt, resa genom landet utan att betala för att kunna ta sig till Finland för att där söka asyl. Är det ”att hjälpas åt”? Och man kan också undra hur staten (regeringen) självsvåldigt, från en dag till en annan, kan bestämma att vissa människor (inte alla…) ska få resa gratis med tåg?

Sverige har inte bara åsidosatt Dublinförordningen som säger att det EU-land som en asylsökande först kommer till ska hantera asylprocessen, utan även sin egen utlänningslag. Enligt lagen måste man ha giltiga id- och resehandlingar (pass + visum i förekommande fall) när man reser in i landet, eller om man är asylsökande omedelbart anmäla sig som sådan hos Migrationsverket för registrering, annars befinner man sig illegalt i landet.

Från Polisens information om Regler för vistelse i Sverige:

Att stanna i Sverige utan att ha tillstånd kan innebära att man riskerar att avvisas från landet. I de fall polisen anträffar och kontrollerar personer som visar sig sakna rätt att vistas i Sverige och personerna inte vill söka asyl, så kan polisen fatta beslut om avvisning och förvar.

2.  Varför säger Löfven: ”Så vi ska göra allt för att få människor att förstå att man kan söka asyl i Sverige.”?

För det första: Hur kan han tro att de människor som kommer inte skulle veta att man kan söka asyl i Sverige? Men om han nu verkligen tror att människor inte vet att de kan göra det, hur ska han ”göra allt” för att de ska få kännedom om det?
För det andra: Varför berör han inte med ett ord den stora frågan, nämligen varför Sverige accepterar att tusentals, kanske tiotusentals människor tar sig in i landet utan någon som helst kontroll eller registrering, vilket lagen kräver?

© denna blogg.

Finländska medier serie grön

Snart börjar det hända saker. Kanske. Eller inte…

svd_logoJa, snart börjar det hända saker… kanske. För nu har en brittisk chefredaktör skrivit en krönika i Svenska Dagbladet – Något är fel i Sverige – och sagt detsamma som vi är så många som har sagt och skrivit under lång tid. Vad det egna folket, de egna väljarna tycker och vill, det har de (o)ansvariga inte brytt sig om. Men det skulle inte förvåna om det blev lite rissel och rassel bland dem när nu någon helt utifrånkommande säger exakt detsamma: Något är fel i Sverige. Fraser Nelson, chefredaktör för The Spectator, skriver bland annat:

The SpectatorÄven turister på promenad genom Stockholm denna sommar måste märka att något blivit annorlunda. Staden har fått nya besökare som ändrar dess karaktär. De sitter utanför kaffebarer och i gathörn, bredvid t-baneingångar och busshållplatser. Hyggligt folk som säger ”hej, hej” medan de håller fram en pappmugg med några enstaka kronor i. Deras tillhörigheter ligger ofta i stora högar på gatan och ingen rör dem. För besökare är detta häpnadsväckande. Varför tolereras det? Var är polisen? Varför håller ingen ordning här?

Han konstaterar också:

The SpectatorFör Sverige gäller det omvända (mot i Storbritannien. Min anm.). Där tycker man så mycket om invandring att den förra statsministern förlorade ett val genom att uppmana de bekymrade väljarna att ”öppna sina hjärtan” för de nyanlända. Men när det gäller att faktiskt anställa dem?

I slutet av sin krönika säger han detsamma som jag med en dåres envishet upprepat otaliga gånger i olika sammanhang:

The SpectatorI Storbritannien kan beteckningen ”EU-migrant” ge associationer till en polsk jobbare eller en fransk finansman. Men i Sverige använder konstigt nog till och med statsministern begreppet ”EU-migrant” som en förskönande omskrivning för tiggare.

När ska de naiva (!) politikerna i riksdag och regering börja se till att Sverige följer sin egen utlänningslag, sin brottsbalk, sina stadganden om allmän ordning, se till att tiggare inte tillåts ockupera andra människors mark och fastigheter och tillämpa EUs rörlighetsdirektiv så som det är skrivet och menat? Kanske nu, när andra än boende i Sverige (deras väljare) börjar undra?

© denna blogg.

Märklig dom i förvaltningsrätten i Umeå

Förvaltningsrätten migrationsdomstolJag har läst, och läst om, och ännu en gång läst en dom som jag fick mig tillsänd för en vecka sedan. Jag har inte velat tro vad jag läst, jag har tänkt att jag förmodligen missförstår något. Men vid varje genomläsning har jag uppfattat den som svårbegriplig, för att inte säga lätt huvudlös. Det är alltså min åsikt och jag skriver om domen för att jag anser att den är mycket viktig, både rent allmänt och principiellt.

Här följer ett referat av domen (och i slutet av inlägget en länk till den fullständiga texten); läs, bedöm och döm själva:

En utländsk kvinna, som vid flera tillfällen fått avslag på sina ansökningar om asyl i Sverige, har i Förvaltningsrätten i Umeå överklagat ett beslut gällande bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, fattat av Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun den 19 maj 2015.

Dom förv rätten Umeå Mål 1062-15En, som jag förstår det, olycklig sammanblandning av olika lagar och regler verkar här ha skett. Kvinna och hennes tre barn har vid upprepade tillfällen ansökt om asyl men inte befunnits ha skäl att beviljas uppehållstillstånd enligt utlänningslagen och tillämpliga konventioner. När man inte får tillstånd att vistas i landet ska man lämna det så fort som möjligt. Detta har kvinna valt att inte bry sig om, hon har i stället stannat i Sverige illegalt med sina tre barn. Det märkliga är, att myndigheterna inte ser till att den som inte har rätt att vistas i landet också lämnar det utan i stället tillåter följande, som anges i domen:

Hon fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd för två år sedan, och familjen har levt gömda sedan dess. Barnen går i skolan och Ana Melker läser svenska.

