Adil, den oskyldige uiguren från Guantánamo – del 3

Läs först del 1 och del 2 i denna serie!

I sitt beslut att avslå Adil Hakimjans begäran om uppehålls-och arbetstillstånd resp flyktingförklaring, anger beslutsfattarna, rättschefen Henrik Winman och verksjuristen Helene Hedebris, felaktigt att Adil har ”okänt medborgarskap”. De väljer att helt bortse från att samtliga organisationer, jurister i USA och andra personer som är insatta i ärendet, liksom Adil själv, anger att han är medborgare i Kina! Winman och Hedebris väljer alltså att misstro dem alla, inklusive den amerikanska staten som sänt uiguren Adil Hakimjan till Albanien som ”kinesisk medborgare”.

Varför gör de så här? Säg det! Outgrundliga äro nästan alltid miggornas vägar, men man hade kanske ändå hoppats att det inte skulle gå till så här på allra högsta nivå inom Migrationsverket… Särskilt när ett unikt ärende hamnar på deras bord. Nu vet vi att det inte går att lita på någon alls inom Migrationsverket och att slarv och inkompetens finns på alla nivåer. Vad säger generaldirektören om hur ärendet hanterats? Han verkar ha tvått sina händer och lagt fallet Adil helt på rättschefens axlar, även efter att han fått ta emot flera brev i ärendet, bl.a. ett sjusidigt (i slutet av inlägget finns länkar till hela brevet) om Adil från följande organisationer:

AIRE – Advice on Individual Rights in Europe, London
Amnesty International – Stockholm
Center for Constitutional Rights, New York
Human Rigts Watch – New York
International Commission of Jurists – Geneve
Fédération Internationale des ligues des Droits de l’Homme – Paris
Redress – London
Reprieve – London
Swedish Helsinki Committee – Stockholm
Swedish Network of Refugee and Asylum Support Groups – Stockholm
World Organisation Against Torture – Geneve

Alla dessa organisationer skriver för att stödja att Adil Hakimjan beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Sällan – om ens någonsin – händer det att elva organisationer i olika länder på det här tydliga och absoluta sättet tar ställning och vädjar för en enskild flykting. De skriver bland annat:
”Adil Hakimjan is a recognized refugee. He is an ethnic Uighur who was persecuted in China.” (Där han knappast kan ha fötts och vistats med okänt medborgarskap, vilket Migrationsverkets höga tjänstemän verkar tro. Min anm.).

Organisationerna skriver vidare om hur Adil hamnade i Guantánamo och mycket annat (läs hela dokumentet, se nedan), och att:
”Adil Hakimjan was released from Guantánamo Bay and sent to Albania without the knowledge of his lawyer and without any choice regarding the country to which he would be transferred.”

De elva organisationerna skriver vidare om situationen i Albanien och om Adils familjeförhållanden och att han inte har sett sin fru och sina tre barn på 8 år och 8 månader, samt att han har en syster som har flyktingstatus i Sverige och att här också finns andra uigurer. Till skillnad från i Albanien. De elva organisationerna avslutar sitt brev till Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson:
”Sweden can reaffirm its compassion as well as its commitment to the torture prohibition and the rule of law by acknowledging the injustices that Adil Hakimjn has suffered and permitting him to settle in Sweden, reunite with his family, receive treatment and geneally enjoy the support of the Uighur community.”

Ett starkt brev från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, har också inlämnats som bilaga till Adils ansökan. Brevet är ställt till Migrationsverkets generaldirektör. Det kommenteras inte och ges därmed ingen betydelse i Winman & Hedebris beslut. Det framkommer inte heller vad generaldirektören svarat.

Läs brevet från de elva organisationerna till generaldirektör Dan Eliasson på Migrationsverket här: sid 1, sid 2, sid 3, sid 4, sid 5, sid 6, sid 7.

Mer om brevet från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter till generaldirektören (och dennes eventuella svar) i nästa del av denna artikelserie. Fortsättning följer…

© Merit Wager