Finland. Centralkriminalpolisen om bilbränder: ”Detta fenomen finns inte i Finland.”

Klicka på bild- och textrutan för att se den i större format.

Med anledning av att det i Sverige sker hundratals och åter hundratals bilbränningar och svensk polis står handfallen, ställde jag frågan till Centralkriminalpolisen i Finland om huruvida bilbränningar, det vill säga mordbränder, sker där på samma sätt som i Sverige och i så fall i vilken omfattning. Svaret är:

Detta fenomen finns inte i Finland.

Dialog, kaffe och korvgrillning hjälper inte för att få slut på mordbränderna i Sverige. För det är ofta just mordbränder det faktiskt handlar om, inte ”pojkstreck” eller ”ungdomar som har tråkigt i utsatta förorter”.

Sveriges lag borde rimligtvis gälla lika för alla. Det är knappast troligt att man skulle se mellan fingrarna med uttråkade svenska rikemanssöner i välbärgade områden som började bränna bilar för att ”visa sin makt”, som någon polis sa i en intervju om invandrarungdomarnas och -männens motiv. Så lika lite som en svensk ung pojke eller man skulle undkomma lagföring, rättegång och dom för mordbrand, lika lite ska pojkar och män av annan bakgrund göra det. Och poliserna borde sluta leka fritidspedagoger eller stå passiva ute i de invandrartäta områdena. Samma lag borde, som sagt, gälla där som i övriga Sverige.

När det nu har gått så långt att lagen inte gäller lika för alla (vilket vi ser otaliga exempel på), då har regering och riksdag – utan att tillfråga folket – tydligt och klart visat att de anser att vi i Sverige ska ha olika måttstockar, olika krav på lagefterlevelse och olika syn på brott beroende på vem/vilka som begår dem. Och därmed är Sverige inte längre ett enhetligt land utan delat i två där vissa omriden blir autonoma. Kontrollen över svensk mark i många förorter har redan – med regeringens och riksdagens tysta godkännande – till stor del överlåtits åt asylinvandrade från främst Mellanöstern. I dessa områden känner regering och riksdag till att andra lagar råder och att dit når varken svenska normer eller lagar. Där får kvinnor finna sig i att trakasseras för hur de är klädda och där får de boende finna sig i att få sina bilar sönderbrända och att de svävar i livsfara när bränderna riskerar att spridas. Där kan skolor och socialkontor och till och med polisstationer sättas i brand utan att man gör allt för att gärningsmännen ska gripas och ställas inför svensk domstol. Andra lagar gäller ju där.

Klicka på text-och bildrutan för att höra lyssna på denna bedrövliga intervju med Rikspolischefen Dan Eliasson i
Studio Ett, Sveriges Radio, den 16 augusti 2016.

Ur intervjun:

Dan Eliasson: Polisiärt – även om det varit bilbränder, det har varit fylla, det har varit bråk, det har varit misshandel och mord, så har det polisiärt varit en en ganska normal sommar. Och vi har dragit runt den här sommaren.
Reportern: När du säger att vi har lyckats dra runt den här sommaren, vad är då din definition på att ”lyckas”?
Dan Eliasson: Det är att vi kan ta det mest akuta. Att när det är pågående grov brottslighet, att vi kan komma ut, göra bedömningar.

Kommentar: Notera att Sveriges högsta ansvariga för landets poliskår tycker att det här räcker för att han ska kunna säga att ”vi har lyckats”! Begrunda detta katastrofala synsätt på vad polisen finns till för i Sverige:”vi kan ta det mest akuta” och ”vi kan komma ut när det pågår grov brottslighet” (dock inte när det pågår bilbränningar för då behöver polisen poliseskort…).

Fler citat ur intervjun:

Dan Eliasson: Svensk säkerhet har ju inte försvunnit under sommaren.
Reportern: Vi kan ta lite grov brottslighet då. Nu i sommar har ju flera städer och framför allt Malmö drabbats av ett stort antal bilbränder, som du känner till. Totalt 108 bara i Malmö enligt Skånepolisen. Hur många misstänkta gärningsmän har ni lyckats gripa?
Dan Eliasson: Jag har inte de siffrorna i detalj och ska inte ha det heller… Jag vågar inte svara på den frågan.
Reportern: Men vad tror du? Då kan jag berätta för vi har researcha på det: ingen! Ingen har gripits, bara en som är misstänkt för förberedelse.
Dan Eliasson: Jo, men vi såg väl häromdagen att någon har gripits och jag har lyssnat med chefen för Syd, jag har lyssnat med chefen för Nationella Operativa Avdelningen. Det finns strategier, det finns utredningsuppslag, utredningsläget är relativt gott.
Reportern: Men det här är ju ett allvarligt brott och klassas ofta som mordbrand som till och med, om brottet är grovt, har livstid i straffskalan. Hur kan du säga att ni har lyckats i sommar med tanke på att det finns 108 sådana här tillbud (min anm.: det var väl inga ”tillbud” om det var bilbränningar…) bara i Malmö och ingen gripen?
Dan Eliasson: Men om du beskriver på det sättet så kommer svensk polis aldrig att någonsin att lyckas.

Kommentar: Rikspolischefen skyller alltså polisens katastrofala oförmåga och misslyckande på hur en reporter ställer en rak, tydlig och absolut relevant fråga! Det går över mitt förstånd att staten Sverige accepterar en så – ja, i brist på bättre ord – korkad person som chef för hela landets poliskår! Hur är det möjligt? Lyssna själva på hela intervjun! Den osannolika rikspolischefen talar vidare om att man ska jämföra med förra sommaren och handgranatssprängningar i Malmö, kraftiga skjutningar i Göteborg, två bestialiska sexmord etc och mängder av grov brottslighet och tycker att ”den här sommaren har vi haft ett bättre läge, det är min bedömning”. Hjälp!

Jag kan här inte räkna upp länkar till texter om hundratals och åter hundratals bilbränningar i Sverige ens enbart för detta år, än mindre för tidigare år. Skriv in ordet ”bilbränder” i Googles sökruta och klicka sedan på Nyheter, där finns läsning för den som är intresserad.

Till sist: klicka på text- och bildrutan för att ta del av regeringens förslag till åtgärder mot bilbränningar.

Notera att inga av dessa ”åtgärder” skulle behövas om polis och rättsväsende gjorde sitt jobb enligt gällande lagstiftning!

Notera att det självklart inte betyder någonting alls i praktiken när justitie- och migrationsminister Morgan Johansson säger att ”vi måste få till en snabbare lagföring i vissa fall”. Ingenting. Tomma ord. Inget förändras.

Eftersom polisen inte klarat att gripa och lagföra mordbrännare hittills, vad är det som gör att ministern tror att den ska klara det nu, bara för att han uttalar sig?

Att statsminister Stefan Löfven lovar fler poliser (som behöver poliseskort för att åka till områdena där bilarna brinner) och säger att han ”känner med invånarna i de drabbade områdena”, vad betyder det? Ingenting. Absolut ingenting.

Men i ett grannland, ett stenkast härifrån:

© denna blogg. Vid citat eller uppslag från texter på bloggen, vänligen länka till originalinlägget.

Sverige – landet där det är nästan riskfritt att sexuellt ofreda och trakassera flickor och kvinnor?

Sexuellt ofredande:

Om sexuellt tvång, våldtäkt m.m. kan man läsa i Brottsbalken (1962:700), 6 kap Sexualbrott.

Detta utdrag ur Polisens egen Lägesbild över sexuella ofredanden samt förslag till åtgärder den 16 maj 2016 bådar inte alls gott för flickor och kvinnor i Sverige:

När ska vågen – tsunamin – av sexuella ofredanden, tafsanden, trakasserier och våldtäkter som har”drabbat” Sverige under senare år anses utgöra en epidemi? Den riskerar att skapa en farlig och bestående förändring av Sverige, landet där kvinnor trodde sig ha uppnått jämställdhet och frihet.

När ska alla dessa sexuella ofredanden, tafsanden, trakasserier och våldtäkter mot unga flickor och kvinnor anses tillräckligt allvarliga för att man ska anse att de måste stoppas? Eller är det något svenska flickor och kvinnor ska tvingas acceptera? Varför, i så fall? Och vad hände med ”värdegrunden”? Vad hände med ”alla människors lika värde?

När – om någonsin? – ska kraftfulla åtgärder sättas in för att förhindra dessa vidriga, sjuka och frihetsbegränsande brott? Bland annat enligt polisens egen Lägesbild över sexuella ofredanden samt förslag till åtgärder den 16 maj 2016 begås sexualbrott ofta av hitkomna påstått och faktiskt minderåriga asylsökande. När ska asylsökande och – invandrade ”ensamkommande barn” som begår sexualbrott och inte sällan saknar asylskäl (och inte heller visar handlingar som styrker vilka de är och hur gamla de är) börja gripas, ställas inför rätta, bestraffas och utvisas? Som det ser ut idag signalerar samhället ju faktiskt att det går bra att skända, kränka, förnedra och skada svenska flickor och kvinnor, risken att åka fast är minimal. Och skulle man åka fast så verkar det vara samhällstjänst, skyddstillsyn eller ”ungdomsvård” i några månader som gäller. No big deal.

Utvisning av ”barn” som är sexualbrottslingar påstås ofta inte kunna ske eftersom dessa ”barn” oftast de är helt ensamma i världen, alla deras släktingar är döda och ingen kan ”ta hand om dem” i hemlandet…  Att sexualbrottslingar – oavsett om de är 16, 17 år gamla eller äldre – beviljas uppehållstillstånd och att skattebetalarna, inkl de trakasserade, ofredade och våldtagna och deras familjer, tvingas försörja dem och bekosta utbildning här, strider mot de flestas rättsmedvetande.

I Polisens egen Lägesbild över sexuella ofredanden samt förslag till åtgärder beskrivs uppdraget så här:

I rapporten anges kort att i Tyskland, Frankrike, Norge och Finland beskrevs de flesta misstänkta som ”utländska män som agerade i grupp.” Att det framkommit att så varit fallet också i Sverige (Kungsträdgården, Kalmar) nämns också:

Ett fåtal misstänkta gärningsmän har identifierats. De som har identifierats är medborgare i Afghanistan, Eritrea och Somalia.

De flesta sexualbrotten under 2015 har begåtts mot flickor under 15 år (60 procent). Det yngsta offret var sex år gammalt.

Exempel på ofredanden ges också:

Vid ett överfall mot en flicka i en park ledde ett sexuellt ofredande till en fullbordad våldtäkt av flera killar i grupp. De hade tidigare varit på samma fest och såg henne lämna stället.
———–
Vid ett överfall mot en 12-årig flicka uppgavs följande signalement; ” fyra män i 20-25 års ålder som såg ut att vara araber och talade utländska, möjligen arabiska dem emellan”. En förbipasserande ung man gick emellan och blev misshandlad.

