En miggas kommentarer till Migrationsverkets rapport ”Med sikte på en snabbare asylprocess”

Här följer några kommentarer från en migga gällande Migrationsverkets rapport Med sikte på en snabbare asylprocess:

1. Först foto, daktning (fingeravtryck), kontrollera ev. Dublin (vilket sker redan nu) och sedan en kvalificerad utredning med ett ”utredningsteam” inom en vecka efter asylansökan. Tror utredarna och McKinsey att alla bor där de sökt asyl? Och om de inte gör det, hur ska Migrationsverket inom bara ett par dagar kunna kalla in dem till verket per brev och skaffa tolkar på alla möjliga språk med så kort varsel? Det här med tolkar verkar utredarna helt ha hoppat över, verkar det som.

2. Denna utredning ska ge underlag för beslut om omedelbar avvisning eller beslut om PUT (= permanent uppehållstillstånd) helt utan – eller med bara en liten – komplettering. (Detta gjordes ju redan innan ansökningsenheterna fråntogs sina uppgifter och nekades sin kompetens att utreda.)

3. Ärenden som kräver mer komplettering ska lämnas till ett ”prövningsteam” och beslutsfattarna i ”utredningsteamet” ska lämna info till ”prövningsteamet” och till mottagningsenheten. (Skedde hela tiden förut).

Så här långt verkar det som att McKinsey-konsulterna och de andra utredarna har kommit på att det var bra med våra gamla ansökningsenheter som gjorde vad som anges under punkterna1-3. Men nu ska vi låtsas att detta är något nytt och revolutionerande!

4. Biträde ska utses endast i ärenden som kräver ytterligare utredning och komplettering. (Jag tror jag svimmar av detta ”nyskapande” förslag! Det var ju precis så vi gjorde fram till 2004 ungefär, innan det blev nya bud från verket.)

5. Biträdet får högst tre veckor på sig att komma med en inlaga. (Inget nytt, så är det också nu).

6. Biträdets inlaga måste koncentrera sig på det som avviker från grundutredningen (med ”utredningsteam, ”prövningsteam” ) och eventuell ytterligare muntlig förhandling måste ske inom kort. Biträden som inte håller tider ska inte få nya uppdrag. (Självklarheter, inget nytt.)

7. Och sedan kommer det roliga och lite svårtolkade: Att handläggarens uppgift är att utreda den sökandes resväg, och prövning av tillräcklighet och trovärdighet av asylskälen, inget annat! Och ansvaret för att fastställa den sökandes identitet ska åvila  mottagningsenheten. (Detta förutsätter givetvis att anställda på asylprövningen vet vem den sökande är… Men för det mesta har vi ingen aning om det. Och hur kan vi då,  överhuvudtaget, pröva någons asylskäl när vi inte har en aning om vem han eller hon är?

Den ovana mottagningspersonalen som inte jobbat med detta är inte lika slipad, misstänksam och kunnig som personalen på asylenheterna, som under lång tid byggt upp en kompetens på området. Mottagningspersonalen ser kanske inte släktband på samma sätt som personal som har mångårig vana, och upptäcker inte falska identiteter etc. Resvägen är väl det minsta vi ska utreda! Och inget av det andra kan ju utredas innan man vi har minsta hum om den sökandes identitet.

Hur länge är det meningen att mottagningspersonalen ska jobba med de sökandes identitet? Knappast särskilt länge eftersom Migrationsverkets personal enligt rapporten måste kunna fatta beslut i  de flesta ärenden inom två månader! Hur ska mottagningspersonalen kunna ta reda på vem den sökande är inom en-två månader?  Redan nu har mottagningsenheterna id-samtal med asylsökande, men dessa resulterar oftast i att den sökande lovar att skicka efter sina id-handlingar omgående.  Men det händer så gott som aldrig att vi ser till några handlingar… Hur tror Migrationsverkets ledning och deras konsulter McKinsey  att den här rapporten ska råda bot på det? Handläggarna kan väl inte utreda den sökandes resväg och asylskäl om de inte ens vet vilka de sökande är?

8. Mottagningsenheterna ska också kartlägga den sökandes familjeband och göra språkanalyser etc. (Det har aldrig hänt, de är underbemannade och dessutom saknar de helt utbildning  när det gäller att göra språkanalyser).

9. Och sedan ska samverkan ske med FVP (= Förvaltningsprocessenheten) och beslutsfattare och handläggare ska bilda team och ha tydliga mål när det gäller prestationer  och produktion. Chefen ska avvikelserapportera ärenden som tar mer än två månader. Med mera, med mera.

Var det befogat att kasta miljoner på dessa slutsatser?  Vi kan köpa att ansökningsenheterna borde ha fått vara kvar med utredningskompentens  och att biträden inte behövs förrän i ett senare skede. Kanske ännu senare än vad som föreslås i rapporten. I USA får en asylsökande ett biträde först när han har fått avslag på sin ansökan.  Biträdet har man i domstolen. Och utredningsteam? Va?!  Det har vi haft och resultatet var helt förödande för flexibiliteten och sammanhållningen på enheten.

