En före detta migga: ” I detta fall rör det sig om en iransk flicka, född 1999, som kommit till Sverige utan vårdnadshavare.”

En före detta migga som nu arbetar på en socialförvaltning, mest med ensamkommande minderåriga asylsökande, skriver, med anledning av inlägget Arbetsförmedlare Y: ”I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag.”:

Jag sitter nu med så kallade anvisningar av ensamkommande unga som skickas från Migrationsverket till min och andra kommuner och jag har ett liknande fall på mitt bord just nu. I detta fall rör det sig om en iransk flicka, född 1999, som kommit till Sverige utan vårdnadshavare. Hon placerades i något form av transitboende för unga och anvisades sedan till min kommun för att Migrationsverket säger att hon har ”viss anknytning till kommunen”.

För övrigt kan man konstatera att detta med ”viss anknytning till er kommun” kan bygga på de mest konstiga och ologiska motiveringar. Allt från självklar farbror, faster, morbror och kusin i kommunen till mindre självklara ”pojken har en kompis boende på hvb-hem i kommunen”.

Hur som helst så anvisas alltså den 16-åriga iranska flickan till min kommun med hänvisning till att hon har ”viss anknytning till kommunen” och flyttas från Gävle till oss och under ”Övrigt” så kommer motiveringen till vad staten (Migrationsverket) tycker är ”viss anknytning” och det är nu jag mår ganska mycket illa:

Övrigt: Flickan har sin man i XXX kommun : [förnamn] [Efternamn] doss: 50-xxxxxx, [adress].

Jag ställer då frågan till en före detta kollega på Migrationsverket om mannens födelsenummer och får till svar att han är född 1993. Han är alltså 22 år gammal, snart 23, och gift sedan minst ett år då mannen varit i Sverige som asylsökande sedan 2014 (och flickan var 15).

Personligen kan jag tycka att om en 16-åring skulle berätta att hon/han var gift så skulle placeringen ske så långt bort från maken/makan som möjligt…

Kommentar: Andra lagar gäller alltså för ”dom” än för ”oss”? På något annat sätt kan man inte förstå det som miggan berättar här ovan eller arbetsförmedlare Y:s berättelse. Då vet vi det.

© denna blogg.

Ur förordet: ”Vilka krafter eller trender är det som ligger bakom alla de fel och brister som miggorna desperat har rapporterat om år ut och år in?”

Ilan Sadé, chefsjurist på Nordbro AB; skribent och författare till Frommare kan ingen vara, har skrivit förordet till den tredje boken i serien ”Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar april 2014-oktober 2015”. De två tidigare böckerna omfattar 2008-2011 och 2012-mars 2014.

Ur texten:

Mot bakgrund av alla vittnesmål om Migrationsverkets oförmåga att tillämpa migrationsrätten såsom det var tänkt när antalet sökande var hanterbart, är det föga förvånande att systemet nu, i dessa dagar, helt är satt ur spel. Den noggranna, principfasta, individuella och rättvisa asylprövningen är sedan länge död och begraven. Att då komma igång med en sådan prövning i tider som dessa är givetvis omöjligt.

Vilka krafter eller trender är det som ligger bakom alla de fel och brister som miggorna desperat har rapporterat om år ut och år in?

Någonting som jag som jurist tydligt har märkt är hur förvaltningen har blivit allt mer politiserad, varpå politikerna kan skylla på att viktiga frågor ligger bortom deras maktsfär. I stora drag har politikerna skyfflat över frågor som tidigare avgjordes av dem på Migrationsverket och på förvaltningsdomstolarna. Myndigheterna tackar för förtroendet och bedriver just politik – låt vara i juridisk fjäderdräkt. I debatten kan sedan politikerna, för att inte tala om folk från mitt eget skrå, ge svenska folket det ödesmättade beskedet att Sverige faktiskt inte längre politiskt (det vill säga demokratiskt) kan styra över invandringen. Den nuvarande ordningen sägs vara det enda tänkbara utfallet av en lojal tolkning av Sveriges internationella åtaganden och den EU-rätt som numera också inverkar på asylrätten. Exempelvis berättar en av miggorna i denna bok om EU-rättens kriterier för utvisning till ”tredje land”, alltså till ett annat land än den sökandes ursprungsland. Det intressanta här är förstås att EU-rätten är öppen för tolkningar, varvid Migrationsverket uppenbarligen gör tolkningen att Sverige inte ens kan utvisa en sökande som saknar asylskäl till vissa medlemsländer där vederbörande tidigare har bott! Frågan är förstås vem som har makten över en fråga som denna. Migrationsverket? Migrationsöverdomstolen? EU-domstolen?

Läs utdrag ur boken (och de två tidigare böckerna i serien) genom att klicka på bilderna nedan, och ladda ner dem som e-böcker eller beställ som pappersböcker direkt från Mummelförlaget.