När man läser Polisens uppräkning av var flickor och kvinnor (och i vissa fall även pojkar) tafsas på, ofredas, trakasseras och även våldtas så står det klart att det knappt finns en enda plats där flickor och kvinnor inte blir antastade. Alla tänkbara platser där de varit vana att kunna vistas fritt och utan rädsla finns uppräknade som ställen där sexualbrott av olika variationer förekommer. Notera det märkliga, att i den här rapporten ”är det miljöerna där brotten begås, inte vilka som begår brotten, som kartläggs” (även om det inte helt går att undvika att nämna vilka förövarna är). Det står alltså klart att det inte finns ett enda ställe, inte en enda plats annat än i hemmet bakom låsta dörrar, där flickor och kvinnor inte riskerar att bli ofredade och trakasserade. Ur Polisens rapport:

Övergrepp där grupper av pojkar och män i åldrarna 14-16 och 25-30 omringat och ofredat unga flickor, skett på gator, vägar, cykelvägar och promenadstråk. I parker, på lekplatser, i skogspartier och på parkeringsplatser. Sexuella ofredanden och trakasserier har även begåtts på allmänna transportmedel och hållplatser, på caféer, restauranger, nöjesställen, festivaler. Och på badanläggningar, där Polisen anger att det i 80 procent av fallen rörde sig om gärningsmän av uppgiven eller fastställd utländsk härkomst. De flesta saknade svenskt personnummer och av anmälningarna framgick det att de var ”asylsökande pojkar”.

Vidare begicks sexuella övergrepp och ofredanden i butiker, varuhus och närliggande platser samt på skolor, fritids– och idrottsanläggningar. Och i portar, trappuppgångar, hissar och på vårdinrättningar.

Uppdraget från Rikspolischefen till Polisens Nationella Operativa Avdelning var således att kartlägga var brotten begås ”för att polisen, direkt och indirekt, ska kunna medverka till att förebygga brott”. Men det borde vara självklart att det också behövs en lika noggrann och genomlysande kartläggning av vilka det är som utför dåden; hur ska man annars ”direkt eller indirekt kunna medverka till att förebygga brott”? För offren och för samhället är det förstås också av stor vikt att personer som utför de brottsliga handlingarna grips, döms och bestraffas. Också de som säger sig vara 14-16 år gamla. Oavsett etnicitet och bakgrund.

Alla flickor och kvinnor, systrar, mödrar, döttrar ska kunna fortsätta att leva det fria liv som de kämpat sig till i decennier, utan att behöva ändra klädstil för att det ska vara svårare att våldta dem. Flickor på festivaler berättar att de inte vågar/vill ha sina sommarklänningar på sig utan klär sig i shorts och långbyxor av den anledningen…

Vad behövs för att armbandsdirektören hos Polisen, Dan Eliasson (och andra) ska förstå det?

Svenska poliser, riksdagsledamöter och ansvariga ministrar bör snarast göra vad de borde ha gjort för länge sedan: åka på studiebesök i Danmark, Norge och Finland och lära sig hur man där behandlar den här typen av förövare. Och någon i så kallad ansvarig ställning borde väl kunna fås att begripa att straffskalorna måste skärpas så att de ligger på åtminstone samma nivåer som i de andra nordiska länderna? I enlighet med orden:

If you are old enough to do the crime,
you are old enough to do the time.

Klicka på text- och bildrutorna för att komma till artiklarna på Dagens Nyheters, Smålandspostens, Aftonbladets och Sveriges Radios sajter. Det här är givetvis bara en liten bråkdel av de texter som skrivits om de sexuella trakasserierna och våldtäkterna som begåtts på festivaler i Sverige under flera år. Också utomlands skrivs det om Sverige och våldtäkterna, det går lätt att googla fram artiklar i många länder, på många språk.

En migga om chefer på Migrationsverket

En migga skriver, med anledning av att kritikstormen mot Angeles Bermudez-Svankvist nu kommit till allmänhetens kännedom (SvD Näringsliv, Kritikstorm mot Bermudez-Svankvist: ”Personal skrek”):

Ja, vi rekryterar verkligen de bästa. Förtjänst och skicklighet!

Vidare påpekar miggan att:

Men Christer Zettergren ska gå i pension nu, så då blir vi i alla fall av med honom.

För exakt sex år sedan, den 3 maj 2010, skrev jag bland annat följande om mannen som nu ska gå i pension, under rubriken Ny statlig titel: ”generaldirektörsrådgivare”?:

Röda Korsets generalsekreterare Christer Zettergren lämnar sin post och börjar en tjänst på Migrationsverket där han ska fungera som rådgivare åt generaldirektören, uppger Röda Korset. Beskedet kommer innan Stockholms tingsrätts dom har avkunnats mot en före detta chef (som Zettergren var chef över) som kunde försnilla mångmiljonbelopp från Röda korset utan att denne Zettergren märkte någonting. How very convenient! Nu kan ju Zettergren säga, när domen faller, att: ”Det där har jag ingenting att göra med,  jag jobbar inte på Röda korset längre.”

Läs också En migga: ”Så varför inte anställa någon som redan gjort sig känd för att ha överseende med oduglighet?”– 4 maj 2010. Utdrag ur texten:

…Så varför inte anställa någon som redan gjort sig känd för att ha överseende med oduglighet? GD och Christer Zettergren kan ju alltid prata visioner.

Vidare informerar miggan om att:

Och ytterligare en annan hög chef slutar. Läs varför. Högst intressant:

Miggan kommenterar detta så här:

Hon tycker uppenbarligen inte om de nya skärpta lagarna. Frågan är då hur opartisk och saklig hon egentligen förhöll sig innan?

Min kommentar:

Samtidigt känns det ju som lite bra att hon säger att hon ”inte har det engagemang som behövs”. Det är ju faktiskt en aning ovanligt för en chef på ett svenskt verk att vara såpass rak. Samtidigt kan man ju undra hur det står till med motivationen och engagemanget hos många andra chefer på Migrationsverket…

Miggan:

Ja, man skulle önska att fler tänkte till lite och slutade, faktiskt. Monika Wendleby gör helt klart det rätta. Det var förresten hon som skrev en bok om LEAN (Lean med hjärta och kreativitet) på arbetstid och lät Dan Eliasson skriva förordet. Sedan gjorde man reklam på intranätet för hennes bok. Hon kommer inte saknas av mig i alla fall.

Klicka på omslagsbilden för att läsa
vad förordsskrivaren, dåvarande
generaldirektören för Migrationsverket,
Dan Eliasson, tycker om boken.

 

© denna blogg.

Påskaftonsmöte med Thanh och två barn är uppkallade efter mig och Fredrick Federley

Tiden går fort och det har hunnit gå drygt 1,5 år sedan jag senast träffade Thanh. Han bor ca två timmars bilresa från Stockholm och jobbar heltid, har familj och villa där mycket behöver fixas, så det är inte så lätt att hinna åka till Stockholm över en dag. Men nu, på påskafton 2016, kunde vi äntligen ses igen. Det blev ett glatt återseende och en ”walk down memory lane” – vi mindes och påmindes om en massa som hänt och människor vi mött under åren då jag var hans asylombud. Vi har så många minnen från det att jag träffade honom på förvaret i Märsta där han satt i åtta månader tills han fick uppehållstillstånd, id-kort och svenskt medborgarskap fram till idag

Här är en liten kavalkad över vad vi var med om!

Thanh, Hoa, Fredrick Federley

Nu ber vi utrikesminister Carl Bildt om hjälp – 26 juni 2007

 

 

 

 

 

Hoa Merit Thanh vid Vietnams ambassad

Om vietnameserna (igen) – 5 juli 2007

Matpengar och reskort till Thanh – 5 juli 2007

 

 

 

 

Tidningen Dagen om Thanh och Hoa – 6 juli 2007

 

 

 

 

 

Thanh, Maud Olofsson, Fredrick Federley

Grattis på födelsedagen idag, Thanh! – 21 juli 2007

 

 

 

 

 

 

Tove Lifvendahl och Thanh 14 aug 2007

Thanh och jag äter lunch med Tove Lifvendahl – 14 augusti 2007

Thanhs ärende återsänt till dem som för tre månader sedan fattade beslut i ärendet… – 13 september 2007

 

 

 

 

Migrationsverket har inte gjort något på flera år… – 11 oktober 2007

“Verkställighetshinder är ingen ny omständighet”?!!? – 11 oktober 2007

Nya märkliga turer i “fallet Thanh” – 5 november 2007

 

 

 

Dan Eliasson

Thanh

De märkliga turerna i “fallet Thanh” tar aldrig slut – 19 november 2007

 

 

 

 

Thanh och Elisabeth Svantesson sept 2007

En riksdagsledamot som bryr sig – 11 september 2007

 

 

 

 

 
Massor hände under alla år, bland annat gjorde vi en JK-anmälan som resulterade i att både Migrationsverket och Polisen klandrades.

Ur beslutet, först utdrag ur anmälan:

MW – Medborgarnas flyktingombudsman, MFO – har i en anmälan den 29 september 2006 begärt Justitiekanslerns granskning av och ställningstagande till den omständigheten att Migrationsverket enligt henne kräver att vietnamesiska medborgare som har sökt asyl i Sverige fyller i en blankett från Vietnams ambassad med rubriken ”Personlig deklaration”, där ett stort antal delvis känsliga uppgifter om personliga förhållanden efterfrågas.

MW har vidare i sin anmälan anfört att Polisen i samband med ett verkställighetsärende avseende vietnamesiske medborgaren TQT (nedan TQ) har bett denne att ljuga för Vietnams ambassad i Sverige och säga att han är turist och har tappat sitt pass samt uppmanat honom att söka pass och återresetillstånd i falskt namn.

Och, ur JK:s långa resonemang och beslut:

Migrationsverket kan inte undgå kritik för att man har medverkat till att hemliga, och i vissa fall mycket känsliga, uppgifter har lämnats till Vietnams ambassad, tydligen också till vissa andra ambassader. Jag utgår från att verket ser över sitt agerande och att sekretesslagen från och med nu konsekvent efterlevs.

Samt:

Polismannens agerande är kanske i någon mening begripligt med tanke på vad den omstridda uppgiften innebar för möjligheterna att fullfölja avvisningen. Icke desto mindre måste det anses helt oacceptabelt att en svensk polis uppmanar en person som skall avvisas att lämna oriktiga uppgifter till den egna ambassaden. Det strider mot regeringsformens krav på saklighet och det utsätter personen för oöverskådliga risker. Handlandet innebär dessutom i praktiken att en svensk myndighet försöker lura myndigheterna i ett annat land, något som inte får förekomma i annat än mycket speciella fall och under politisk kontroll. Detta gäller även i sådana situationer då det andra landets krav och regler anses orimliga. Som MW har anfört får den sortens invändningar tas upp i andra sammanhang.

För polisinspektören har det tydligen varit helt naturligt att handla på det sätt som han gjorde. Det betyder rimligen att polismyndigheten inte har klargjort för honom att ett sådant handlande inte får förekomma. Mot den bakgrunden anser jag att handlandet måste tillräknas myndigheten som sådan. Polismyndigheten i Stockholms län kan därför inte undgå kritik för det inträffade.

Jag utgår från att myndigheten ser till att dess företrädare inte fortsättningsvis agerar på det sätt som har skett i detta fall. Jag sänder detta beslut även till Rikspolisstyrelsen och förutsätter att också styrelsen uppmanar till ett helt korrekt handlande i samband med verkställighet av avvisningsbeslut.

Det här är Thanhs reaktion när beslutet kom.

Här berättar Thanh ett år efter att han fått permanent uppehållstillstånd, PUT, hur det kändes när jag ringde och gav honom beskedet.

”l have a safe and comfortable life now!” – 29 oktober 2009

Hela historien om främst Thanh, men  också Hoa, kan alltså läsas under rubriken Vietnamesen.