Varför läser hon svenska? Varför går barnen i skolan här? Familjen är ju här illegalt!!! Inför rätten anger kvinnan bland annat följande:

Den rättsliga situationen kan bedömas annorlunda. I beslutet har dessutom fullkomligt bortsetts från barnens situation och behov. Hennes flyktingsituation är sådan att hon överhuvudtaget inte ser någon som helst möjlighet att återvända till sitt hemland. Detta beror bland annat på att barnen är assimilerade i det svenska samhället och talar svenska och på att hon har flytt från sitt hemland på grund av att hon har utsatts för grovt våld, vilket barnen har bevittnat.

Att kvinnan talar om sin ”flyktingsituation” – och att man i domen skriver så – är helt fel. Hon är ju bevisligen inte flykting och att då den som skrivit domen använder ett sådant ord för att beskriva hennes illegala tillvaro i Sverige är givetvis inte korrekt. Hennes eventuella flykting- och/eller skyddsskäl har ju redan prövats av både en statlig myndighet, Migrationsverket, och en domstol, migrationsdomstolen. Då kan kvinnan ju knappast tala om sin speciella ”flyktingsituation”! Det är ju inte hon, som efter ett antal avslag på begäran att få stanna, själv ska bestämma att ”hon överhuvudtaget inte ser någon som helst möjlighet att återvända till sitt hemland”! Det är ju – än så länge, bör kanske påpekas – inte så att den som söker den rätt och förmån som det innebär att få uppehållstillstånd av asyl- eller skyddsskäl i Sverige har rätt att strunta i vad svenska myndigheter och domstolar beslutar. Läs mer

Nu ska jag lyssna på mannen från den andra verkligheten, den som politikerna inte låtsas finns

sveriges-flaggaIdag ska jag träffa honom. Mannen som ska berätta mer om ”det andra Sverige”, ett Sverige som jag i och för sig redan vet mycket om. Det blir att ta in ännu mera elände och galenskaper från det här märkliga landets andra sidor: den grå och den svarta. Den del av samhället där människor, som de flesta svenskar inte har en aning om att de är här eller vilka de är, kan leva hela liv i verkligt utanförskap: illegalt. I 17 år, som den person vars öde jag ska få berättat för mig idag, och många andra.

regeringskanslietriksdagenSlöa, slarviga, okunniga och ointresserade (dödssynder, anser jag, när man ska styra ett land!) politiker har låtit landet bli en ”safe haven”, inte för i första hand dem som behöver skydd och som är flyktingar enligt Genèvekonventionen, utan för dem som har andra agendor: kriminella som lämnar sina hemländer för att slippa avtjäna sina domar för mycket grova brott; personer som vill ett bättre liv; personer som vill ha ”gratis” sjukvård, det vill säga vård bekostad av svenska skattebetalare; påstått minderåriga, men ofta betydligt äldre unga män, inte sällan helt utan asylskäl; terrorister av det allra värsta slaget. Dem månar Sverige om, dem riktar svenska politiker sin välvilja mot, medan många äkta flyktingar säger sig frukta mer för sina liv i Sverige än de gjorde i sina hemländer. Dem – alltså de ovan uppräknade, inte de äkta flyktingarna – släpper svenska Migrationsverket in i landet och dem tvingas svenska folket försörja.

Jag ser inte fram emot mötet med mannen som ska berätta om personen som varit här i 17 år utan tillstånd. Jag tar del av så många historier som i ett annat land skulle få dess regering, riksdag och hela folk att resa sig och sätta stopp, men i Sverige händer ingenting. Eller, för att vara korrekt: ytterst, ytterst lite. Men så många har ingen att vända sig till och berätta och jag dokumenterar ju vansinnet för framtida forskning, så jag lyssnar på så många och så mycket jag orkar ta in. Också på den man jag ska träffa idag.

Det som gör det jobbigast är att jag inte har makt att förändra och att jag inte ens, trots alla dessa år av tydlig rapportering, lyckats få främst politiker men också journalister att förstå vad som pågår och hur fel det är.

Politiker, journalister, andra med samhällsintresse – egentligen varje svensk – borde läsa och ta till sig det som berättats av miggorna genom åren, och som finns mycket lätt tillgängligt. I ärlighetens namn bör dock också sägas att det finns de som har ”vaknat” inom journalistiken. En del av dem har jag haft kontakt med och de har, delvis tack vare miggornas berättelser, börjat rapportera mer realistiskt. Men fortfarande verkar det som om de flesta är rädda för att ens presentera fakta. Det är ett sjukt – på riktigt sjukt – förhållningssätt och torde vara unikt för Sverige: att tro att sanning och fakta är ”främlingsfientliga”. Jag har försökt förklara för många rädda svenskar att så inte är fallet, men de är så livrädda (ofattbart!), de tror på fullt allvar att de kan stämplas som just främlingsfientliga eller rasister eller islamofober om de yttrar sig kring de fakta som så många i Sverige försökt dölja och förtränga under decennier! Som om en sanning, ett faktum någonsin skulle kunna göra någon till främlingsfientlig, rasist eller islamofob!!!