Vad vi har för mål och vilka prestationer som krävs av oss som arbetar på  Migrationsverket är redan smärtsamt tydligt för de flesta av oss.  Men tar man slutsatserna i rapporten på allvar så är det dags att rekrytera personer på mottagningen som inom ett par veckor löser gåtorna beträffande de sökandes identiteter, hemland etc så att personalen på asylprövningen kan koncentrera sig på asylskälen och resvägen.  Det tråkiga är att om mottagningen blir riktigt bra på sin uppgift så får vi inte några sökande alls. Om exempelvis somalier redan i det skedet visar sig vara kenyaner eller jemeniter som kommit hit på visering så finns det givetvis varken asylskäl eller resväg att utreda…

© Denna blogg.

I Finland får kriminella handlingar konsekvenser också för unga

Det är stor skillnad på synen på att ta konsekvenserna av sitt handlande i Finland och Sverige. Följande rapporteras i Hufvudstadsbladet den 6 februari:

Det blev en dyr affär för den minderåriga pojke som eldade upp daghemmet Kuperkeikka i Mankans i somras. Han väntas nu betala 40 000 euro (ca 440.000 kronor) till Esbo stad. Dessutom ska pojken och en annan medskyldig betala 6.000 euro (ca 65.000 kronor) till Viherpalvelut Hyvönen.

Kanske att man i Sverige inte skulle ha ca 500 dagis- och skolbränder om året (mer än en om dagen) om det var självklart för alla här, på samma sätt som i Finland, att man får ta konsekvenserna av sitt handlande och betala för det man medvetet förstör! Men det är klart: någon skulle ju kunna känna sig kränkt…

I banamonarkin Sverige fråntas både föräldrar och ungdomar skuld och behöver inte ta ansvar för vad de gjort. I stället lägger man skulden på ”politikerna”. Som här, i en artikel i NorrbottensKurien:

Det är hög tid att visa politisk vilja att stoppa skolbränderna. Förödelsen är för stor, säkerhetsriskerna alltför påtagliga och notan är på tok för hög. Året har knappt börjat och redan har det brunnit i skolor för cirka en kvarts miljard kronor.

”Med sikte på en snabbare asylprocess”

Här finns den rapport som Migrationsverket hyrde in konsultföretaget McKinsey till:  i kortversion och  i sin helhet. 

Rapporten skulle ha varit klar den 15 december 2008 men blev klar den 6 februari 2009. Det borde ha funnits ett  ”sikte på en snabbare rapport” eller åtminstone ett ”sikte på att rapporten ska vara färdig på överenskommen tid”…

Jag kommer att kommentera rapporten när jag läst den. Till dess, läs t.ex., vad några miggor (som ju bör ha god kännedom om arbetssättet) skriver: ”Hur ska vi kunna få tolkar på olika språk inom två dagar?”

Felaktig JO-anmälan och feltänkt av människor runt den romska flickan ”Lollo”

En privatperson i Bohuslän har JO-anmält Migrationsverket för det uppmärksammade beslutet att utvisa den romska flickan till Kroatien. Han misstänker att utvisningen sker nu för att hon inte ska kunna ansöka om svenskt medborgarskap nästa år när hon fyller 18.

Det rapporterar Sveriges Radio P4 Blekinge under rubriken Västkustbo JO-anmäler utvisning.

Hur tragiskt flickans öde än är så verkar alla som nu uttalar sig (inklusive journalister) och den som JO-anmäler ha glömt att ärendet har prövats i alla instanser: Migrationsverket, Migrationsdomstolen och t.o.m. i Migrationsöverdomstolen. Det har alltså prövats enligt gällande lagar i hela tre instanser och i samtliga har man kommit fram till samma beslut. Hur man då kan anmäla Migrationsverket till JO är en gåta. Ska någon anmälas – om man anser att alla instanser har tolkat utlänningslagen fel – så är det väl den sista instansen, Migrationsöverdomstolen!

Dessutom: man är helt ute och cyklar om man tror att en person kan få svenskt medborgarskap vid 18 års ålder – eller vid någon ålder överhuvudtaget – om personen ifråga har vistats illegalt i landet och levt här som gömd. Man kan aldrig få svenskt medborgarskap om man inte har uppehållstillstånd! Om man ska JO-anmäla något eller någon så måste man veta vad man ska JO-anmäla och inte uppta Justitieombudsmannens tid med irrelevanta uppgifter.

Den 17-åriga flickans öde är tragiskt. Men hon har inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige efter prövning i alla befintliga rättsliga instanser. Hon vistas nu illegalt i landet, vilket hon och även hennes familj har gjort i flera år tidigare. Illegal vistelse i Sverige ger aldrig rätt till uppehållstillstånd, än mindre till medborgarskap. Detta måste de personer veta som gömmer henne och ger henne i falskt hopp.

Jag känner starkt för ”Lollo”, som hon kommit att kallas och vore jag hennes ombud och hade gått genom alla instanser för att hon skulle få stanna men samtliga tre instanser hade avslagit hennes ansökan, då skulle jag göra allt jag kunde för att hennes återvändande till Kroatien skulle bli så bra som möjligt. Jag hade kanske valt att följa med på resan och se till att hon installeras på ett bra sätt i det boende som kroatiska staten lovat ge henne. Jag hade fortsatt att hålla kontakt och stödja henne och även hälsa på henne i Kroatien. Jag hade inte önskat henne ett liv i olika gömställen i Sverige – det är inget liv!

Den person som JO-anmält Migrationsverket (!?) skulle jag vilja uppmana att ta tilbaka sin anmälan som är både felaktig och ogrundad, och att inte uppta JO:s tid med en slarvigt hopkommen anmälan.