Trevlig information: Jag visste inte om det, men Thanh berättade att Hoa nu har två barn och han och hans fru har döpt dottern till Merit och sonen till Fredrick! Det var både roligt och rörande att höra.

Till sist: Många människor ”figurerade” i den här mångåriga historien; en del nämnda ovan. Inblandade – behjälpliga – var också dåvarande journalisten Martin Kits; prästen Håkan Sandvik; Centerpartiets Ungdomsförbund; advokaten Anna Dahlbom; Lars-Gunnar Lundh, då överdirektör på Migrationsverket; Karin Hübinette då anställd på SVT; Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot; en migga på förvaret och säkert många andra som ju också finns nämnda i inläggen om Thanh och Hoa.

© denna blogg.

 

Sverige är ett icke rättssäkert svikarland – larm om vuxna ”ensamkommande barn” har ignorerats under många år

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Växjö Nyheter.

Kort ur texten: Männen misstänks ha filmat när de tvingade 12-åringen till anala samlag. Båda männen är medborgare i Afghanistan

Nu meddelar läsare att länken är borta och jag kan konstatera att så är fallet. Jag vet inte varför. 

Men oavsett det så gäller det som står nedan. Jag hoppas att en förklaring snart ska ges för varför länken inte längre går någonstans.

Här är en skärmdump av nyheten innan länken upphörde att fungera. Klicka på bilden för att se den i större storlek.

År efter år efter år efter år efter år – och ännu längre – har miggor varnat och larmat här på bloggen om att det inte görs åldersbedömningar av personer som påstår sig vara barn men med stor sannolikhet inte är det. Jag har skrivit om den mycket stora andel av åldersbedömda i Danmark, Norge och Finland (65-72 procent) som visat sig vara betydligt äldre än 17 år. Men i Sverige har Migrationsverket uttryckligen nöjt sig med att enbart registrera den ålder som de drygt 35.000 personerna – som påstod sig vara ”ensamkommande barn” 2015 och de drygt 7.000 personerna som påstod detsamma 2014 och alla andra som kom fler dem – angett. En 28-åring har sagt att han är 16 år gammal. Migrationsverket har noterat. En 23-åring har sagt att han är 14 år. Migrationsverket har noterat. En 25-ring har angett att han är 17 år gammal och Migrationsverket har noterat. Och så vidare.

Vuxna män har satts i skolklasser med 14, 15, 16-åriga flickor och i familjehem med ungdomar i den åldern, medan de själva varit vuxna män som till och med frågat efter medel mot håravfall. Vi skattebetalare har i alla år tvingats bekosta oerhört dyra boenden, gode män, skolgång etc åt vuxna män som ljugit om sin ålder och vem vet vad mer de ljugit om. Sina namn? Sin nationalitet? Sina (obefintliga) asylskäl?

Allt detta har jag skrivit om och även pratat om med många av de så kallade ansvariga. Ingen har tagit något ansvar alls. Men gärna lyft sina arvoden, betalda av folket.

Här är en kavalkad av länkar till texter, och korta utdrag ur texterna, som visar hur miggorna och familjehemsföräldrar berättat och hur jag har vidarebefordrat det och även själv rapporterat genom åren. Här finns texter från juli 2008 till februari 2016, en period på drygt 7,5 år.

•  En migga: ”Apropå de s.k. ensamkommande barnen igen.” – 23 juli 2008

Jag har själv sett asylsökande s.k. 16-17 åringar med full skäggväxt och med vuxna mäns uppförande. Men de har registrerats som barn fast de helt uppenbart varit närmare 30. Sjukt! Jag känner också till fall där asylsökande som fått barn i Sverige visat sig vara flerbarnsfäder i hemlandet. Vid avslag har de frivilligt och utan problem  återvänt till landet de ”flytt” ifrån och sedan sökt tillstånd på anknytning till barnet i Sverige.

•  En fjärde migga om Migrationsverkets hantering av asylsökande, ensamkommande ungdomar – 6 juli 2009

Och om personen faktiskt är 16-18 år (det finns ofta anledning att misstänka att de är äldre) så mår han eller hon säkert ganska dåligt av den teater som han eller hon tvingas att spela i ett främmande land, i rollen som ankarbarn.

•  En migga om ensamkommande asylsökande som är – eller säger sig vara – under 15 år – 14 augusti 2009

Ett barn som är under 15 år och söker asyl i Sverige behöver inte lämna fingeravtryck, alltså inte i Sverige. Hur det är i andra länder inom EU vet jag inte, kanske råder samma åldersgräns där, det borde vara så. Därför påstår ensamkommande barn, i vissa fall, att de är under 15 år. Då befinner sig familjen förstås i ett annat EU-land där de fått avslag på sin ansökan och där även barnet (som i verkligheten är över 15 år och inte alls ensamt) har daktats (tagits fingeravtryck av). Men eftersom vi här i Sverige inte daktar den som säger sig vara under 15 år, kommer vi inte heller få reda på detta.

•  En migga om s.k. ensamkommande barn: ”På rena asylskäl finns knappt någon.” – 31 mars 2010

En migga: Ställ gärna följdfrågan till Migrationsverket: ”Hur fördelar sig tillstånden på medborgarskap?” Och svaret kommer då att bli att de ”barn” som får uppehållstillstånd på ”synnerligen ömmande skäl” är från Afghanistan och de som är ”skyddsklassade” är från Somalia (på rena asylskäl finns knappt någon). Och vad gäller somalier så vet vi inget mer om dem än att de säger ”Hej, jag heter Ali och jag är från Somalia”. Precis som det som hände i Högsby.

•  Varför är ökningen av antalet ensamkommande, minderåriga asylsökande till Sverige så astronomisk jämfört med till övriga Norden? – 24 februari 2011

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson:

Läget har blivit akut. Sedan kommunerna tog över ansvaret för ensamkommande barn 2006 så har ju antalet barn ökat med omkring 600 procent. Det innebär att det system vi har är utsatt för stora påfrestningar och det håller faktiskt inte just nu.

•  En anställd vid ett hvb för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m.– 25 juli 2012

Jag läste också om en miggas frustration över att personalen på ett boende skrattade åt Migrationsverket (En migga: “Jag tycker att detta är minst sagt märkligt, särskilt att boendets hela personal skrattar åt oss.”) då många var äldre än de påstod till handläggaren och att en syster och bror i själv verket var mor och son. Miggan kan vara lugn, det är inte hånfulla skratt utan troligtvis nervösa/frustrerande skratt och ett tydligt tecken på ett hvb utan distans till det de gör. Väldigt troligt att personalen på det hemmet har gått över en gräns och blivit kompis med de boende, vilket enbart handlar om felrekryteringer och noll ledarskap av föreståndaren.

•  Skakande berättelse från en familjehemsförälder för påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande pojkar och män – 17 september 2012

I samtliga fall har en ålder uppgetts och fastställts av Migrationsverket, som inte stämmer med den verkliga åldern. Normalt har skillnaden mellan uppgiven och verklig ålder legat mellan 5 och 8 år. Alla har uppgett sin ålder till 14 år. Verklig ålder har legat mellan 19 och 22. När man bor så tätt inpå en människa en längre tid, så märker man ganska tydligt inom vilket åldersspann hann befinner sig. Det kan göra tillvaron mycket problematisk. Både i hemmet, i skolan och i alla övriga situationer, till exempel i den vardagliga fostran.

•  En person som driver familjehem: ”Ofta är de ”14 år” när de kommer men, den verkliga åldern ligger i de allra flesta fall runt 19-25 år.” – 4 oktober 2013

Vi har alla sett 20-åriga unga muslimska män, med allt vad det innebär, som påstår sig vara ”14 år”, placeras i skolans årskurs 7 med 13-åriga småflickor. När vi lyfter frågan i vår organisation eller med deras gode män/särskilt förordnade vårdnadshavare, så möts vi av total tystnad. Ingen vill, ingen vågar eller kan prata om detta faktum och att det absolut inte är en bra ordning. Själva är vi bundna av sekretess.

•  En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013

När jag började jobba med detta i mitten på 2000-talet var det högst en fjärdedel som man verkligen tyckte sig kunna ifrågasätta åldern på, bara med en snabb blick. Idag däremot är det en klar majoritet av ”barnen” som uppenbart är över 18 år. Det man talar om i min bransch och på de boenden jag har kontakt med i tjänsten, är att de som är under 18 år hör till undantagen.

•  Antalet asylsökande ensamkommande ”barn” skulle troligen (!) minska också i Sverige om man gjorde fler ålderstester – 13 maj 2013

Genom tand- och handledsröntgen, ibland den ena metoden, ibland den andra och ibland båda, har man i Norge och Finland upptäckt att uppemot 65 procent av alla asylsökande som säger sig vara strax under 18 år eller yngre, inte är det. Det har resulterat i betydligt mindre antal ”ensamkommande barn” i dessa länder – mer än 65 procent färre eftersom man i deras hemländer nu vet att det inte lönar sig att ta sig till dessa länder och påstå att man är minderårig.

•  En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014

Om man kommer från Eritrea så får man PUT. Men om man först har ansökt om asyl  i Italien, då ska ansökan enligt reglerna prövas där, om man är vuxen. Är man ett barn, dvs under 18 år, så ska ansökan numera prövas av Sverige.

Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. Migrationsverket förser dessa vuxna människor med en god man och de får plats i dyra ungdomsboenden.

•  En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014

Det som saknas i rättschefens instruktioner är hur vi ska gå till väga när tandröntgen visar att den sökande är vuxen. För närvarande finns det bara två sjukhus som gör pediatriska undersökningar, ett i Stockholm och ett i norra Sverige. Sjukhusen tar i dagsläget inte emot sökande utanför sina upptagningsområden.

Vi har en rättsenhet som inte lever i verkligheten.

•  Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014

En före detta migga: Det kändes rent bisarrt att sitta och utreda ”16-åringar ” som uppenbarligen var närmare min ålder än 16. På den tiden fanns det möjligheter att göra en åldersutredning, idag finns det ingen tid till sådant utan man verkar släppa igenom i stort sett alla som säger sig vara barn. Vad händer när dessa vuxna män börjar i gymnasiet och går med riktiga 16-17-åringar? Det är förfärligt som det är och det verkar inte vara någon skärpning på gång.

•  Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn” – 8 oktober 2014

Tre välmeriterade barnläkare – Jonas F Ludvigsson, ordförande i Barnläkarföreningen, barnläkare i Örebro, professor Karolinska Institutet; Henry Ascher, ordförande i Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn, barnläkare, professor Nordic School of Public Health (NHV) och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Anders Hjern, barnläkare i Stockholm, professor Karolinska Institutet – har den 8 oktober kommenterat min OP ED-artikel i Svenska Dagbladet – Hur många ensamkommande barn är vuxna? (5 oktober). Deras svar har rubriken Kommentar och svar angående ensamkommande barn och vuxna.

•  En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015

Det här innebär att vi nu är i samma läge som vi var i för fem, sex år sedan och ännu tidigare.  Nämligen att vi ska tro att varenda ensamkommande som inte är uppenbart vuxen – det vill säga kanske är över  30-35 år – är ett barn. Det är svårt att veta vad som menas med ”uppenbart vuxen” – annat än att det ska vara uppenbart för vem som helst att personen är vuxen.

