En familjefar i Uppsala tros ha hållit sina fyra barn, i dag 16-22 år gamla, undan all skolgång. Han sitter nu häktad, misstänkt för bland annat olaga frihetsberövande.
Så börjar artikeln i Upsala Nya Tidning med rubriken Uppsalafamilj hölls i järngrepp – barnen fick inte gå i skola.
Mannen är av utländsk härkomst. Familjen ska i omgångar ha vistats i mannens hemland och i andra länder. Men barnen är alltså svenska medborgare. Vem mannen egentligen är har nu också visat sig oklart. Polisens utredare har funnit att den ålder som mannen uppgivit och officiellt står registrerad för av allt att döma inte stämmer.
Hur kommer det sig att ingenting i kontrollstaten Sverige tycks ha fungerat vare sig vad gäller vem man har gett uppehållstillstånd (och medborgarskap!) åt eller vad som hänt med fyra barn under hela deras uppväxttid?
Hur ska det någonsin bli människor av de här ungdomarna om de är medborgare i ett land där de inte fått vistas och inte fått ta del av det som tillkommer alla medborgare? Hur ska staten kunna gottgöra dem för deras förlorade skolgång och utbildning? Det är ju inte deras fel att fadern betett sig som – och kanske är – en sinnessjuk. Och hur kunde den här mannen få uppehållstillstånd utan att man visste vem han var? Och än märkligare: hur kunde han få medborgarskap i Sverige utan att man hade en aning 0m vem han var?
Merit Wager 