• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Arbetskraftsinvandring – tidsbegränsade tillstånd

Ur regeringens proposition 2007/08:147 Nya regler för arbetskraftsinvandring:

Ett tidsbegränsat arbetstillstånd bör normalt beviljas för tid motsvarande anställningstiden. Om utlänningens anställning förlängs bör arbetstillståndet efter ansökan förlängas i motsvarande mån. Ett arbetstillstånd bör dock inte avse längre tid än två år.

Det sagda innebär t.ex. att den som har en anställningstid om sex månader bör få arbetstillstånd för motsvarande tid, medan den som har en anställningstid som överstiger två år bör få sitt arbetstillstånd begränsat till två år. Förlängning bör kunna ske vid ett eller flera tillfällen men den sammanlagda tillståndstiden för utlänningen bör enligt regeringens uppfattning inte överstiga fyra år. Då bör istället frågan om permanent uppehållstillstånd aktualiseras (jfr nedan). När arbetstillstånd beviljats enligt det föreslagna förfarandet år det rimligt att en ansökan om förlängning ska kunna beviljas trots att den görs infrån landet.

En förlängning bör föregås av en ny prövning av om de grundläggande villkoren för arbetstillstånd fortfarande är uppfyllda. Om det vid prövningen av en förlängningsansökan visar sig att anställningen upphört och något annat arbetserbjudande inte finns, ska inget nytt arbetstillstånd beviljas. Utlänningen ska då lämna landet.

Som jag har förklarat tidigare – och som framgår av lagtextsförslaget – ska arbetskraftsinvandrare inte ges permanent uppehållstillstånd utan arbetstillstånd som förnyas om man har jobbet kvar. Har man inte jobbet kvar – alltså grunden för just arbetskraftsinvandring – ska man lämna landet. Jobbet ska givetvis vara ett riktigt jobb där skatt och arbetsgivaravgifter betalas. Efter att man under två år hela tiden jobbat kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Om undantaget från reglerna om arbetskraftsinvandring för asylsökande, läs till exempel här.

© Merit Wager

En migga om ”återvändandepengar” för f.d. asylsökande

Läs först: För mig går ekvationen inte ihop och Bananmonarkin och ”återvändandebidragen”.

Här kommer ännu en kommentar från en migga:

Det finns ju ändå vissa krav för att få ”återetableringsstöd”. Dessutom så är det ju inte bara irakier som kan få detta bidrag (var inte moderaterna antibidragstagare under valet?) utan även afghaner kan få det.

Som vuxen (över 18 år) kan man få 20.000 kronor, ett barn (under 18 år) 10.000 kronor och en familj kan få max 50.000 kronor.

Pengarna betalas ut på två ställen I Irak, Erbil och Bagdad. För att få detta bidrag krävs en adress och ett telefonnummer där man kan nå personen som åker hem.

Det ska tydligen gå till på följande sätt: den sökande återtar sin ansökan och söker återetableringsbidraget. Efter någon vecka går planet hem och när den f.d. sökande är hemma kontaktas han av en organisation i Irak som berättar vart i Irak han ska vända sig. Sen måste han/hon personligen hämta pengarna. Det man kan undra över i det smått korrupta landet Irak är ju hur mycket av stödet som faktiskt kommer den f.d. sökande tillhanda…

© Denna blogg.

Brevet till styrelsen om avpolletteringen av rektorn

Många hör av sig och undrar vad som hänt/händer kring rektorsavsättningen i Maria Elementarskola. Vad som hänt vet jag, men inte vad som händer nu.