(I ovanstående inlägg finns länkar till ytterligare 11 texter i ämnet från 4 mars 2012 till 11 oktober 2014)

•  Ett exempel på hur Public Service rapporterar om vad de kallar ”ensamkommande flyktingbarn” .- 17 juni 2015

Varför tror folk att det kom 7049 män och pojkar som var, eller sade sig vara, minderåriga till Sverige år 2014, men inte ens en bråkdel av det till övriga Norden? Fundera på det, det är inte svårt att komma på svaret. Och till detta haveri på asylområdet bidrar okritiska och okunniga medier, däribland Public Service som de flesta av oss tvingas betala licenspengar till. Men huvudansvaret har givetvis statliga Migrationsverket som ska följa lagar och konventioner men inte gör det.

•  2014 var 75 procent av dem som av Migrationsverket och svenska medier kallade “ensamkommande flyktingbarn”, minderåriga asylsökande i åldrarna 15-17 år – 25 juli 2015

Jag hänvisade också till att dessa unga personer – 15, 16, 17-åringar – i de övriga nordiska länderna inte kallas barn utan just ”minderåriga asylsökande”.* Inte heller bör de kallas ”flyktingbarn” eftersom de varken är barn till flyktingar eller konstaterats vara flyktingar själva. De är asylsökande, inte flyktingar. Överhuvudtaget torde det vara få minderåriga som har asylskäl som ger dem flyktingstatus…

•  Det är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”ensamkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 november 2015

– Jag fick hjälp av en vän till familjen med pengar för resan. Dessutom sålde jag mina tre får och två kor, säger Hamidullah medan han drar upp kapuschongen för att skydda sig mot det tilltagande regnet.

15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans? Bevisligen inte hos Sydsvenskans reporter i alla fall, som med hull och hår för vidare de här historierna utan en enda kritisk fråga eller reflektion.

•  Enhetschefen inom socialtjänsten skriver igen: ”Nu är det ett faktum att vi inte längre kan upprätthålla lagkraven kring utredning, placering och uppföljning av ensamkommande barn och minderåriga som söker asyl här.” – 19 november 2015

Vem kommer att bli först att dö för att socialtjänsten är överbelastad med att ordna hem och fullservice åt vuxna män som påstår sig vara minderåriga?

•  En migga: ”Ville han att vi skulle fixa falskleg till krogen åt hans ensamkommande barn?” – 29 januari 2016

Kollegan hade blivit uppringd av en rektor på en skola som frågade hur de ensamkommande ”barnen” på hans skola ska bära sig åt för att komma in på krogen, om vi kan utfärda nån slags ID-kort eller liknande.

•  Saga och verklighet – 9 februari 2016

– Det finns massor av flickor och kvinnor som väntar på er i Sverige, informerar människosmugglarna. Det råder mansbrist där och kvinnorna bara väntar på att det ska komma män från Mellanöstern och andra länder utanför Europa. Och i Sverige kontrollerar man inte er ålder, det spelar ingen roll om ni är 16, 17, 27 eller 32. De går på den ålder ni uppger. Så ni kommer att tas emot som barn och många kommer att få bo i svenska familjer med egna barn.

© denna blogg.

 

 

Minister Ygeman har förstått att inte ”alla har flytt från krig och förföljelse”.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på SVT:s sajt.

 

Kanske har inrikesminister Anders Ygeman läst vad Finlands president Sauli Niinistö (och ministrar i den finländska regeringen) har sagt:

Finland. President Sauli Niinistö: ”Den här situationen börjar påminna om en folkvandring.”

Hur det än ligger till med den saken så talar han i alla fall klarspråk nu, minister Ygeman. Klarspråk på asyl-och migrationsområdet är annars inget folket är särskilt bortskämt med:

Jag tror vi får se mer av chartrade flygplan, framför allt i EU-regi.

Det kan ju också bli betydligt fler än 80.000 personer, vilket är 50 procent av dem som kom hit 2015 (det kom ju också över 80.000 asylsökande år 2014…), som visar sig inte ha asyl- eller skyddsskäl. En kvalificerad gissning är att det snarare rör sig om 75 – 80 procent som ”folkvandrat” hit och som alltså har haft andra skäl att ta sig till Sverige än flyktingdito.

I artikeln anges att det, enligt Dagens Industri kommer att användas chartrade plan:

Regeringen har gett i uppdrag till Migrationsverket och polisen att förbereda avvisningarna.

Och i Dagens Industri kan man läsa:

Den avvisningsvåg som nu väntar saknar motstycke i Sverige. Skulle alla genomföras på ett år handlar det om över 200 personer om dagen. Regeringen har gett både polisen och Migrationsverket i uppdrag att vidta förberedelser och förbättra återvändandet.

Hur många flygningar behöver göras för att transportera hem alla dem som ska återbördas till sina hemländer, om man räknar med att det rör sig om ca 80.000 personer? Vilken typ av plan har Frontex tillgång till? En Airbus 380 till exempel tar max ca 580 passagerare. Antalet personer som eskorterar torde behöva vara lika många som antalet passagerare på utvisningsresor, eller åtminstone utgöra ca 40 procent. Om man räknar så, då blir det max 350 utvisade per resa. 80.000 personer delat med 350 per plan = drygt 229 flygningar. Kanske finns kanske inte just Airbus 380-plantypen att tillgå och kanske ska alla inte flygas till samma land och… Ja, men många flygplan blir det, lång tid kommer det att ta och dyrt kommer det att bli. Men det blir dyrare om människor tillåts stanna kvar utan stöd i utlänningslagen.

Här kan man läsa – på engelska – vad Frontex säger om återvändanderesor.

Och, som sagt: Ygeman tells it like it is och det är vi inte vana vid att ministrar och andra inom politiken alltid gör. Kan han få Sveriges poliskår, under rikspolischefen Dan Eliasson, att göra detsamma så är en hel del vunnet i landet som har åsikts-, yttrande- och tryckfrihet inskrivna i grundlagen samt tillämpar/ska tillämpa något som heter offentlighetsprincipen.

Information: På Wikipedia finns uppgifter om begreppen ”avvisning” och ”utvisning”.

© Merit Wager

Kommentar från ”allmänheten”

Bloggläsare hör ofta av sig med kommentarer, åsikter, synpunkter och information. Jag läser alla mejl och ibland, med tillstånd från den som skrivit och om jag finner det lämpligt eller viktigt, så ber jag om tillstånd att få citera en del. Som här, där en läsare som bor i ett annat land i Europa, har reagerat så här på rikspolischefen Dan Eliassons uttalande (läs här):

Jag mycket orolig för Sverige.

Du citerar Eliasson: ”Den här flyktingkrisen visar ju på hur orättvist livet är i många delar av världen, och vi får hjälpa till och försöka lösa det här efter bästa förmåga.”

Är det någon som har tänkt på att det han faktiskt säger här är: ”Vi har det så orättvist bra i Sverige och därför måste vi finna oss i att i rättvisans namn måste en del av oss acceptera att vi blir dödade / missbrukade / misshandlade / våldtagna. I solidaritetens namn.” 

Han är ju för f-n chef för polisen! Hans fokus ska vara brottsbekämpning, inte analys och förståelse av gärningsmannen. Förståelsen kan han ha privat.

Sveriges Rikspolischef i tv efter att en kvinna knivhuggits i ryggen av en ung asylsökande man och avlidit på ett asylboende: ”Vilka omständigheter har den killen växt upp under, vad är det för trauman han bär med sig?”

Sverige borde inte ha en sådan Rikspolischef. Sverige borde inte ha haft en sådan generaldirektör för Försäkringskassan heller. Och inte en sådan generaldirektör för Migrationsverket. Men (o)ansvariga politiker har lyft den här mannen till allt högre höjder – ingen verkar förstå varför. Mycket har han ställt till med, mycket har han skött synnerligen illa (läs bland annat Dan Eliassons öden och äventyr – a never ending story – 11 januari 2016).

Och nu, i Gomorron Sverige, sade denne man, Dan Eliasson, angående det vidriga mordet på den 22-åriga kvinnan som dog efter att hon knivhuggits i ryggen av ett påstått 15-årigt ”ensamkommande barn” följande:

Man blir naturligtvis förtvivlad å alla inblandades vägnar, naturligtvis den som blir dödad och dennes anhöriga, men också för en enskild ung kille som begår en sån här förskräcklig händelse, vad har den personen varit med om för någonting, vilka omständigheter har den killen växt upp under, vad är det för trauman han bär med sig? Hela den här flyktingkrisen visar ju på hur orättvist livet är i många delar av världen, och vi får hjälpa till och försöka lösa det här efter bästa förmåga.”

Varför sitter Rikspolischefen i en morgonsoffa i tv och ser ut som en ledsen hund i stället för att vara återhållet rasande över mordet och visa auktoritet och handlingskraft?

Varför säger Rikspolischefen att han blir förtvivlad ”för en enskild ung kille som begår en sån här förskräcklig händelse”? Hur har han mage att säga något sådant när en man (15 år, 25 år – vem vet) hugger en ung kvinna i ryggen och släcker hennes liv?

Varför är det så svårt för Dan Eliasson att säga som det är: ”En ung man som hugger en kvinna i ryggen”? Eller ”en ung man som begår ett fruktansvärt brott”? Nej, han säger i stället, på felaktig svenska eftersom en händelse inte kan begås, att han blir ”förtvivlad för en enskild ung kille som begår en sån här förskräcklig händelse”. 

Hur har Rikspolischefen mage att sitta i en tv-soffa ett dygn efter att en ung kvinna blivit mördad av en asylsökande ung asylsökande (=skyddssökande!!!) man och se ut som en ledsen hund och medlidsamt (med förövaren) säga: ”Vad har den personen varit med om för någonting, vilka omständigheter har den killen växt upp under, vad är det för trauman han bär med sig?” Tror han att någon av den dödade kvinnan släktingar, familj, nära och kära – eller de flesta andra för den delen – bryr sig ett enda dugg om det??? Eliasson visar i fler och längre meningar betydligt större medlidande med förövaren än med den till döds huggna kvinnan och hennes anhöriga.

Hur i hela fridens dar kan en Rikspolischef, när ett så ohyggligt brott har begåtts, sitta och prata om att ”den här flyktingkrisen visar ju på hur orättvist livet är i många delar av världen, och vi får hjälpa till och försöka lösa det här efter bästa förmåga.” Mer okänsligt kan man knappast uttala sig om det fruktansvärda som skett, bättre och mer relevanta uttalanden borde kunna krävas av alla politikers – såväl borgerliga som icke-borgerliga – ”gullgosse”, den ständigt befordrade och allt högre skattemedelsarvoderade Dan Eliasson.

Till slut: Polisen ska inte få mörka det som hände i Mölndal! Många har hört av sig och undrat om och spekulerat i om detta är ett mord med religiösa inslag. Kvinnan var kristen, den asylsökande mördaren med mycket stor sannolikhet muslim. Mördades hon för att hon var kristen, av en ”skyddssökande” muslimsk man?

Polisen måste lägga alla kort på bordet och det snabbt. Att kristna har trakasserats av muslimska asylsökande på asylboenden runt om i landet har börjat sippra ut också i ”gammelmedia” (det går inte att dölja hur länge som helst). Människor har rätt att veta om detta var ett religiöst hatbrott eller om det låg något annat bakom dådet.

Det finns vittnen, sanningen om mordet och motivet till det måste fram, det ska inte gömmas undan i ”arkiv 291” eller vad det nu är för kod som Polisen använder för att dölja sanningen om asylsökandes brottslighet i landet.