I tio år har jag skrivit här på bloggen och i två böcker* (en tredje kommer under hösten) om de mest hårresande, vansinniga, horribla och groteska situationer, ärenden, öden på asylområdet i Sverige – till mycket stor del med hjälp av miggor som pendlat mellan hopp och förtvivlan – de senaste fem, sex åren mest förtvivlan. Det är bara att titta på de övriga nordiska länderna, så ser man ju att det är Sverige som skiljer ut sig och som allt mer utgör en fara för sig självt och sitt folk men också för andra runtomkring. Det är inte Danmark, Norge och Finland, där utlänningslagarna inte är mycket annorlunda än i Sverige, som utgör en fara. Det är inte i de länderna där asyleriet havererat, det är inte i de länderna som instabilitet och inre spänningar råder. Det är här. I Sverige.

Nu ska jag lyssna på mannen från den andra verkligheten, den som politikerna inte låtsas finns. Fortsättning följer.

Framsida miggbok 1 2008-2012Framsida miggbok 2012-mars 2014* Här kan de två delarna av Inte svart eller vitt utan svart och vitt laddas ner direkt som e-böcker för endast 40 kronor per bok (110 kronor resp 120 kronor i pappersformat).

© denna blogg.

Afghanistan vill att andra länder ska ta hand om deras medborgare

Brev från Afghanistan till Norge

Bergens Tdende NorgeLäs artikeln Her er brevet Justisdepartementet sier ikke omhandler familiereturer i Bergens Tidende. Och läs brevet från Afghanistans UD, översatt till norska, här.

Västerbottens.-KurirenLäs artikeln Afghanistan protesterar mot Norge i Västerbottens Kuriren, bland annat:

Afghanistans UD pekar i hemligstämplade dokument på att landet kan vara farligt för barn, har stora ekonomiska problem samt att det råder brist på bostäder, arbetstillfällen och skolor.

Förstår människor vad det här betyder? Att det faktiskt betyder att Afghanistan de facto anser att andra länder ska ta hand om deras medborgare. Det finns berättelser om att personer som kommer hit och till andra EU-länder och söker ”asyl”, inte alls alltid har ”flytt”, utan i själva verket kommer med sin regerings goda minne och även i mpnga fall med aktiv hjälp av parlamentariker och personer i regeringen. Det handlar alltså om att länder som Afghanistan medvetet skickar hit (till EU) sina medborgare för att de ska försörjas här i stället för att verka för att förhållandena i det egna landet förändras så att deras medborgare kan leva där.

Det innebär att det är Afghanistans regering som kräver att Norge (i detta fall, vem vet om inte liknande dokument sänts också till Sverige?) ska ta över ansvaret för deras medborgare! Det är ju oerhört och något sådant har, såvitt jag vet, inte tidigare skett.

Det finns inte några paragrafer vare sig i den norska eller den svenska utlänningslagen som stadgar att andra länder ska kunna skicka hit sina medborgare under täckmanteln ”asyl” och att vi ska härbärgera dem här i stället. Detta gäller förstås också romerna från olika EU-länder, främst Rumänien: det är inte Sverige eller Norge eller något annat land som ska sörja för dessa människor utan deras egna länder där de är medborgare.

Det här borde absolut tas i beaktande också i Sverige. Fast här talar och skriver vi för döva öron, så något större hopp om att någon så kallad ”ansvarig” ska ta faktiskt ansvar. För det har varit känt länge. Läs mina texter, skrivna i maj 2012 resp i maj 2013…

Till slut: Läs också mina texter:
Afghanska parlamentariker och regeringsföreträdare ska ”ta upp de hungerstrejkande flyktingarnas situation med den svenska riksdagen”!!!
och
Varför vill hungerstrejkande asylsökande träffa politiker från det land de säger sig ha skyddsskäl gentemot?
samt om hur det går till för afghanerna, som inte har asylskäl men ändå ges PUT här, reser tillbaka utan problem, till hemlandet:
”Så besöker falska flyktingar landet de fått skydd ifrån”

© denna blogg.

Den humanitära stormakten kontra de inhumanitära småmakterna

Skärmavbild 2014-11-05 kl. 15.09.12Ett land utmärker sig genom att agera helt annorlunda än de tre andra. Ett land har därmed en helt annan situation, andra kostnader, andra problem (186 utanförskapsområden, 55 ”no go-zoner), inga bostäder åt alla det tar emot, ett allt mer sönderfallande, segregerat och otryggt samhälle/land, än de tre andra.

Tre länder ser till sina egna länder och folk i första hand och kan därför också på ett bättre sätt ta emot och ge förutsättningar för skyddsbehövande att komma in i samhället.

I ett land går mycket på löpande band och man beviljar inte sällan PUT åt fel personer (som redan har PUT i andra länder eller inte alls behöver skydd utan söker ett bättre liv) medan man i tre länder utreder ordentligt och följer sina egna utlänningslagar. Och varken accepterar att man stannar illegalt i länderna, att asylsökande inte styrker sin identitet (undantagsfall finns) och inte accepterar att personer som är betydligt äldre än de påstår sig vara, behandlas som ”minderåriga”.

Var och en kan själv följa statistik och bestämmelser på respektive lands relevanta sidor:
Migrationsverket, Sverige
Utlendingsdirektoratet, Norge
Migrationsverket, Finland
Udlændingestyrelsen, Danmark

© denna blogg!

 

Vi har i Sverige inte ett ”jag tycker att den här kvinnan/mannen/den här familjen ska få stanna”-invandringssystem

Feministiskt PerspektivShahla Karimifard utvisas efter tio år i Sverige – stod det att läsa i ett pressmeddelande daterat den 22 juni från något som heter Feministiskt Perspektiv. Och:

Shahla Karimifard ska utvisas till Iran på tisdag efter tio år i Sverige. Hon sitter häktad på Märstaförvaret och säger till Feministiskt Perspektiv att hennes liv är i fara, men att Migrationsverket vägrar lyssna på henne.