Här är några citat ur brevet till Stiftelsen Maria Elementarskolas styrelseledamöter (utom hedersordföranden, ordförande och sekreteraren som ju var de som agerade) som sändes efter det märkliga mötet som hölls den 11 augusti och där också jag närvarade som stöd för rektorn och vittne till vad som sades och gjordes:

Betyget som styrelsen via styrelsens sekreterare och styrelsens ordförande skrivit till rektor och som visades upp vid mötet den 11 augusti (men som man inte varit lika snabb att skicka till rektorn som var med att skicka brevet till medarbetarna, utan hennes vetskap) talar också sitt tydliga språk: hon har varit en mycket kompetent och uppskattad rektor. Också det faktum att styrelsens ordförande lovat ordna ett jobb åt rektorn inom Stockholms stad talar sitt tydliga språk: det är inte rektorn det är något fel på! Vid mötet den 11 augusti uttalade styrelsens ordförande också att “det är inte rektors fel att det har blivit så här”.

Har ni, resten av styrelsen, vetat om alla turer i det här spelet? Har ni vetat hur rektor pressats och manipulerats för att hon ska sluta? Till den grad att hon till slut inte såg någon annan utväg än att göra det.

Ytterligare ett bevis på hur illa och falskt man behandlat rektor är att det skrivits ett brev till medarbetarna bakom ryggen på henne. Trots att det vid mötet i måndags den 11 augusti mycket klart och tydligt överenskoms att rektor själv meddelar medarbetarna! Inte ett ord sades vid mötet den 11 augusti om att styrelsens ordförande och dess hedersordförande snabbt som blixten skulle förekomma rektor och beskriva det som hänt med sina ord, som inte ens är sanningsenliga. Eftersom brevet är skrivet i styrelsens namn (dock undertecknat endast av ordföranden och hedersordföranden) vill jag få bekräftat att det verkligen är så att alla i styrelsen står bakom brevet. Har alla i styrelsen varit med och beslutat att den person, som ju fick gå vid 65 års ålder när den nya rektorn tillträdde, nu vid 70 års ålder ska “inneha rektoratet fram till dess rekryteringsprocessen är avslutad och ny rektor inträder”, som det står i brevet?

Svaren från samtliga fem personer som mottagit brevet är identiska:

Tack för ditt mail daterat 2008-08-14. Jag liksom den övriga styrelsen har informerats fortlöpande om överläggningarna med rektoroch vi står också bakom den överenskommelse som har träffats med henne.

När det gäller de praktiska frågorna om handläggningen av ärendet hänvisar jag dig till stiftelsens ordförande, som mellan styrelsens sammanträden sköter de löpande kontakterna med såväl medarbetare som föräldrar och elever.

Kanske accepterar föräldrar och lärare att styrelsen för Stiftelsen Maria Elementarskola agerar som den gör. Kanske accepterar man att man säger ”glad sommar!” till varandra och sin rektor i början av juni och att rektor sedan, på grumliga grunder, bara är borta när höstterminen börjar. Kanske accepterar man att bli körd över och att skolpengar används på det sätt som skett. Kanske accepterar man att det utan förvarning sitter en ny rektor i rektorsrummet och att den nuvarande t.f. rektorn plötsligt är borta igen.

Maria Elementarskola är definitivt värd ett bättre öde än att ha en styrelse som misshanterar human- och annat kapital. Det är skola med nästan enbart dedikerade och engagerade och bra lärare och med en traditionsrik historia som ”sitter i väggarna” och i atmosfären. En liten skola som har erbjudit tygghet och stabilitet. Och med en styrelse som kanske har menat väl (?), men som uppenbarligen inte riktigt klarat sin svåra uppgift. Jag kan bara hoppas att den här röran klaras ut och att lugnet och arbetsron kan lägra sig över skolan igen. Hoppas att lärarna med stöd av föräldrarna kan se till att det blir så.

Tidigare texter:
Om en uppblåst man med anger management problem, missbruk av skattemedel, feghet och inkompetens – allt i ett
Vidare om den dåliga styrelsen för den viktiga verksamheten

Fortsättning på historien om företaget som använde skattepengar på helt fel sätt

Vidare i berättelsen om den urusla styrelsen som leker med människor och med skattepengar

Om företaget som hanterar medarbetare som spelknappar

Nu får styrelsen ett brev…
Maria Elementarskola. Tyvärr.
Läs också denna gästbloggning daterad den 26 februari 2006!