© Merit Wager

Dan Eliassons öden och äventyr – a never ending story

Borgerliga och icke-borgerliga regeringar har envetet begåvat den här mannen med den ena topposten efter den andra.

När mejlskandalen på Försäkringskassan briserade i maj 2014, uttalade dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att regeringen fortfarande hade fullt förtroende för Dan Eliasson. Och sedan utnämndes Eliasson till rikspolischef… På Migrationsverket var hans framfart inte populär och hans lean-experiment och diverse andra påhitt kunde det statliga verket ha klarat sig utan. Och nu, inom Polisen, är missnöjet vad jag förstår, monumentalt. Men Eliasson klarar sig alltid, det kommer inte att dröja länge innan han får nästa toppost någonstans.

Det har skrivits en hel del här på bloggen om mannen som nu – ett halvår för sent och bara för att det hela kommit ut i offentligheten – ska utreda varför polisen mörkade uppgifterna om de allvarliga sexövergreppen mot unga flickor på en festival i Stockholm. Om mannen som har lämnat en mängd trista spår efter sig var än han farit fram, men ändå placerats på den ena livsviktiga (för samhället, för folket) chefspositionen efter den andra. Om mannen som strax efter kl 22.00 den 27 februari 2014 twittrade:

Svajigt under lång tid – 7 april 2014
Här är en kavalkad av vad miggor, Försäkringskasseanställda och jag har skrivit om här på bloggen om före detta generaldirektörens på Migrationsverket, numera dito på Försäkringskassan, Dan Eliasson (den högst betalde generaldirektören i Sverige) öden och äventyr.

Dessutom:
Vad hände med begreppet ”likhet inför lagen”? Har det redan hamnat i historiens floskellåda? – 26 november 2014
Kort utdrag ur texten: Gör gärna tankeexperimentet att en handläggare eller en beslutsfattare på Försäkringskassan hade gjort vad dess generaldirektör gjorde. Skulle inte den personen – i stället för att JO-anmälas – ha polisanmälts för ”egenmäktigt förfarande” eller bedrägligt förfarande” eller ”undanröjande av bevismaterial” eller något annat liknande, som säkert någon jurist kan formulera juridiskt korrekt?

Krister Thelin: ”Detta ”förhandlande” och dunkla tal om kronofogdebeslut på avhysning (från bussen) innan verkställighet kan ske, tyder på okunnighet eller medveten taktik för att undvika att fatta obekväma beslut.”

Från en öppen och offentlig Facebook-uppdatering, gjord av Jens Ganman, kommer bildcollaget som visar en situation som har gått helt överstyr. Det är bilder från Grytans asylboende där asylsökande vägrar låta sig inkvarteras för att de vill till något bättre och för att de, som de själva säger, är araber och inte kan bo i kylan bland farliga djur som björn och varg.

Hur många år har miggorna berättat om kaoset, rättsosäkerheten, kollapsen av den svenska asylhanteringen? Jo, i åtta år! Det var för åtta år sedan de började rapportera här på bloggen. Själv har jag skrivit om det, pratat med folk i regeringskansliet, riksdagsledamöter, ”vanliga människor”, varnat, varnat och varnat. Jag har talat med folk i regeringskansliet, partipolitiker av olika slag och riksdagsledamöter som fegt och mot löfte att inte avslöjas, sagt att de nog vet och förstår att asyleriet inte fungerar och att den enorma inströmningen av utomeuropeiska invandrare (alla som kommer är absolut inte i behov av skydd, inte ens alla som bevilja PUT är det…) kan komma att innebära ett sammanbrott av många samhällstjänster och traditionella värderingar och den livsstil som varit den svenska. Men de säger att de inte kan göra något för de får absolut inte ”gynna SD”. Hellre då missgynna folket och landet… Fast det säger de inte och inser kanske inte ens till fullo att de gör, hemska tanke. Trots att riksdagsledamöter, som de själva alltid påpekar, är ”folkvalda” så har de inga problem med att gå emot folket och i stället lyda sina partiledare. Hellre säljer de ut landet och folket och bidrar till att skapa ett totalt kaos när det väller in (och ja: ordet ”väller” är korrekt i sammanhanget, fråga Migrationsverket hur det ser ut!) än att de ”gynnar SD”.

Det ett enda parti i Sveriges riksdag som på allvar tar upp de här frågorna och som dessutom, vare sig man öppet vill erkänna det eller inte, också har rätt i en hel del (om inte allt) de säger, är samtidigt det parti som alla andra, alla ansvarslösa partier, rabiat och nästintill maniskt gör vad som helst för att stoppa och frysa ut. Som de övriga sju partierna i riksdagen gör vad som helst för att ”inte gynna”. Det finns anledning att befara att historiens dom kommer att bli betydligt hårdare mot dessa sju partier och deras folkvalda än mot SD på just det här området.

Polisen gör inte sitt jobb, den heller. Avhyser inte protesterande asylsökande från en buss som ju är någons privata egendom och som den har rätt till. Polisen är lika feg och undfallande som politiker och myndighetschefer (t.ex. på Migrationsverket). Hänvisar till Kronfogden och att det skulle behövas avhysningsbeslut. Det är rent nonsens och som den erfarne juristen och domaren med mera, Krister Thelin, säger:

Frågan om de syriska asylsökandes motvilja mot det jämtländska klimatet engagerar. Har full förståelse för deras reaktion. Men vad hade de väntat sig? Och hur många länder i EU har de passerat innan de hamnat i Migrationsverkets asylprocess?

Sverige är kallt på vintern – och mörkt. Vad jag är förbryllad över är polisens handfallenhet. Om nu Migrationsverket vill att de skall vara på en viss förläggning, asylprocessen medger proportionerligt tvång, har polisen att bistå med handräckning och placera dem där. Detta ”förhandlande” och dunkla tal om kronofogdebeslut på avhysning (från bussen) innan verkställighet kan ske, tyder på okunnighet eller medveten taktik för att undvika att fatta obekväma beslut. På vilken nivå i den sedan idag centraliserade polisen har taktiken bestämts? Numera är också rikspolischefen operativt ansvarig. Har han kontaktats? Dan Eliasson kan ju onekligen migrationsverkets arbete… Många frågor som jag hade önskat att medierna orkat klarlägga!

Polisen ska sköta sitt jobb, Migrationsverkets chefer och tjänstemän ska sköta sitt. Politikerna ska agera som vuxna, ansvarstagande människor och inte bete sig som småbarn i en sandlåda medan folket och asylsökande med faktiska skyddsbehov, tvingas se på hur människor kommer till Sverige av andra orsaker än just skyddsbehov och beter sig som om de är på en charterresa där de har rätt att klaga på boende och annat som de inte ens betalar för. I ett annat land hade den fars som i skrivande stund (läs bland annat här) ännu pågår på andra dygnet i Östersundstrakten knappast kunna spelas upp. Det är dags att Sverige blir en rättsstat och att den osannolikt illa hanterade asylsituationen klaras upp. Nu. Omedelbart.

 

Julhälsning från Thanh

Många av dem som jag varit asylombud åt har jag kontakt med då och då, om inte annat så kring jul och födelsedagar. Thanh, som jag var ombud åt i många år och vars historia kan läsas här, träffar jag minst en, ibland flera gånger om året, och varje jul kommer det julkort och en liten gåva. För några år sedan skickade han vietnamesiska självbryggande kaffekoppar, en annan gång en scarf och i år vietnamesiskt kaffe och ett fint kort. Att han tänker på ”my ombud”, som han kallar mig, gör mig glad. Och att han minns och tänker på hur vi tillsammans agerade för att han skulle få uppehållstillstånd när det helt enkelt visade sig vara omöjligt att verkställa en utvisning av honom eftersom hans land otaliga gånger vägrade ge honom resehandlingar. (Läs bland annat Artikel i Dagen och om vårt besök på Vietnams ambassad – 8 juni 2007).

Det blev många år i asylsystemet, och massor av byråkrati. Tre gånger var jag med Thanh på Vietnams ambassad för att försöka förmå dem att ge honom en resehandling så att han kunde utvisas eftersom han hade fått avslag på sin ansökan om asyl. Varje gång fick vi gå med oförrättat ärende. Inte ens Migrationsverkets dåvarande generaldirektör Dan Eliasson lyckades skaffa fram handlingar när han personligen lade sig i detta enskilda ärende och kontaktade Vietnams regering via UD, trots att han inför mängder av vittnen med skärpa påstått att han inte kunde göra någonting för att ärendet var överlämnat till Polisen. Detta agerande bakom ryggen på mig och övriga medlemmar i Medborgarnas flyktingombudsmans (MFO) kommitté gjorde för övrigt att jag slutade som just MFO – att ha att göra med en generaldirektör som så flagrant ljög och gick bakom ryggen på mig/oss var en omöjlighet.

Thanh är idag svensk medborgare och i somras gjorde han sina första utlandsresor på tio år. Han jobbar och lever ett vanligt liv och ligger ingen till last. Tiden som asylsökande var lång och plågsam. Han satt inlåst i månader på Migrationsverkets förvar, hade under lång tid anmälningsplikt hos Polisen, levde i stor och pressande ovisshet, fick sin dagpenning indragen, utsattes för felaktig behandling av Migrationsverket vilket jag JK-anmälde och Migrationsverket kritiserades för, och var ned om en massa annat också längs vägen. Många människor hjälpte honom på olika sätt, det finns beskrivet i texterna som man kan läsa under kategorirubriken Vietnamesen här på bloggen.

Här är två länkar till texter som Thanh själv har skrivit:
Be my guest # 34: Thanh Quang Tran – 17 maj 2006
”l have a safe and comfortable life now!” – 29 oktober 2009

© denna blogg.

Vad hände med begreppet ”likhet inför lagen”? Har det redan hamnat i historiens floskellåda?

Texten ovan är från en Facebook-uppdatering och publiceras med tillstånd av den som har skrivit den, och som jag helt håller med.

Artikeln i Expressen kan läsas här. I den står bland annat att läsa:

Försäkringskassans ledning beslöt att radera miljontals mejl som skickats till och från de 13.000 medarbetarna – vilket innebär att myndighetens internutredare inte längre kan avslöja brott och missförhållanden med hjälp av myndighetens mejlsystem.

Gör gärna tankeexperimentet att en handläggare eller en beslutsfattare på Försäkringskassan hade gjort vad dess generaldirektör gjorde. Skulle inte den personen – i stället för att JO-anmälas – ha polisanmälts för ”egenmäktigt förfarande” eller bedrägligt förfarande” eller ”undanröjande av bevismaterial” eller något annat liknande, som säkert någon jurist kan formulera juridiskt korrekt?

Kritik från JO skulle knappast räcka om en handläggare eller beslutsfattare på Försäkringskassan hindrat insyn och granskning genom att radera 13.000 mejl! Det är ju detsamma som att slänga 13.000 dokument i pappersform, eftersom myndigheter har arkiveringsskyldighet. Så varför polisanmäls inte Dan Eliasson? Gäller andra regler för en hög myndighetschef än för hans underlydande på samma myndighet? Varför, i så fall och när infördes en sådan regel? Och vad hände med begreppet ”likhet inför lagen”? Har det redan hamnat i historiens floskellåda?

Ur Arkivlagen:

Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov.

Och:

 I arkivvården ingår att myndigheten skall

1.  organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas,
2.  upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning,
3.  skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,
4.  avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar, och
5.  verkställa föreskriven gallring i arkivet.