MIG logoMen hon sitter knappast ”häktad” på Migrationsverkets förvar, är man häktad så sitter man i häkte och då handlar det om att man misstänks ha begått ett brott och det är bara polisen som kan häkta någon. När man skriver ett pressmeddelande och om man vill bli tagen på allvar så måste man vara noga med fakta. Kvinnan sitter förvarstagen i väntan på utvisning, inget annat. Helt i enlighet med Sveriges utlänningslag. Dessutom påstås det att ”Migrationsverket vägrar lyssna på henne”, vilket inte kan stämma eftersom hon redan har fått sin asylansökan prövad flera gånger i två instanser!

Om samma kvinna torde en artikel i Upsala Nya Tidning handla. Där nämns hon inte vid namn som hos Feministiskt Perspektiv. Ur texten med rubriken Riskerar att stenas – nu utvisas hon, daterad den 23 juni:

Utvisningsbeslutet står fast mot den kvinna i 40-årsåldern i Uppsala som, enligt hennes juridiska ombud, riskerar dödsstraff i sitt forna hemland. Migrationsverket avslog begäran om att stoppa utvisningen under måndagseftermiddagen.

Utvisningsbeslutet ska verkställas under tisdagsförmiddagen. Under måndagen avslogs först en överklagan av polisens beslut att placera kvinnan i Migrationsverkets förvar.

Nämnas kan också att Europadomstolen meddelat att den inte kommer att pröva fallet.

Migrationsverket och migrationsdomstolen har redan för kanske åtta eller nio år sedan – och i nya processer efter det –  funnit att kvinnan inte har haft asylskäl eller andra skäl att få uppehållstillstånd i Sverige. Hon har valt att strunta i det och att inte inte ta besluten på allvar och hon har stannat kvar illegalt och sedan sökt igen och återigen fått avslag. Man måste väl ändå, i hederlighetens namn, erkänna att myndigheterna har granskat hennes ärende och att de, efter otaliga noggranna prövningar, har kommit fram till, var för sig (migrationsdomstolen är ju fristående från Migrationsverket och det är dit man överklagar verkets beslut om man anser att det är felaktigt) att hon inte uppfyller kraven i utlänningslagen, de konventioner som Sverige följer och den praxis som råder, för att beviljas asyl eller skydd i Sverige.

Vi har i Sverige inte ett ”jag tycker att den här kvinnan/mannen/den här familjen ska få stanna”-invandringssystem. Hade vi det skulle vi ju inte behöva ha något Migrationsverk, någon migrationsdomstol, någon Migrationsöverdomstol eller någon utlänningslag! Då skulle vi ha fri invandring. Men det har vi inte i Sverige. Inte än, i alla fall.

Lika väl som andra domar måste följas, måste också domar i migrationsdomstol följas. Annars är ju hela förfarandet bara en kostsam och helt onödig fars.

Det olyckliga i historien är att kvinnan inte lämnade Sverige när hon i två instanser, förmodligen första gången redan för cirka åtta år sedan, hade fått beslut om att hon inte fick stanna i Sverige. Man kan knappast lägga ansvaret för att hon stannade kvar här illegalt i många år på Sverige och dess myndigheter och domstolar! Om man som utomeuropeisk asylsökande trotsar fattade myndighetsbeslut och domar så är det ju man själv som ser till att man hamnar i situationer som den som Shahla Karimifard hamnade i. Så länge det inte finns majoritetsstöd i landet för fri invandring till Sverige kan utlänningslagen inte skrotas och man kan heller inte ignorera Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut och domar.

Det har nu meddelats (UNT 6 juni) av chefen för polisens utlänningsenhet i Uppsala att Shahla Karimifard tagits emot i Iran och därmed är fallet avslutat för Sveriges del.

I enskilda fall – det handlar ju om människor som vill ha ett bättre liv och det är det lätt för de flesta av oss att sympatisera med – är det oerhört tragiskt när det blir som i det ovan beskrivna fallet. Det är inte svårt att känna starkt för Shahla Karimifard som fått lämna landet efter lång tid, särskilt om hon kanske också av välmenande och snälla svenska vänner invaggats i tron att hon ändå, trots ett antal tydliga avslag, ska få uppehållstillstånd här. För att förhindra sådana här fall bör myndigheter, domstolar och de privatpersoner som finns runt människor som fått avslag på sina ansökningar om att få stanna i Sverige, klart informera om vad som gäller och inte bidra till att möjliggöra eller stödja att människor blir kvar i landet illegalt.

© denna blogg. Vid ev korta citat ur texten, var vänlig länka till detta inlägg.

 

 

Snart är härdsmältan på asylområdet i Sverige total

Hans Andersson (S), ordförande för Åtvidabergs kommunfullmäktige, är starkt kritisk till hur Migrationsverket ”sätter hela det demokratiska samhället ur spel” och säger i inslaget Toppolitiker avgår i protest mot Migrationsverket, till Sveriges Television:

Jag frågar mig om politikerna på riksplanet, genom att tillåta Migrationsverket att handla som man gör, helt tappat kontakten med väljarna och den verklighet som våra kommuner lever i.

Inte konstigt alls att tålamodet tar slut. Det är redan kaos på så många ställen, både på asylboenden och i kommuner och i små byar där man placerar asylsökande som snabbt beviljas PUT utan ordentliga utredningar om vilka de är, varifrån de kommer och varför de är här. Plus att det ju också kommer människor som faktiskt har asylskäl, som ska börja sina liv här. Ett av många problem är att ingen tar reda på – och ingen därför riktigt vet – vilka som faktiskt är asyl- och skyddsbehövande och vilka som inte är det. Ett annat och stort problem är att det är för många asylbedrägerier som inte tas itu med.