Gäller arkivlagen inte en myndighet där Dan Eliasson är chef? Blir det samma sak också nu, när han gjorts till rikspolischef?

Mina texter genom åren här på bloggen om den här mannen, tidigare också chef för Migrationsverket, kan läsas här.

Och här är några uppmärksammade händelser kring Dan Eliasson (läste och kontrollerade ingen detta innan han utsågs till rikspolischef?) samlade på Wikipedia:

I samband med Pirate Bay-målet 2006 fick Justitiedepartementet kritik för Dan Eliassons korrespondens med den amerikanska intresseorganisationen Motion Picture Association of America (MPAA) som företräder flera amerikanska filmbolag. Kritiker menade att departementet hade påverkats av påtryckningarna och att Thomas Bodström utövat ministerstyre. (DN: Bodström nekar till ministerstyre).

I juni 2007 berättade den tidigare justitiekanslern Göran Lambertz att Dan Eliasson, under sin tid som statssekreterare vid Justitiedepartementet, försökt få Lambertz att sluta kritisera brister inom det svenska rättsväsendet. (DN: ”Bodström ville stoppa min kritik”.)

I februari 2014 kommenterade Eliasson på sitt Twitter-konto Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons medverkan i en TV-debatt med orden: ”[…] J Åkesson i debatt gör att jag kräks!” (DN: Myndighetschef kräks över Åkesson). Uttalandet ledde till en debatt om gränsen mellan personlig yttrandefrihet och personens myndighetsutövning.[10][11] [12][13] (P3 Nyheter: Han kräks av Jimmie Åkesson, SvD: Statsvetare: Storm i ett vattenglas, SvD: Eliasson: Jag tog ställning för lika värde, SvD: Inget klotterplank för generaldirektörer.

I augusti 2014 uppmärksammade Dagens Nyheter att en person från Försäkringskassans IP-adress ändrat i artikeln om Eliasson på svenskspråkiga Wikipedia genom att ta bort negativ information. Försäkringskassans presschef Helena Esscher bekräftade för tidningen att ändringen gjorts av en medarbetare till Eliasson i samråd med Dan Eliasson själv.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte ges en vinklad bild av det som står här.

En migga: ”Det var inte så att lean tvärdog utan mer att den sakta tynade bort.”

En migga med anledning av ett antal artiklar – av en tidigare inte publicerad sort – på sistone :

Jag tycker inte om att vi kallas för ”Migränverket” av nonchalanta journalister som antagligen inte vet vad jobbar med, trots att det är fullt möjligt för dem att besöka oss och att vara med på en asylutredning om de får fullmakt från en asylsökande.

En annan sak: Det är också så, att de flesta av mina kollegor skrattar åt lean. Lean är död och begraven sedan länge, ingen talar om den, ingen minns den. Många av mina nyare kollegor har aldrig hört talas om lean eftersom de bara jobbat hos oss ett par år. Jag kommer inte ihåg när lean dog men det kan ha varit i samband med att Migrationsverket fick en ny generaldirektör.

Det var inte så att lean tvärdog utan mer att den sakta tynade bort. Böckerna om ”Toyota-modellen” samlar nu damm på våra bokhyllor, ”tre månaders-målet” är historia. Det som är kvar av lean är teamledarna, morgonmötena och tavlorna. Tavlorna som visar att varenda handläggare och beslutsfattare är fullbokad och överbokad med utredningar. Morgonmötena handlar mest om vilka  i teamet som ska överboka sig ännu mer och ta över utredningarna för de handläggare som har sjukanmält sig för dagen.

Kolumnen för ”Förbättringsförslag” – enligt lean –  på tavlan är tom. Vi har inte tid att komma med förbättringsförslag som ändå inte leder någon vart. Vi kämpar för att göra våra jobb på bästa möjliga sätt. Vi vill göra ändamålsenliga och korrekta asylutredningar och fatta rättssäkra beslut. Jag anser att vi når det målet på min enhet. Jag kan inte uttala mig om hur det är på andra enheter.kommentar:

Kommentar: Att lean i det närmaste är utfasat (förutom några små rester), är ju bra. Det var bland det dummaste som förre generaldirektören Dan Eliasson införde. Den mannen blev sedermera GD på Försäkringskassan där han också lär ha introducerat lean, numera är han nyutnämnd rikspolischef – Gud förbjude att han påtvingar polisväsendet också den hör bilfabriksmodellen! Fast å andra sidan spelar det ju faktiskt ingen roll alls vad den här mannen gör, han susar ändå vidare i karriären som vore han gjord av teflon.

© denna blogg.

Apropå ”Mejlen som avslöjar Dan Eliasson”

I artikeln Mejlen som avslöjar Dan Eliasson – idag generaldirektör för Försäkringskassan, tidigare vid Migrationsverket – publicerad i Expressen den 7 maj 2014 sägs bland annat:

Försäkringskassans chef Dan Eliasson kom till riksdagen för att svara på frågor om jäviga chefer, höga konsulträkningar och jakten på Expressens källor.

Läs mer i nedan bloggtext om generaldirektören om vilken socialförsäkringsminister Ulf Kristersson betonar att regeringen fortfarande har fullt förtroende för Dan Eliasson:

Hade vi inte haft det skulle vi ha påpekat det på ett mycket tydligt sätt.

Bloggtext: Var och en får själv bedöma regeringens förmåga att hitta lämpliga personer att leda landets största och viktigaste statliga verk – 6 april 2014. I den texten finns också en del länkar till andra texter i ”ämnet”.

© denna blogg.

Svajigt under lång tid

Här är en kavalkad av vad miggor, Försäkringskasseanställda och jag har skrivit om här på bloggen om före detta generaldirektörens på Migrationsverket, numera dito på Försäkringskassan, Dan Eliasson (den högst betalde generaldirektören i Sverige) öden och äventyr. Rubrikerna åtföljs av korta citat, men läsning av hela texterna rekommenderas den som vill få mer omfattande information:

Ger Migrationsverkets generaldirektör lagstridiga råd till asylsökande? – 26 november 2009

Hur synd det än må vara om den asylsökande så kan hon inte övergå från att vara asylsökande med ett otal avslag på sin ansökan, till att arbetskraftsinvandra på det sätt Dan Eliasson förespeglar henne. Lagen om arbetskraftsinvandring (för personer från länder utanför EU) är inte en lag för asylsökande, utan just en lag för den som vill arbetskraftsinvandra.
———-
Den asylsökande som Dan Eliasson nu ger helt annan information till uppfyller inte kravet på att ha haft ett legalt arbete i sex månader. Huruvida hon fått avslag på sin asylansökan så att hon uppfyller rekvisitet ”inom två veckor” framgår inte av artikeln i Söderhamnskuriren, men oavsett det så uppfyller hon ju ändå inte kravet på att ha haft ett legalt arbete i sex månader.

Har migrationsministern gett Migrationsverkets generaldirektör rätt att omformulera den lag som migrationsministern presenterade i december 2008 utan att det kommunicerats till andra än Migrationsverkets generaldirektör? Finns det nya föreskrifter som säger att generaldirektörer kan sätta sig över stiftade lagar och skapa egna, nya? Och i så fall: ska det som generaldirektören sagt till en asylsökande i Söderhamn gälla endast henne, eller ska den gälla alla asylsökande?

En migga: ”Så varför inte anställa någon som redan gjort sig känd för att ha överseende med oduglighet?” – 4 maj 2010

Så varför inte anställa någon som redan gjort sig känd för att ha överseende med oduglighet? GD och Christer Zettergren kan ju alltid prata visioner.

En migga om den sorgliga hanteringen av asyl- och personalärenden på Migrationsverket – 8 juni 2010

Det är en ventil, inte bara för mig utan för många, att få läsa din blogg. Balanserad och saklig utan att ta ställning mot den enskilda personen vare sig det är en asylsökande eller tjänsteman i lägre befattning. Tyvärr saknas insikten hos allmänheten och medierna om hur verkligheten ser ut och även om jag verkligen inte tror att det finns någon allomfattande konspiration kan jag ibland undra varför media och politiker konsekvent väljer att inte beskriva verkligheten så som den faktiskt ser ut.
———-
Jag tar ogärna ord som psykopat i bruk då det gäller att beskriva statliga ämbetsmän men i Dan Eliassons fall är jag beredd att göra ett undantag. Nåväl det var en rent personlig reflektion över verkligheten på Migrationsverket som jag upplevde den, jag är säker på att du är insatt i hur sorglig hanteringen är inte bara av asylärenden utan av personalärenden dessutom.

You scratch my back and I’ll scratch yours – 7 januari 2011

Vem citerar Jan Larsson när han skriver: ”…is doing a highly appreciated work…”? Det är mycket möjligt att det finns många som tycker att han gör ett högt uppskattat arbete, det vore bara intressant att veta vilka dessa är, när man påstår en sådan sak.

Dan Eliasson var statssekreterare åt Thomas Bodström samtidigt som Jan Larsson innehade samma post hos Göran Persson. Dan Eliasson gav sin vän Jan Larsson, som då var anställd på McKinsey Company, synnerligen förmånliga utredningsuppdrag (dyrare för skattebetalarna än andra som offererat sina tjänster).

En migga: ‘Vi tvingas fatta beslut snabbt och våra misstankar och farhågor avfärdas med att vi utreder för mycket och den som utreder för mycket får ingen löneförhöjning.’ – 18 januari 2011

Vem tror Dan Eliasson att han gör en tjänst med sin Vision? Han bidrar till tragedier där barn/minderåriga som borde få åka hem i stället utnyttjas som sexslavar eller pigor i ett land dit de aldrig ville komma men måste komma till för att de vuxna som inte ens är deras föräldrar kunde få PUT efter att de själva fått PUT. Kvinnor som kommer hit som fjärde hustru till någon som de inte alls vill vara tillsammans med. Om vi bara fick prata med dem lite till, ifrågasätta dem (vilket vi ju borde, enligt lag – för att ta reda på vem personen är och om han/hon har asylskäl…) så skulle det hela kanske lösa sig. Men nej. Vi tvingas fatta beslut snabbt och våra misstankar och farhågor avfärdas med att vi utreder för mycket och att den som utreder för mycket får ingen löneförhöjning.

En migga: ”…en aning märkligt att de skulle behöva resa någonstans igen i synnerhet som de är helt utblottade och till och med ansökan om FP har betalats av socialen!” – 21 januari 2011

När det gäller generaldirektören Dan Eliassons Vision (”Migrationsverkets vision är ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter.”) så vet jag inte varifrån den kommer. Migrationsministern tycks inte dela den, inte heller migrationsdomstolarna. Fast: om vi följde den här Visionen till punkt och pricka så skulle väl inga ärenden hamna i domstolarna eftersom alla då skulle beviljas PUT redan hos oss.

Jag talade häromdagen med en migga… – 12 juni 2011

 …som bland annat berättade att:

Beslut ska fattas inom tre månader. Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson har under en ”Visionsdag” meddelat att om det står och väger mellan PUT och icke PUT så ska man bevilja PUT. Miggan undrar om det är påbud från regeringen och menar att så godtyckligt kan den väl inte mena att det får gå till; man måste väl utreda tills man har all information för att kunna fatta ett korrekt beslut, inte ta ett 51/49-beslut.