Framsida miggbok 1 2008-2012Framsida miggbok 2012-mars 2014Och hela tiden blir det värre. Mycket värre. Miggorna har varnat i flera år. Jag har varnat. Andra har varnat. I Sverige har man inte – till skillnad från till exempel i de nordiska grannländerna –  följt sin egen utlänningslag. Man har inte gjort ordentliga asylutredningar, man har inte tagit till verktyget ”uppenbart ogrundad ansökan” och man har inte krävt att aylsökande ska styrka sin identitet (och ålder, i förekommande fall). Inte heller har man sett till att alla de som inte beviljats asyl eller uppehållstillstånd har lämnat landet.

Som det ser ut idag börjar resurserna såväl penningmässigt som personal-, sjukvårds-, bostads- och skolmässigt bli uttömda. Att tålamodet börjar ta slut hos ett folk som i grunden är medmänskligt och vill hjälpa människor i nöd, är ett faktum. Men det är som med ett gummiband: tänjer man det för mycket så brister det till slut. Och regeringen och riksdagen har tänjt på det svenska folkets gummiband så till en grad att det nu rister vilken dag som helst.

Tålamodet med den uruselt skötta asylinvandringen är som sagt på upphällningen. Det visar inte minst exemplet från Åtvidaberg. Och många andra kommer att följa i Hans Anderssons spår, det är ett som är absolut säkert.

© denna blogg. Vid ev citat, var vänlig länka till en här texten.

Varför ska människor som lever lagligt i Sverige och som betalar skatt och hyra och försörjer sig själva samt följer rikets lagar, bekosta bostäder och bidrag åt personer som vistas olagligt i Sverige?

svd_logoI Svenska Dagbladet kan man den 2 januari läsa en kort notis – Fullt bidrag till papperslösa barn – med stora konsekvenser, främst juridiskt men också ekonomiskt:

I Malmö ska barn till papperslösa få socialbidrag enligt full norm och papperslösa barnfamiljer ska få bostaden betald. Malmö gör därmed en annan tolkning av lagen än Göteborg och Stockholm.

När blev det så att en stad (Malmö) fick rätt att fatta beslut som går stick i stäv med lagen om reglerad invandring? Och när blev det möjligt att man i Sverige kunde låta bli att följa sin egen, av riksdag och regering stiftade utlänningslag? När bestämdes att svenska skattebetalare ska betala för människor som vistas olagligt i Sverige? När gick de svenska skattebetalarna med på det?

Är Sverige nu officiellt ett land där lagen ska gälla olika i olika delar av landet? Eller rättare sagt: där man kan bryta mot lagen i olika delar av landet, om man vill? Ska inte längre utlänningslagen gälla hela Sverige? Bland annat inte den del som säger att när man har fått avslag på sin ansökan om asyl eller skydd så ska man lämna landet? Det stadgas ju faktiskt i lagen, det är inget elakt påhitt av några onda och inhumana människor, utan anges i den lag som riksdag och regering i demokratisk ordning stiftat. Ska man i Sverige inte längre hålla lagarna ”heliga”, dvs anse att ”land ska med lag byggas”? Vilka andra lagar ska man inte heller behöva följa i Sverige? Och: varför ha lagar alls om det inte är meningen att de ska gälla i en ”humanitär stormakt” (vilket Sverige enligt Carl Bildt är)?

När blev det här bestämt och av vem? Och varför? Varför ska människor som lever lagligt i Sverige och som betalar skatt och hyra och försörjer sig själva samt följer rikets lagar, bekosta bostäder och bidrag åt personer som vistas olagligt i Sverige? Det måste regeringen (statsministern), under vars styre detta sker, svara på under det som redan döpts till ”supervalåret”!

Ja, men ta då konsekvenserna, Reinfeldt, och se till att utlänningslagen ändras så att all invandring till Sverige blir fri (som ert Alliansparti Centern ju också föreslagit), så att alla som vill komma hit och stanna här, oavsett vilka de är (terrorister, kriminella, personer med onda avsikter gentemot Sverige, sjuka, gamla, fattiga, vilka som helst), får alla rättigheter utan att behöva vare sig integreras, respektera svenska lagar eller – allra minst – försörja sig själva. Så vet svenskarna vad som gäller och kan – om de inte gillar nyordningen – söka sig till vilket annat land som helst i världen där inget liknande det svenska systemet existerar. Det kommer i så fall inte att ta många år innan den humanitära stormakten har kollapsat. Men så långt som fem, tio år framåt tänker regeringsmedlemmar och riksdagsledamöter väl inte just nu. Det räcker med att tänka fram till september 2014…

Hur resonerar svenska folket, ”väljarna”, från vilka all makt utgår i en demokrati? På Twitter resonerar signaturen Migga_X så här.

Skärmavbild 2014-01-02 kl. 12.53.22Skärmavbild 2014-01-02 kl. 12.53.29

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg.