En migga: ”Det som sker på Migrationsverket nu är inget annat än vansinne och tanken på att det ska sprida sig till resten av statsförvaltningen gör mig rädd.” – 8 augusti 2011

Istället för att premieras med ännu en tung post (och ännu ett tungt arvode antagligen) så borde han i egenskap av högste chef för Migrationsverket bli granskad av JO eller JK! Detta med anledning av att man (han) helt satt rättssäkerheten ur spel när det gäller den reglerade invandringen. Det har gjorts genom de ständiga brotten både mot utlänningslagen och officialprincipen, genom beviljanden av PUT när det saknas ordentlig grund bara för att ”det ska gå fort”.

En migga citerar sin teamledare: ”Rättssäkerheten måste väl vara god eftersom vi avgör ärendena så snabbt” -6 oktober 2011

Vi har många halvfärdiga bilar i vår fabrik. Leveranserna är kraftigt försenade…

Jag har god anledning att tro att Migrationsverkets system att hantera asylärenden – den så kallade kortare väntan, ”lean”- som lanserades av vår tidigare GD Dan Eliasson, kommer att haverera inom kort.

Vår tidigare GD, Dan Eliasson, anlitade en konsultfirma som kostade minst en miljon kronor, för att komma på en lösning hur asylprövningen skulle kunna göras mer effektiv. Förslaget från den firman gick inte att tillämpa och ingen av oss anställda som utför arbetet fick se det heller.

En migga: ”Må alla gudar som de tillber bevara Försäkringskassans tjänstemän från vår ex-GD!” – 7 oktober 2011

Så där ja, det var min sjätte GD som gick sin väg. Jag känner igen superlativerna. Men strunt i dem för de hör till spelet. Nu ska Försäkringskassan istället få lära sig var och hur skåpet ska stå. Eliasson lämnade två saker i arv – en chefsförtätning och lean. Ingendera har fått något positivt resultat.

Må alla gudar som de tillber bevara Försäkringskassans tjänstemän från vår ex-GD!

Uppehållstillstånd ska återkallas av person som har fått det utan att ha skydds- eller asylskäl – 14 oktober 2011

Det finns en utlänningslag. Den ska följas. Det ska inte vara så att en generaldirektör vid Migrationsverket ska kunna stå över lagen och säga att han aldrig kommer att tillrättavisa någon för ett felaktigt beviljat PUT eller hitta på annat som inte har lagligt stöd. Och det ska inte vara så, som det har varit under Eliassons regim – vilket flera miggor vittnar om i otaliga inlägg här på bloggen – att miggorna tvingas bevilja PUT åt människor som inte styrkt vare sig identitet eller nationalitet och vilkas asylhistorier uppenbart inte är sanna, bara för att generaldirektören – utan stöd i utlänningslagen – anser att har det gått tre månader så ska man inte utreda längre utan i stället bevilja PUT.

Svensk regeringslogik: Den som inte gör ett riktigt bra jobb som högavlönad chef för ETT viktigt verk, görs till ännu högre avlönad chef på ETT ANNAT viktigt verk. – 28 oktober 2011

Svensk regeringslogik: Den som inte gör ett riktigt bra jobb som högavlönad chef på ett viktigt verk, görs till ännu högre avlönad chef på ett annat viktigt verk. Och de dumma skattebetalarna betalar – på många olika sätt…

Del 1 av 4. En FK-anställd: ”Jag riskerar att få ett tråkigt mottagande på jobbet om det blir känt att jag berättat detta för någon som gör informationen offentlig.” 22 maj 2013

Jag har arbetat här drygt ett år och när jag började följdes regeln att EU/EES-medborgare var skyldiga att styrka sin uppehållsrätt innan de kunde bli omfattade av – och därmed få tillgång till – alla dessa förmåner. Uppehållsrätten skulle också kontrolleras varje gång den enskilde sökte en förmån (även om det sistnämnda fungerade extremt dåligt, pengar bara betalades ut utan den obligatoriska kontrollen, personen var ju faktiskt registrerad).

För några veckor sedan kom ett internt styrdokument som helt plötsligt drog undan mattan under våra fötter:
Vi skall inte längre pröva om EU-medborgarna har uppehållsrätt, alltså en legal vistelse i Sverige, innan de registreras för vi har, hör och häpna, inget lagligt stöd för det!!!

Vi skall nu göra en ”bosättningsutredning” och utifrån ett antal punkter bedöma om en EU-medborgare kan anses bosatt: ”har sitt huvudsakliga intressecentrum i Sverige”. Flumkriterier som exempelvis att om personen har en bostad ”av permanent karaktär” så ingår den i denna bedömning. Detta för med sig att i princip alla EU-medborgare registreras av oss och att i princip alla EU-medborgare får tillgång till vårt socialförsäkringssystem. En kollega till mig talade med en handläggare på avdelningen som hanterar föräldrapenning och de har fått veta att är bara en person registrerad så är det bara att börja betala ut pengar.

Del 2 av 4. En FK-anställd igen: ”Glöm att lära dig de lagar som rör ditt område (som jag som är jurist tyckte var ganska viktigt) det viktiga är inte att du tillämpar dem utan att du lär dig hur kassan vill att du ska göra.” – 22 maj 2013

När jag ser min egen organisation, läser det du har skrivit om Migrationsverket, det miggorna berättat och hör historier från vänner som jobbar inom det offentliga, är det lätt att förtvivla. Men du, och de som skriver till dig, är ljus i mörkret. Jag hoppas innerligt att fler får upp ögonen för det du skriver innan det är alldeles för sent!

Att Dan Eliasson, som verkar ha raserat Migrationsverket inifrån och ut, fick en ny myndighet att leka med, det är så tragikomiskt att jag inte ens vet vad jag skall säga. Fast det är klart, han ökade produktiviteten och det är väl det viktigaste. Även kassan har börjat med lean, vi får väl se vart det leder.

Del 3 av 4. En FK-anställd: ”Jag hade en positiv bild av vad som väntade mig, av hur det fungerade inom det offentliga. Denna bild är nu död och det tog så oroväckande kort tid att döda den.” – 22 maj 2013

En Försäkringskasseanställd berättar:
Detta har vänt min värld upp och ner och det är väldig svårt att hålla tillbaka all frustration när den väl fått ett utlopp. Jag är ung, detta är mitt första ”riktiga” jobb efter studierna. – och trodde att den var realistisk – av vad som väntade mig, av hur det fungerade inom det offentliga. Denna bild är nu död och det tog så oroväckande kort tid att döda den.

Del 4 av 4. En FK-anställd: ”Apropå falska asylhistorier, som kanske inte miggorna ser men som vi på FK ser då och då…” – 22 maj 2013

Apropå falska asylhistorier. Något som kanske inte miggorna ser, men som vi på FK ser då och då, är alla dessa familjer som är här som påstådda flyktingar eller skyddsbehövande och som – efter att de börjat få barnbidrag och föräldrapenning – åker ner med barnen till sitt hemland, exempelvis Somalia, för att barnen skall gå i skolan där.

Försäkringskasseanställda – liksom miggor, förstås – är välkomna att skriva och – sakligt och korrekt – berätta om situationen på Försäkringskassan och/eller delge sina åsikter inifrån myndigheten. Anonymitet garanteras och har upprätthållits till 100 % under mer än sex år (jag själv vill dock givetvis veta vem jag har att göra med). ta en första kontakt via mejlformuläret, därefter kan kontakterna ske via direkt mejl.

OBS! © denna blogg. För kommersiell användning av texter skicka förfrågan via mailformuläret. Vid korta citat ange alltid källan.

 

Exakt vilken typ av ”strategiskt stöd och rådgivning” för 1.375.000 kronor behövde Försäkringskassans nyss avgångne kommunikationschef och myndighetens ledning, i januari och februari?

Tillägg till inlägget Var och en får själv bedöma regeringens förmåga att hitta lämpliga personer att leda landets största och viktigaste statliga verk:

Expressen skriver i artikeln Försäkringskassans miljoner till PR-byrån den 6 april, bland annat:

Försäkringskassan har betalat 38,6 skattemiljoner för att anlita Prime PR:s konsulter.

Observera att alla skuggor ska falla på de personer inom Försäkringskassan som lagt ut uppdrag som borde ha kunnat hanteras inom den stora myndigheten med alla sina chefer och kommunikatörer  och annan personal. Och den allra största skuggan faller givetvis över generaldirektören, som måste ha gett sitt godkännande till att 38,6 skattemiljoner användes för att betala utomstående för sådant som myndigheten borde ha klarat att göra själv. Nog måste det väl till exempel ha funnits någon anställd människa på denna jättemyndighet som skulle ha klarat att uppdatera uppgifter på Facebook? Även om just den kostnaden var, som man säger ”en piss i Mississippi” jämfört med alla andra enorma belopp som betalats ut. Och hur är en svensk myndighet egentligen uppbyggd, hur inkompetent personal har den när den inte klarar av sitt uppdrag utan att anlita utomstående för att ge sin personal ”strategiskt stöd och rådgivning”?

Det är inte PR-byrån som ska klandras, den får uppdrag för nära 40 miljoner kronor, det är klart att den åtar sig uppdragen och fakturerar för dem enligt överenskommelse med uppdragsgivaren. Det är till 100 procent de personer i Försäkringskassans megalomana ledning som sanktionerat detta och som tycks tro att skattepengar är deras egna att leka storföretag för, som är skyldig.

Det borde förresten gå att få reda på vilken typ av ”strategiskt stöd och rådgivning” som den nyss avgångne kommunikationschefen Jonas Lindgren beställde i januari och februari –  för 1.375.000 kronor! Vad var det för rådgivning och stöd som han och – enligt förtydligande från Försäkringskassan – myndighetens ledning behövde, som kostade oss andra en miljon trehundrasjuttiofemtusen kronor? Vad???

Om en regering utser den här typen av vidlyftiga generaldirektörer som inte verkar ha koll eller förståelse för att de hanterar folkets pengar och inte vinster från ett framgångsrikt privat jätteföretag, då är den regeringen inte kompetent. För allra ytterst är det självklart regeringen som bär ansvaret för att en generaldirektör tillåts leka big shot med folkets pengar. Och att den utser personer som tidigare visat liknande beteende (till exempel på Migrationsverket) till nya poster, är hårresande.

© denna blogg. Vid citat var god ange källan.

 

 

 

Var och en får själv bedöma regeringens förmåga att hitta lämpliga personer att leda landets största och viktigaste statliga verk

Skandalerna på Försäkringskassan, ledd av samme generaldirektör som tidigare var generaldirektör på Migrationsverket, Dan Eliasson, är obehagliga, oetiska och skadliga för allmänhetens redan starkt stukade tilltro till svenska myndigheter (och särskilt just dessa två). Här är Expressens sammanställning av vad de kallar ”härvan” för tiden 26 mars – 5 april:

I sammanhanget kan det vara intressant att också dra sig till minnes vad som kan läsas i nedanstående texter och att, till exempel, dra egna slutsatser om regeringens förmåga att hitta lämpliga personer att leda de största och viktigaste statliga verken i landet. Två gånger har den utsett Dan Eliasson till posten som generaldirektör. Var och en får själv fundera över varför den borgerliga Alliansregeringen utser samme socialdemokratiske före detta statssekreterare åt dåvarande justitieminister Thomas Bodström som ansvarig för först Migrationsverket och sedan Försäkringskassan…

Texter att läsa (läs gärna hela texterna, här återges endast korta citat):
Kompisen fick miljonkontrakt – Aftonbladet 8 november 2011:

Migrationsverket tecknade miljonavtal med konsultjätten McKinsey. Där jobbar generaldirektörens gamle kollega Jan Larsson (s). Men affären stred mot lagen – två gånger stoppades upphandlingen i domstol.