Än en gång: Sverige har inte ett asylsystem för sjuka och misshandlade

Hur oerhört trist och tråkigt det än kan låta – och det blir genast svårare när ”fallet” får ansikte och kropp – så ger Sveriges utlänningslag inte rätt till ”asyl” eller ”skydd” åt personer som själva – eller vilkas barn – är sjuka, eller till personer vilkas makar har misshandlat dem. Faktum är alltså att sådana skäl helt enkelt inte ger rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Vore kriterierna så lågt ställda för att beviljas uppehållstillstånd med försörjning och sjukvård i Sverige, då kan var och en inse att de höga skatter folket redan betalar inte skulle räcka till. Inte heller skulle den kapacitet, dvs landets läkare, sjuksköterskor, sjukhus etc liksom skolor, bostäder och annat, vara tillräcklig. Det är krass verklighet, inga ”åsikter”.

Det är svårt att förstå att svenska reportrar fortfarande inte, efter mer än 20 års intensiv asyl- och annan invandring till Sverige, har kunnat lära sig utlänningslagen och tagit del av rättsfall på området, utan fortsätter att författa rubriker som:

Kvinna med svårt sjuk son riskerar att utvisas

1) Kvinnan med den svårt sjuke sonen ”riskerar” inte att utvisas, hon ska utvisas.
Det är helt fel att tala om ”riskerar” när beslutet redan är fattat; då handlar det ju de facto just om att hon ska utvisas!

2) Vecire Karaca kom från Turkiet till Sverige för ett år sen. Hon flydde från sin man, som hon säger misshandlade både henne och deras barn psykiskt och fysiskt.
Turkiska (och andra) medborgare kan inte asylinvandra till Sverige för att en anhörig misshandlar dem. Misshandel ska hanteras i hemlandet enligt det landets lagar. Att man har blivit misshandlad av en nära anhörig finns sålunda inte som kriterium för ”asyl” i Sverige.

3) Dottern Alara är 4 år, och sonen Berk är 11. Berk har diagnosen Duchennes muskeldystrofi, en ovanlig och obotlig muskelsjukdom.
Turkiska (och andra) medborgare kan inte asylinvandra till Sverige för att deras barn är sjuka, det skulle ställa orimliga krav på såväl skattebetalarna som sjukvården om utländska medborgare kunde  ange barns svåra sjukdomar som asylskäl. Den möjligheten finns heller inte stadgad i lagen.

Varför rapporterar svenska medier på detta sätt? Vem eller vilka gagnar det? Eller är det så illa att de helt enkelt inte förmår ta del av vilka regler som gäller för asyl och skydd i Sverige? Kan man vara reporter på stora (eller ens små…) medier om man inte förmår rapportera korrekt till allmänheten om ett av de viktigare områdena i det svenska samhället idag: asylinvandringen?

Varför lär sig inte svenska journalister att det inte räcker med att rapportera med hjärtat utan att hjärnan också måste vara med? Att det ofta kan vara fråga om fattiga människor som inte har råd med behandling och mediciner åt sig själva eller sina barn i sina hemländer är ofta hjärtskärande och mycket sorgligt. Ändå går det inte för ett litet land som Sverige att
1) strunta i sina egna lagar och bevilja uppehållstillstånd
2) enbart tänka med hjärtat

De enda fall där sjukdom enligt lag kan vara en sådan omständighet att uppehållstillstånd beviljas är i fall där det handlar om liv och död och ingen vård finns att tillgå i hemlandet, ens för pengar. Som fallet med den cancersjuka palestinska kvinnan som jag agerade för, som omöjligt – ens för pengar – kunde få nödvändig vård i Gaza. Läs texten Den cancersjuka palestinska kvinnan från Gaza fick uppehållstillstånd idag! och övriga texter som länkas till i inlägget.

Kort citat ur inlägget:

Cancer i sig är givetvis inget skäl till uppehållstillstånd – inga sjukdomar är det om det finns minsta skugga av chans till vård i hemlandet, hur dålig den än är. Men när det överhuvudtaget inte finns någon vård att få i hemlandet för den sjukdom man har, som cancer, vilken inte kan behandlas i Gaza, ger lagen utrymme för beviljande av uppehållstillstånd.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

Dumhet har inget med generositet att göra

Den svenska allmänhetens bild – skapad nästan helt och enbart av landets medier och av aningslösa eller rent okunniga politiker- är att i princip alla som kommer till Sverige och söker asyl också har behov av, och rätt till, skydd och försörjning här. En del färdas genom så många som fem andra EU-länder där de, om de verkligen har akut behov av skydd, kan stanna och söka det. Men nej, målet är specifikt Sverige, landet där man inte behöver bevisa vem man är, varifrån man kommer eller ens tala sanning om varför man kommit dit.

Den svenska allmänhetens bild – förmedlad och permanentad av svenska medier och oansvariga eller okunniga politiker – är också att alla är fattiga och att alla talar sanning. Miggorna får inte ens vid asylintervjun säga att de tror/vet att en asylsökande ljuger. Trots att lyssnande på lögner ofta är en ganska stor del av deras dagliga arbete. Många miggor säger att de aldrig – alltså aldrig! – har mött någon asylsökande som visat äkta handlingar eller ens haft några som helst bevis eller ens indicier på att de talat sanning (inte undra på när bara 6 procent gör det…).

Så här skriver asylsökande regeringstjänstemannen från Afghanistan, Zulmay Afzali, i sin bok En flykting korsar ditt spår förvånat om hur det gick till när han lämnade in sin ansökan om asyl:

http://widget.publit.se/Mummelf%C3%B6rlaget_250/Klicka på bilden för att läsa om och beställa boken.

Jag satte mig i en av stolarna, mitt emot Migrationsverkets tjänsteman. ”Så ditt namn är Zulmay Afzali”, sa hon, ”och du har skrivit ditt födelsedatum här. Har du några id-handlingar som bevisar vem du är?” ”Javisst”, svarade jag. Hon stirrade på mig och tystnade helt när jag lade fram flera id-handlingar på bordet framför henne. Jag undrade vad hon tänkte, varför hon reagerade som hon gjorde så jag frågade om något var fel. ”Ingenting är fel, men vanligtvis, när vi ber att få se id-handlingar så säger den som söker asyl, att han inte har några handlingar alls. Det är den typen av svar vi brukar få. Så när du presenterar dina dokument för mig när jag ber om dem så är du unik. Ingen, alltså inte en enda person har några handlingar”, sa min handläggare och skrattade. ”Men om jag inte talar om vem jag är, hur ska ni då veta om jag ljuger eller talar sanning, hur ska ni då veta vem jag är?”, frågade jag. Hon tittade på mig och log igen och så började hon skriva in mina uppgifter på datorn.

EMN logo94 procent av alla som söker asyl i Sverige påstår sig alltså inte ha några handlingar som kan styrka vare sig deras identitet, nationalitet. eller varifrån de kommer (Källa: EMN, European Migration Network, juni 2013). Det här märkliga förhållandet förundras aldrig svenska journalister över. Det borde ju vara tvärtom: max 6 procent som inte kan styrka sin identitet och minst 94 procent som kan det…

Och varför frågar och undrar ingen journalist – och rapporterar om det – hur alla ensamkommande minderåriga, vilkas hela familj och släkt ofta påstås vara borta, döda (!?), har haft råd att betala 150.000 – 200.000 kronor till smugglare? Belopp som är så svindlande i t.ex. Afghanistan, att det inte ens går att föreställa sig. Varför är det ingen som undrar vem/vilka som bekostar dessa resor till Europa och – viktigt! – varför? Är dumhet och/eller totalt ointresse ett kriterium för att, som journalist i Sverige, rapportera om asylområdet?

Hur kan någon påstå eller tro att Sverige har en rättssäker asylprocess när det ser ut som det gör och mängder av människor kommer hit av andra skäl än faktiska asyl- eller skyddsskäl? Att ha en generös asylinvandringspolitik är inte att sätta på sig skygglappar och sätta in öronproppar och stämpla PUT inom tre månader till alla som säger sig ha behov av skydd, som säger sig heta si eller så och säger sig komma från det eller det landet. Nej, det är bara en och skär dumhet. Och dumhet har inget med generositet att göra. De som har faktiska behov av asyl eller skydd riskerar att dras över samma kam som lögnare och bedragare och det är inte bra. Såvitt känt så finns det inget annat land än Sverige som stoltserar med att kalla sig ”ett generöst asylland” genom att man accepterar asylbedrägerier som på både kort och lång sikt skadar det egna landet och dess invånare på många plan!

Som asylombud under mer än 14 år tog jag del av många tragiska och hemska historier och människoöden. Under hela den tiden hade jag endast tre fall där personen ifråga var flykting, alltså som hade asylskäl enligt Genèvekonventionen och därmed rätt att erhålla flyktingstatus i Sverige. Jag hade däremot många klienter som hade skyddsskäl och som visade handlingar som styrkte deras identiteter och dokument som backade upp deras asylhistorier på olika sätt. Givetvis träffade jag också på en del som ljög som hästar travade och som, trots att de övat mycket på vad de skulle säga, försade sig titt som tätt och inte mindes vad de hade kokat ihop och sagt till mig bara för en liten stund sedan. Dem avsade jag mig som klienter, eftersom jag inte ville vara ombud åt personer med uppenbart bedrägliga och falska avsikter.

Människor som verkligen har asyl- eller skyddsskäl har, enligt svensk utlänningslag och internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa, rätt att få antingen flyktingstatus eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Men ingenstans, inte i någon lag eller konvention, står det att Sverige ska ge personer, som söker sig hit i bedrägligt syfte och med falska handlingar och historier, permanenta uppehållstillstånd!

Om allt detta må svenska journalister berätta! Det är på tiden att svenska journalister börjar ta också miggornas röster på allvar, åtminstone i samma utsträckning som de tar asylsökandes röster på allvar.

framsida_miggorNästa migg-bok kommer, som tidigare meddelats, i februari 2014. Den förra boken, Inte svart eller vitt utan svart och vitt, omfattade åren 2008-2011, läs den i pappersformat eller som e-bok. Den nya boken omfattar åren 2012-2013.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som citerar ur texten ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister.)

När blev ”hopp om ett bättre liv” grund för permanent uppehållstillstånd i Sverige?

De tog sig genom Europa från Afghanistan i hopp om ett bättre liv.

Målmedvetet tog de sig, enligt artikeln, till Sverige från Afghanistan via Iran, Grekland, Italien och vidare genom Frankrike, Tyskland, Danmark och till sist till Sverige. Fem EU-länder passerades, inget av dem dög för ”ett bättre liv” utan det var Sverige som hela tiden var målet. Inga asyl- eller skyddsskäl fanns, det handlade hela tiden om att ta sig till det land där försörjning, utbildning, bostad etc tillhandahålls och betalas av andra. Ett faktum som står för sig självt i varje fall under många år framöver.

KristianstadsbladetNu spelar inte ens medierna något låtsasasylspel längre utan skriver om det som bland annat miggorna berättat om pågått i åratal, och dessutom som om det var helt självklart! Ovanstående citat kommer ur artikeln Från Afghanistan till Glimåkra, publicerad i Kristianstadsbladet den 1 augusti.

Trots att utlänningslagen, såvitt känt, inte ändrats av regering och riksdag när det gäller vad som krävs för att en person ska kunna invandra till Sverige så tycks det i praktiken ändå ha skett en stor förändring i synen på det. En lagstridig sådan. Och som vanligt verkar inte de s.k. ansvariga reagera.