I dag är handläggningstiden för asyl-ärenden i snitt nio månader. Med hjälp av McKinseys konsulter ska Migrationsverket få ner den till max sex månader. Konsulterna ska djupintervjua hundra anställda på olika orter och följa några hundra asylärenden från början till slut. I nästa fas ska ett nytt arbetssätt testas och införas, baserat på McKinseys analys.

Dan Eliasson var statssekreterare hos justitieminister Thomas Bodström (s). Och kollega med Jan Larsson som samtidigt var statssekreterare åt Göran Persson. Migrationsverket – där Eliasson är generaldirektör – har anlitat det amerikanska konsultbolaget McKinsey – där Larsson är konsult – för att styra upp asylprocessen.

Migrationsverket väljer konsultföretag vars arvode är 100 % högre än närmaste anbudsgivares – bloggen 4 februari 2009:

Rapporten om ”en snabbare asylprocess” skulle alltså ha varit klar den 15 december 2008 men har fortfarande inte den 4 februari 2009 presenterats. Men ett nytt, lukrativt uppdrag har ändå undertecknats av Jan Larsson, statssekreterare hos Göran Persson 2004-2006 och numera alltså verksam vid McKinsey, och en företrädare för Migrationsverket.

Ryggskraperi – bloggen 20 november 2010:

I ryggskraparsammanhang tackar man förstås varandra för hjälpen – särskilt om man fått ett oerhört välbetalt (av skattemedel) uppdrag som lika gärna kunde ha gjorts internt av redan anställda.

Här kan man läsa alla texter på bloggen där Migrationsverkets samröre med McKinsey finns omnämnt.

© denna blogg. Vid citat var god ange källan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Del 3 av 4. En FK-anställd: ”Jag hade en positiv bild av vad som väntade mig, av hur det fungerade inom det offentliga. Denna bild är nu död och det tog så oroväckande kort tid att döda den.”

(Läs först Del 1 av 4 och Del 2 av 4.) En FK-anställd fortsätter berätta:

Detta har vänt min värld upp och ner och det är väldig svårt att hålla tillbaka all frustration när den väl fått ett utlopp. Jag är ung, detta är mitt första ”riktiga” jobb efter studierna. – och trodde att den var realistisk – av vad som väntade mig, av hur det fungerade inom det offentliga. Denna bild är nu död och det tog så oroväckande kort tid att döda den.

Det andra problemet med detta IM (internt meddelande, ett styrdokument från ledningen) som vi skall tillämpa fullt ut, är att vi inte förstår hur det skall tillämpas, inte ens våra specialister gör det! Dessutom är det bara halvfärdigt, det tar enbart upp EU-medborgarna, inte tredjelandsmedborgare som är gifta/sambo/barn till EU-medborgare och inte heller tredjelandsmedborgare som tidigare bott och arbetat i ett annat EU-land. De frågorna kommer att tas upp i ett annat IM, men det kan ju ta flera månader innan det kommer! Skall vi bara avvakta med sådana ärenden då eller ska vi göra en ad hoc-lösning av deras prövningar? Ingen vet!

Rättssäkerheten dog, den också. IM:et är ett hafsverk. Den ena som skrev det har gått på en längre föräldraledighet och den andra har gått vidare till ett annat jobb. Det lyser igenom att de som gjort IM:et bara ville bli klara med skräpet så de kunde gå vidare.

Inte mindre än 15 frågor har ställts till rättsavdelningen om tillämpningen av detta IM från vår avdelning och andra avdelningar inom kassan! Jag tror vi har fått svar på två och det är så att säga ”icke-svar”, svar som man inte förstår och inte kan göra något med.

Jag har alltid sett på media med vaksamma ögon eftersom som jag har känt att de aldrig rapporterar hela bilden. Det har blivit ännu mer uppenbart efter att jag började studera och efter att jag började jobba. Men det är klart, kunskap är makt och om man väljer vilken ”kunskap” medborgarna skall få tillgång till, så kan man styra dem i vilken riktning man vill. Alla är tyvärr inte kritiska till vad de läser, ser och hör utan tror de kan lita på medierna. Men media håller i ratten och styr med öppna ögon Sveriges framtid käpprätt åt skogen!

Kommentar:
Dan Eliasson, tidigare statssekreterare åt dåvarande justitieminister Thomas Bodström, S, och tidigare GD på ett annat mer eller mindre havererat verk (Migrationsverket), fick märkligt nog av den borgerliga regeringen förnyat förtroende på Försäkringskassan. Ännu högre lön, ännu större verk, ännu större möjlighet att förstöra ännu mer. Det kan tyckas vara hårda ord, men jag har via miggorna och även delvis genom egen erfarenhet, följt hans framfart och kan inte annat än förundras över varför regeringen har gett honom makten att hantera två av de viktigaste – kanske rentav de viktigaste – statliga myndigheterna och frågor som inte bara har stor utan avgörande betydelse för Sveriges framtid. Skulden för haverierna är givetvis till stor del generaldirektörens, men huvudansvaret och skulden för de allt mer rättsosäkra myndigheterna vilar absolut tyngst på regeringen som utsett Dan Eliasson till GD först på Migrationsverket och sedan Försäkringskassan!

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

Del 2 av 4. En FK-anställd igen: ”Glöm att lära dig de lagar som rör ditt område (som jag som är jurist tyckte var ganska viktigt) det viktiga är inte att du tillämpar dem utan att du lär dig hur kassan vill att du ska göra.”

En anställd vid Försäkringskassan skriver igen (läs först texten Del 1 av 4)

Jag riskerar att få ett tråkigt mottagande på jobbet om det blir känt att jag berättat detta för någon och informationen blir offentlig.

Jag brukar vanligtvis inte publicera de skrivandes personliga ord till mig, men har i det här fallet valt att låta det första stycket vara kvar. Detta för att de är många som skriver ungefär så, och det är viktigt att det kommer allmänheten till del att det är så här många känner, nämligen att de inte har så många att välja på att berätta för, men att de litar på mig och att jag ska skydda mina källor. Vilket jag har gjort till 100 procent i alla år.

När jag ser min egen organisation, läser det du har skrivit om Migrationsverket, det miggorna berättat och hör historier från vänner som jobbar inom det offentliga, är det lätt att förtvivla. Men du, och de som skriver till dig, är ljus i mörkret. Jag hoppas innerligt att fler får upp ögonen för det du skriver innan det är alldeles för sent!

Att Dan Eliasson, som verkar ha raserat Migrationsverket inifrån och ut, fick en ny myndighet att leka med, det är så tragikomiskt att jag inte ens vet vad jag skall säga. Fast det är klart, han ökade produktiviteten och det är väl det viktigaste. Även kassan har börjat med LEAN, vi får väl se vart det leder.

Och även kassan har naturligtvis en sjuk fixering kring hur många ”pinnar” man kan skrapa ihop på en dag. En så stark fixering att man redan efter tre veckor som anställd (dvs man har knappt ens kommit in genom dörren!) får en genomgång av hur ens produktion ser ut och den jämförs med de andra nya som börjat samtidigt. Glöm att lära dig de lagar som rör ditt område (som jag som är jurist tyckte var ganska viktigt) det viktiga är inte att du tillämpar dem utan att du lär dig hur kassan vill att du ska göra. Och att du gör det fort och inte behöver förstå varför du gör det.

Det känns bra att veta att du är så noga med att bevara anonymiteten. Även om jag känner att detta måste komma ut så vill jag inte bli av med mitt jobb. Det finns även andra risker, man kan få dålig eller ingen löneförhöjning när det är dags för löneförhandling och man kan inte hoppas på att få avancera om man är ”obekväm”.

Ett par exempel på vad det jag skrev om i det förra inlägget, kan leda till rent pengamässigt:

Exempel 1: En familj kommer till Sverige, mamma, pappa och två barn från ett annat land inom EU/EES. De har inget kvar i hemlandet. Eventuellt har någon av dem en anställning, men det är ju inget krav längre, för vi bedömer ju inte uppehållsrätt, som jag förklarade i den tidigare texten. De bor här, kanske i eget boende, kanske c/o hos någon släkting eller bekant eller annan. Barnen går på dagis eller i skolan. Enligt vårt nya sätt att se kan de registreras som bosatta i Sverige enligt förordning EEG 883/2004. De kan nu genast börja få barnbidrag, eventuellt även föräldrapenning och bostadsbidrag. Det är inte så mycket pengar som betalas ut, några tusen kronor i månaden, men tänk på att det finns miljontals familjer som denna i Europa!

Exempel 2: Det andra fallet är värre. Någon startar ett assistansbolag i Sverige. Han/hon tar hit en svårt handikappad person från ett land inom EU/EES.  Tidigare hade bolagsägaren behövt ge åtminstone en fiktiv anställning till den handikappade för att han/hon skulle ha rätt att bli registrerad i Sverige, men det behövs ju inte längre! Personen ska ju bo här och kommer med största säkerhet att omfattas av socialförsäkringen. När personen är registrerad börjar bolagsägaren sälja assistans till den handikappade. Kanske tar bolagsägaren hit den handikappades familj som får ta hand om sin son/dotter/syster/bror. För assistansen betalar Försäkringskassan 185 000 kronor i månaden.

I ingetdera av dessa fall görs någon prövning av om personen vistas lagligt i Sverige eller ej. Vad ska vi då med 3a kapitlet i utlänningslagen till? Då kan vi ju lika gärna riva ut och kasta de sidorna i lagboken! Detta gör mig så arg, men det skrämmer också livet ur mig. När detta sprider sig genom Europa (som just nu är i djup kris = många fattiga människor), vad händer då? Detta kan komma att kosta Sverige astronomiska summor. Jag, som är ung, kommer till exempel aldrig att kunna gå i pension för det kommer inte finnas någon pension när jag blir gammal.

Jag har också hört ryktas (alltså inte bekräftat) att det i Bryssel diskuteras att kravet på uppehållsrätt skall tas bort helt och hållet så att rörligheten verkligen blir helt fri. Det är ju ett utmärkt sätt för krisdrabbade länder att bli av med folk som tynger deras system, de kan ju fritt komma hit eller till andra länder med omfattande socialförsäkringssystem som Norge och Danmark och tynga systemen här istället.

Som tur är måste vi fortfarande kontrollera att utomeuropeiska personer vistas lagligt i Sverige innan de omfattas av socialförsäkringen, men vem vet hur länge det förblir så?

Det är bra att detta kan sprida sig eftersom jag och några kollegor har ryckt i alla möjliga trådar, ministrar, riksdagsledamöter och sådant folk och ingenting händer för att rätta till detta. Som sagt, om hålet i lagen nu finns så måste det ju gå att täppa igen?

Tack igen för att du tar dig tid att lyssna och har modet att dra ut saker och ting i ljuset. Fler borde vara som du.

Kommentar: Jag beklagar att den FK-anställda och hans kollegor, som försökt uppmärksamma de ansvariga, svenska folkets makthavande representanter, på vad som pågår, inte fått några svar. Hoppas att de ansvariga trots allt agerar och att det kommer att kommuniceras till de FK-anställda via nya IM.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!