För att utomeuropéer, som säger sig vara – eller är – asylsökande ska beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige med allt vad det innebär, krävs asyl- eller skyddsskäl. Vilka de är stadgas i utlänningslagen och regleras i internationella konventioner som Sverige har ratificerat.

För att utomeuropéer (och även EU-medborgare, men här talas främst om icke EU-medborgare) som inte är asylsökande utan arbetskraftsinvandrare, ska beviljas permanent uppehållstillstånd krävs att de har arbete som de kan försörja sig på, bostad och sköter sig som alla andra, dvs inte begår brott, betalar skatt etc. Efter ett antal år (fyra för utomeuropéer) av ”skötsamt leverne” där personen hela tiden arbetat och fullgjort sina skyldigheter på alla sätt, kan han/hon bevijas permanent uppehållstillstånd.

Om det är så, som det framstår i artikeln i Kristianstadsbladet, att praxis ändrats (i strid med utlänningslagen) av Migrationsverket, så gäller nu alltså att inresa i Sverige från utomeuropeiska länder ”i hopp om ett bättre liv” ger permanent uppehållstillstånd. Det är i så fall ett stort steg på väg mot den fria invandring som bland annat Centerpartiet och även Miljöpartiet önskar se i Sverige. Men det borde väl ske en lagändring först, innan ”hopp om bättre liv” blir skäl för att beviljas uppehållstillstånd? Och kanske en liten demokratisk folkomröstning bland dem, vilkas liv inte blir bättre eftersom en nedmontering av välfärdsstaten sådan svenskarna upplevt den åtminstone de senaste 50, 60 åren blir en följd; en folkomröstning bland dem som ska försörja de utomeuropéer (och EU-medborgare?)  som kommer hit för att få ett bättre liv?

Vidare kan konstateras, vid läsning av artikeln, att ett av de ”ensamkommande barnen” utan asylskäl men med hopp om en bättre framtid, först fått uppehållstillstånd utan skäl som enligt gällande lagstiftning ger rätt till detta, men att också – av någon märklig anledning – hela hans familj har fått komma till Sverige för ”ett bättre liv”!

Vilka paragrafer i utlänningslagen har man tillämpat på Migrationsverket i det här och andra likadana fall? När infördes den här typen av nya kriterier för vilka som får permanent uppehållstillstånd med full försörjning för personer som inte uppfyller de krav som nuvarande ikraftvarande lagstiftning ställer? Den frågan kommer att ställas till Migrationsverket. Dessutom bör Migrationsverkets generaldirektör förklara när och hur och med vems godkännande permanent uppehållstillstånd börjat beviljas på grunder som inte finns angivna i lagen.

Eller är det ”bara” så att media återigen (i detta fall Kristianstadsbladet) rapporterar felaktigt och/eller ofullständigt?

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som citerar ur texten ska ange källa!

Det måste klargöras med glasklar tydlighet att man inte kan hungerstrejka sig till uppehållstillstånd i Sverige

NorrbottensKurirenUr artikeln ”Nytt uppehållstillstånd eller jag dör” i Norrbottenskuriren den 28 juni:

Trappan vid Migrationsverket i Boden är belägrad igen. Afghanen Omid Ghaljai säger att han fått avslag på sin nya uppehållsansökan.

– Nytt uppehållstillstånd eller jag dör, säger han till Kurirens reporter.

Har man fått avslag så har man inte befunnits ha rätt att stanna kvar i Sverige. Utlänningslagen är tydlig, det finns inga tveksamheter i den. Precis som alla andra lagar måste följas, så måste givetvis även utlänningslagen följas. Polisen måste se till att personer som har fått avslag i alla instanser (och ofta flera gånger än efter de två gånger som man egentligen kan ansöka) snarast möjligt lämnar landet.

Det kan inte accepteras att man hotar med att svälta sig till döds om man inte får uppehållstillstånd i Sverige.

Utpressning kan självklart inte vara en väg till ett liv i Sverige när man redan har gått igenom asylprocessen och enligt svensk lag inte befunnits ha rätt till vare sig asyl eller skydd här. Sverige kan inte börja godkänna utpressnings-PUT också, i tillägg till bedrägeri-PUT som redan godkänns i okänd omfattning.

Ansvariga ministrar i Sveriges regering måste se till att den här typen av utpressning och hot stoppas och att personer som ska lämna landet också gör det. Omgående. De kan lära av Finlands ansvariga minister, som när afghaner hungerstrejkade i Helsingfors sa:

Inrikesminister Päivi RäsänenMin statssekreterare har varit och pratat med männen och säkerställde att de har fått information om möjligheterna att begära ändring i deras beslut samt om det finländska rättssystemet. Jag vet också att de har haft möjlighet att få läkarvård. Jag hoppas att man på alla sätt uppmuntrar dem att upphöra med sin hungerstrejk,

Finland är en rättsstat där man inte behöver eller bör sätta sin hälsa på spel för att få ett rättvist beslut.

Och det finska migrationsverket uttalade:

migriTvå afghanska asylsökande män har hungerstrejkat framför Riksdagshuset i Helsingfors i nästan två månader. Myndigheterna har poängterat att man inte kan främja sin sak på detta sätt. Som en myndighet som ansvarar för asylbeslut kan Migrationsverket inte återkalla sina beslut som baserar sig på lagen därför att våra kunder hotar att skada sig själva.

Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.

Här kan man läsa hela texten med rubriken FINLAND. Migrationsverket: ”Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.”

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!